Självflygande drönare brukar vara programmerade för att undvika krockar så gott det går, men här använder ett forskarlag helt motsatt strategi.
Utveckling av självgående robotar och självflygande drönare än en vanlig sysselsättning på olika akademiska högsäten världen över. Att utveckla mjukvarualgoritmer som på smartast möjliga vis använder data från kameror och olika sensorer för att undvika kollisioner med omgivande hinder brukar vara målet med sådana projekt, men ett forskarlag vid amerikanska universitetet Carnegie Mellon University har gått i en helt annan riktning.
I en publicerad artikel kallad "Learning to Fly by Crashing" berättar gruppen om hur de programmerat en drönare att lära sig att undvika kollisioner genom att kollidera med omgivningen så mycket som bara möjligt, och att använda detta till att lära sig vad som ska undvikas. Testet börjar med att drönaren flyger runt och krockar med väggar i en korridor för att sedan långsamt flyga tillbaks till startpositionen och välja en annan inriktning.
Data från krockarna och de upprepade försöken skickas till ett neuralt nätverk som analyserar vad som gått fel och skickar tillbaks uppdaterad information till drönaren. Bilden som drönaren ser delas upp i två delar och baserat på tidigare erfarenheter väljer drönaren den sida av bilden som minst sannolikt leder till en kollision.
Detta upprepas till dess att drönaren lyckas flyga runt obehindrat i korridoren. Senare i testet utsätts drönaren för hårdare prov med rörliga hinder. Drönaren stöter på problem även senare i testet, där framför allt glasdörrar ställer till bekymmer, men utvecklingen är imponerande jämfört med testets kollisionsfyllda inledning.
Nu får vi bara hoppas att drönarna inte blir självmedvetna och förgrymmade över att människan tvingar dem att flyga in i väggar gång på gång. Med det önskar 99mac-redaktionen er alla en trevlig helg!