Andreas testar Honor 9

Honor är ett kinesiskt telefonmärke och ett dotterbolag till Huawei. När Honor 8 lanserades under 2016 erbjöds potentiella kunder en sällsynt kombination av hårdvara som var snubblande nära premiumsegmentet och mjukvara som på det stora hela fungerade föredömligt bra. Detta till ett pris som låg blott strax över 3 500 kronor, vilket är cirka hälften av vad flaggskeppen kostar.

Nu har uppföljaren i familjen lanserats, men Honor 9 lägger sig inte på samma plånboksvänliga nivå som dess föregångare. Med en prislapp som ligger runt 5 000 kronor hamnar den betydligt närmare de tidigare nämnda flaggskeppen, och får exakt samma prisnivå som Huaweis egna alternativ P10. Då de båda telefonerna även delar en del tekniska egenskaper blir Honor 9 något av ett strategiskt frågetecken – vilken unik roll är det tänkt att telefonen ska spela på marknaden?

Den övre mellanklassen

Honor 9 är utrustad med en 5,1 tum stor skärm av typen LCD/IPS med upplösningen 1 920 x 1 080 pixel, eller 1080p kort och gott. Den erbjuder bra färgåtergivning som definitivt står sig väl mot konkurrenter i samma prisklass, men dess förmåga att återge svärta är inte lika bra som kusinen Huawei P10. Å andra sidan är Honor 9 utrustad med ett skyddande lager för smuts och fett, så kallat olephobic coating, som bland annat set till att fingeravtryck inte fastnar lika lätt och blir lättare att skrubba bort. Huawei P10 saknar detta lager och förlitar sig istället på en plastfilm som sitter över skärmen. Konstruktionen för Honor 9 bygger på glasstycken på både fram- och baksida, med en ram i metall. Konstruktionen känns rejäl och dess rundade kanter gör att telefonen vilar bekvämt i handen.

I marknadsföringen av Honor 9 har företaget tryckt hårt på att telefonens baksida i glas är en särskilt fin egenskap, där 15 lager av glas är strukturerade på ett sätt som gör att ljus reflekterar färger på ett synnerligen vackert vis. Hur mycket av ett försäljningsargument detta faktiskt är varierar så klart efter tycke och smak, jag själv är en praktiker som utrustar telefonen med ett skal det första jag gör, och då går den här sortens estetiska tillägg förlorade. Den ljusfagra baksidan ska enligt Huawei tilltala den yngre publiken och telefonen marknadsförs generellt som en ungdomlig telefon. Jag kanske är för gammal och mossig för att uppskatta det helt enkelt.

Likt dess föregångare är Honor 9 ingen slöfock sett till specifikationerna. Systemkretsen är Huaweis egna Kirin 960, en åttakärnig skapelse som tuffar på i 2,4 GHz. Detta backas av grafikkretsen Mali-G71 MP8, en tämligen potent grafikkrets, och detta backas i sin tur av 4 GB primärminne. Den interna lagringen kan fås i storlekar om 32 eller 64 GB, och detta kan utökas med ytterligare 256 GB via minneskort. Batterikapaciteten håller sig till 3 200 milliamperetimmar.

Om detta känns bekant finns det en anledning till det. Huawei P10 har nämligen exakt samma systemkrets och hastighet, samma mängd primärminne, samma lagringskonfiguration och samma batterikapacitet. Skärmen är med ytterst liten marginal mindre hos Honor 9, där dess 5,1 tum får anses vara nästintill identisk med Huawei P10-skärmen på 5,15 tum. Ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv är det en logisk satsning då produktion och produktdesign kan delas mellan de två telefonerna, men sett till marknads- och målgruppsstrategi är det inte lika vettigt.

Just de många gemensamma egenskaperna mellan Huawei P10 och Honor 9 motarbetar Huaweis tidigare argument om att det är en telefon riktad mot ungdomar. Med ett förhållandevis lågt pris och annars imponerande hårdvara hade de kunnat tilltala just en ungdomlig publik med Honor 9, likt de gjorde med Honor 8, och överlåta Huawei P10 och P10 Plus till en något mer köpstark målgrupp. Denna priskategori har fått en hel del mer konkurrens på senaste, med telefoner som Oneplus 5 där användaren får en obefläckad Android-upplevelse och en kameraupplevelse som kan hävda sig mer betydligt dyrare alster.

Prestanda i det övre skiktet

Honor 9 använder som sagt Huaweis egenutvecklade systemkrets Kirin 960, men då detta är en åttakärnig ARM-baserad krets med en ARM-baserad grafikkrets som används i många andra telefoner kan vi förvänta oss resultat i ungefär samma nivå som andra åttakärniga skapelser. Och mycket riktigt är så fallet. I processortestet Antutu får telefonen en poäng på 149 641, vilket är strax över Huawei P10 men en bit under Galaxy S8 Plus och Iphone 7 Plus som får 172 036 respektive 180 007 poäng. Oneplus 5 når 179 497 poäng.

I Geekbench 4 får Honor 9 ett enkelkärnigt resultat på 1852 poäng och 6377 poäng i det flerkärniga testet. Resultaten för Galaxy S8 Plus blir 2016/6437 och Iphone 7 Plus får 3385/5717 poäng. Oneplus 5 når respektabla 1965/6774 poäng. Sett till grafikprestanda hamnar Honor 9 återigen strax före Huawei P10, men en bit efter Android-konkurrenterna. Här hamnar faktiskt Oneplus 5 på förstaplats med bred marginal med dess 3273 poäng, en bit före Samsung Galaxy S8 Plus med dess 2629 poäng. Detta är ett av få områden där Iphone 7 Plus verkligen tar stryk och når blott 1823 poäng, vilket gör det tydligt att Apple är i stort behov av bättre grafikkretsar i nästa generations Iphone.

Sett till batteritiden får Honor 9 godkänt resultat. Sett till typisk daglig användning lyckas jag generellt klara mig fram till kvällen med en balanserad nivå av telefoni, interagerande i sociala appar, strömmande av musik och dylika vardagssysslor. Om du råkar vara snubblande nära batteritorsk finns det både ett energisparande läge och ett "superbatteri"-läge som stänger ner det mesta i systemet förutom en handfull appar som du själv kan anpassa. Telefonen kan dessutom snabbladdas och vi uppmätte full laddning på strax under två timmar, och 75 procent laddning tog strax över en timme.

Jämfört med konkurrenter som Samsung Galaxy S8 Plus och Oneplus 5 ligger Honor 9 en bit ner sett till batteritid vid aktivt bruk. Galaxy S8 Plus når strax under 10 timmars användning vid lättare arbetssysslor som webbsurfning och telefonsamtal, och den betydligt billigare Oneplus 5 når strax under 9 timmar. Honor 9 når cirka 6,5 timmar, vilket faktiskt är marginellt mindre än syskonet Huawei P10 uppnår.

Evolution i anpassad mjukvara

Precis som i Huaweis övriga telefoner används här den egna användarmiljön EMUI 5.1 ovanpå operativsystemet Android 7.0. EMUI är en tungt anpassad version av standardmiljön för Android, både grafiskt och vilka funktioner som finns med och hur dessa är strukturerade. Utöver de gränssnittsmässiga ändringarna finns det i vanlig ordning ett antal appar från Huawei förinstallerade och dessa följer det typiska utbudet.

Det finns appar för hälsa, e-post och kalender, röstinspelning, filhantering och mycket mer. Dessa fyller sin funktion och håller överlag god kvalitet, och överlag kommer det vara en bekant användarupplevelse för den som använt moderna Android-enheter med leverantörsanpassningar. Här finns även en del extrafunktioner som börjar bli mer eller mindre standardfunktioner i nya Android-telefoner, exempelvis ett ögonvänligt läge som minskar blått ljus från skärmen, men även funktioner som skärminspelning.

En tidigare särskiljande egenskap hos EMUI-gränsnittet var att alla app-ikoner och mappar listades horisontellt på olika sidor på hemskärmen, istället för att listas i en app-meny som är traditionen på Android-plattformen. Detta fick Huawei en del klagomål på, och i den senaste versionen av användarmiljön kan användaren därför välja vilken modell som önskas. I inställningsmenyn kan du alltså välja mellan om du vill att appar ska listas på hemskärmar eller i en app-meny.

Ytterligare en faktor som Honor 9 delar med kusinen Huawei P10 är uppsättningen kameramoduler. På telefonens baksida finns två kameramoduler där en sköter monokroma bilder (svartvitt) och en sköter färgbilder (RGB). Bildinformation från dessa två bakas sedan samman för att skapa en bild som i teorin ska väva samman bästa möjliga färgåtergivning och kontrastnivåer från denna information. En skillnad mellan P10 och Honor 9 är att den förstnämnda är utrustad med kameralinser från Leica, något Honor 9 inte är.

Kameran-appens gränssnitt erbjuder genvägar till funktioner till höger, och val av kameranläget är ett svep bort.

Trots att Huawei P10 utlovade stordåd blev vi inte förbehållslöst imponerade i vårt kameratest, där kameran i flera situationer genererade mycket underliga resultat. Samma historia är gällande för Honor 9. I de flesta situationer blir bilderna imponerande bra, och under rätt förutsättningar kan kameran hålla sig på jämn fot med de bästa. Så fort ljusförhållanden blir besvärliga, eller olika typer av ljuskällor befinner sig i ett annars mörkt utrymme, blir bilderna ofta röriga med konstiga färgsammansättningar.

När det kommer till allmänna kamerafunktioner som HDR-stöd och kapaciteten för att fånga skarpa bilder med autofokus sköter sig Honor 9 bra, men detta är något som de flesta telefoner idag sköter riktigt bra. När vi testade autofokus lyckades Honor 9, Iphone 7 Plus och Samsung Galaxy S8 Plus alla fånga skarpa bilder där både motivet och bakgrunden var i rörelse. Det Apples och Samsungs telefon hanterade bättre var HDR-stödet för molnen i bakgrunden, vilka blev något överexponerade i Honor 9-bilden.

Honor 9 använder de två kameramodulerna till att erbjuda en hybrid-zoom som kan zooma in med dubbel förstoring, i samma stil som Apple och Oneplus erbjuder med Iphone 7 Plus respektive Oneplus 5. Funktionen i sig fungerar bra, och att resultatet inte riktigt når samma goda nivå som de största konkurrenterna beror främst på att fångade bilder generellt sett håller något sämre nivå här jämfört med konkurrenterna, och då gäller det så klart även inzoomade bilder. Iphone 7 Plus behåller betydligt bättre skärpa och detaljrikedom i inzoomade bilder, både när 2x optisk zoom används och när 8x optisk plus digital zoom används. Jämförelsevis levererar Samsung Galaxy S8 Plus betydligt sämre resultat då den saknar optisk zoom, och bilder tagna med 8x zoom förlitar sig alltså helt och hållet på digital sådan.

Kamera-appen erbjuder det utbud av moderna kamerafunktioner man kan vänta sig, bland annat möjligheten att fånga "levande bilder" och "stor bländare". Levande bilder är samma typ av funktion som Apple introducerade med Iphone 6 där en serie bilder fångas när du tar en bild, och dessa kan användas till att visa en kort animation istället för en enkel stillbild. Stor bländare syftar på funktionen där de båda kameramodulerna används till att låta dig ändra fokus efter att bilden har tagits. Själva processen med att ta bilder och skifta fokus fungerar bra, men färgåtergivning och skärpa i olika delar av bilden tenderar att bli något skeva när fokus ändras.

Funktionen fungerar klart bättre i flera konkurrenter i Android-lägret och Apples senaste Iphone-modeller. När Honor 9, Iphone 7 Plus och Samsung Galaxy S8 Plus jämförs sett till porträttläget levererar både Honor 9 och Iphone 7 Plus imponerande bra resultat, med olika fördelar och nackdelar i de fångade bilderna. Honor 9 fångar exempelvis en större vy än Iphone 7 Plus. Båda telefonerna lider av förvrängningar av förgrundsobjektets kanter, men detta är ett större problem hos Galaxy S8 Plus vars porträttfunktion i övrigt är mer begränsad. Den kräver att fotografen inte är längre ifrån subjektet än en halvmeter, vilket begränsar fotomöjligheterna rejält.

När vi testade att fotografera i begränsad belysning lyckades Honor 9 inte fånga upp särskilt mycket ljus vilket gjorde bilderna mörka. Vi testade dels att fotografera en röd liten drake och undertecknad redaktör i en nedsläckt studio. Bilderna på draken blev så pass mörka att blott drakens konturer går att urskilja, men i gengäld blir ljuskällan i bakgrunden naturligt återgiven. Med Iphone 7 Plus blir bilden klart ljusast av alla testade, men ljuskällan i bakgrunden förstärks allt för mycket och texturen på draken blir detaljfattig och suddig. Samsung Galaxy S8 Plus lyckas faktiskt nå bäst balans mellan att släppa in ljus utan att överdriva bakgrundens ljuskälla, och detaljer i drakens texturer behålls bättre.

I bilderna där redaktör Eklöv poserar i nedsläckt rum blir resultatet mer jämnt mellan konkurrenterna. Honor 9 släpper fortfarande in minst ljus av de tre men motivets hudton håller sig naturligt. Även här släpper Iphone 7 Plus in mest ljus men överdriver bakgrundens ljuskälla allt för mycket och motivets hudton blir allt för ljust. Återigen lyckas Samsung Galaxy S8 Plus slå an bäst ton mellan ljusnivå och naturtrogna ljuskällor och hudtoner.

Konkurrenter som Iphone 7 Plus och Samsung Galaxy S8 Plus är förvisso betydligt dyrare än Honor 9, och ur det perspektivet klarar sig Honor 9 mycket respektabelt sett till kameraprestanda, men Oneplus 5 ligger exempelvis i samma priskategori med något bättre genomsnittligt kameraresultat och stöder elektronisk bildstabilisering (EIS) i 4K-upplösning. Kameraupplevelsen hos Honor 9 är alltså inte bäst men inte heller dålig på något sätt, och om du är intresserad av Honor 9 är kameran inte något som ska avskräcka från köp.

Bra men felriktad telefon

Att ge en generell bedömning av Honor 9 är lite knepigt då värdet beror på personliga preferenser. Sett som en telefon i prisklassen gör den ett bra jobb utan att vara bäst. Den är mer eller mindre identisk med syskonet Huawei P10, så valet mellan de båda telefonerna hänger mer på vilken design du föredrar. Jämfört med likartat prissatta produkter som Oneplus 5 har dock Honor 9 fler nackdelar än den har fördelar.

Kameran tar likvärdigt bra bilder i gynnsamma förhållanden, men kämpar i besvärlig ljussättning. Den tungt anpassade Android-mjukvaran kommer inte heller falla alla i smaken, även om det är en klar förbättring jämfört med tidigare versioner av EMUI-mjukvaran. Den äldre konkurrenten Samsung Galaxy S7 är minst lika bra på de flesta punkter, bättre på vissa, är vattentålig och kostar en tusenlapp mindre.

Sammanfattningsvis är Honor 9 en bra telefon som kan rekommenderas till dig som uppskattar dess designspråk, och söker en telefon som finns tillgänglig hos mobiloperatörerna, en tillgänglighet som Oneplus 5 saknar.