Andreas testar Samsung Galaxy Note 8

Galaxy Note 8 är en intressant och stor lansering från Samsung, på flera plan. Dels är det uppföljaren till fjolårets katastrofala Note 7, en produkt som enhälligt hyllades fram till dess att det visade sig att den var brandfarlig. Många spekulerade i att det skulle vara dödsstöten för Note-familjen, särskilt då det framkom att vårens Galaxy S8 Plus-modell nådde liknande storlek sett till skärmytan. Så blev inte fallet, och Galaxy Note 8 trotsar det skamfilade ryktet hos föregångaren.

Men faktum kvarstår att Note 8 skiljer sig mycket lite från "lillebror" Galaxy S8 Plus, där den förstnämnda har en marginellt större skärm på 6,3 tum jämfört med 6,2 tum hos mindre syskonet. Båda har samma maximala upplösning, och båda använder Samsungs Infinity-bildpanel, det vill säga en Super AMOLED-panel som täcker majoriteten av telefonens framsida. Båda telefonerna har fingeravtrycksläsaren på baksidan, hyst bredvid kameramodulen, vilket i sig är ett kontroversiellt designbeslut.

Dödsstöten för begreppet "phablet"?

Samsung Note-familj har tidigare särskiljt sig från dels Samsung övriga telefonprodukter men också konkurrenterna med dess storlek och dess stöd för pekpennorna S Pen. Nu när Galaxy S-familjen, och smarta mobiler i allmänhet, har börjat krypa upp i storleksklasserna är de större skärmarna inte längre ett av de stora säljargumenten för produktfamiljen. På insidan är saker och ting också tämligen bekant, med samma Snapdragon 835-krets på den amerikanska marknaden och Samsung egna Exynos 8895 Octa på de internationella marknaderna.

Den större skillnaden i ren teknisk kapacitet återfinns hos primärminnet som hos Note 8 växer till hela 6 gigabyte, två mer än de 4 gigabyte som Galaxy S8-syskonen skryter med. Lyckligtvis finns det andra egenskaper som särskiljer Note 8 från dess penn-befriade syskon, bland annat de dubbla bakre kameramodulerna med optisk bildstabilisering som vi återkommer till längre fram. Men Note 8 innebär att det tidigare begreppet "phablet", alltså en telefon som är så pass stor att den hamnar någonstans mellan telefon och surfplatta, inte längre är relevant för Samsungs produktutbud. Och det är knappt att den är relevant för andra mobiltillverkare heller.

På den trådlösa fronten stöds här samma nymodigheter som hos Galaxy S8-modellerna, det vill säga ruskigt snabba mobila uppkopplingar via LTE Cat 16 vilket ger väl över gigabithastigheter om du skulle råka befinna dig i nätverk som stöder dessa radioband. Här stöds också Bluetooth 5.0 vilket bland annat ger mer energieffektiva trådlösa anslutningar till externa enheter, och möjligheten att ansluta till och spela upp ljud på två ljudenheter samtidigt (enheterna som ansluter behöver dock inte vara utrustade med Bluetooth 5.0). Utbudet av tillbehör som stöder Bluetooth 5.0, och kan utnyttja den mer effektiva kommunikationen, är skralt i skrivande stund men det innebär åtminstone att Note 8 är förberedd för en framtid där detta blir vanligt.

Oväntat handhavande och fingerstöd

Skärmen använder ett bildförhållande på 18:5:9, eller kort och gott 2:1, vilket innebär att telefonen är lång men smal, samma förhållande som gäller för Galaxy S8-familjen. För praktiskt användande innebär detta att Note 8 faktiskt ligger riktigt bra i handen och kan till och med användas med enhandsfattning, så länge som du inte behöver nå längst upp på skärmen. Har du särdeles stora händer kanske du når notifikationsmenyn men för de flesta kräver det antingen fingergymnastik eller tillfällig tvåhandsfattning.

Förvånansvärt nog är det betydligt lättare att nå den bekymmersamt placerade fingeravtrycksläsaren, något jag trodde skulle bli ett stort problem då det var väldigt besvärligt med den betydligt mindre Galaxy S8. Samsung har dock gjort sensorn mer distinkt utformad, vilket gör den lättare att känna med fingrarna. I sin tur leder det till färre fingrar placerade över kameramodulen. Detta förutsätter dock att du är högerhänt, för vänsterhänta kommer avläsningen fortsatt vara ett stort bekymmer.

Du som är högerhänt kommer vara glad för detta då övriga autentiseringsmetoder som ansiktsavläsning och ögonavläsning är lätta att lura och alldeles för bökiga att använda för att det ska vara värt det i långa loppet. Med Galaxy S8-familjen stängde jag av alla dessa funktioner och förlitade mig på pin-kod, men med Note 8 har jag faktiskt använt fingeravtrycksläsaren under hela testperioden.

Specifikationer

Den 6,3 tum stora Super AMOLED-skärmen fortsätter på Samsungs goda tradition med bildpaneler som är i absolut toppklass. Vi nämnde tidigare att den delar många egenskaper med den storleksmässigt likartade bildpanelen i Galaxy S8 Plus, inklusive skärmens upplösning och hur mycket av telefonens framsida som täcks, men Samsung har faktiskt lyckats ta bildkvaliteten ett steg längre här. Där bildpanelen i Galaxy S8 Plus skryter med en klassledande ljusstyrka på hela 1 000 nits, vilket får alla andra telefoner på marknaden att ställa sig i skamvrån, lyckas Samsung här trycka upp ljusstyrkan till hela 1 200 nits.

Ett foto gör inte skärmen rättvisa – det ser grymt imponerande ut i verkliga livet.

För användarens del innebär det dels att färger återges riktigt starkt och imponerande, och att telefonen utan problem kan användas utomhus i relativt stark belysning, vilket annars är ett problem för mindre ljusstarka OLED-paneler. Det leder också till att du kan njuta av videomaterial med riktigt HDR-stöd, då detta behöver ljusstyrka som kan nå nivåer om 1 000 nits för att verkligen komma till sin rätt. Efter att ha kollat på ett par filmer med HDR-stöd, dels nedladdade videofiler men även Youtube-klipp med HDR-stöd, råder det ingen tvekan om att filmupplevelsen med Note 8 är i en klass över vad konkurrenterna erbjuder.

Detta gäller även spel där färgrika sådana ser smäktande vackra ut på Note 8-skärmen. Sett till HDR-standarder stöds här HDR10, vilket dessvärre inte är en enhetlig standard, men då Samsung är ett av företagen som står bakom standarden HDR10+ får vi hoppas att Note 8 har vad som krävs för att bli kompatibel med denna framöver. Här stöds inte Dolby Vision, som stöds hos Apples Iphone 8-familj och Iphone X, vilket är synd.

Prestanda i toppklass – än så länge

Samsung har länge representerat det absolut bästa i prestandaväg i Android-lägret, och Note 8 är inget undantag från denna regel. Den åttakärniga systemkretsen Exynos 8895 innehåller både egendesignade processorkretsar och grafikkrets som hanterar alla tänkbara uppgifter på bästa möjliga sätt. Spel rullar på med silkeslen bilduppdatering och grafiska inställningar på max utan problem och telefonen kan snabbt växla mellan öppna program utan flytet i användarupplevelsen blir lidande.

Ett gammalt Samsung-bekymmer som dock fortfarande kan visa sitt fula anlete är ojämnt flyt i gränssnittets animationer. Samsungs hårdvara har alltid legat i absolut toppklass, men trots detta har flertalet av företagets flaggskeppstelefoner dragits med ojämn prestanda och hackande animationer som enklare telefoner med rena Android-installationer inte lidit av. Galaxy Note 8 lider inte av dessa problem i samma utsträckning som tidigare Samsung-telefoner, men det är ändock ett problem som visar sig med jämna mellanrum. Framför allt är det vanligt när app-menyn öppnas och stängs snabbt, vilket den klenare konkurrenten Oneplus 5 inte lider av.

Sett till rena prestandatester ligger Note 8 i topp, och logiskt nog väldigt nära syskonen i Galaxy S8-familjen. I Geekbench 4 blir det enkelkärniga resultatet 1 948 poäng och 6 045 poäng i det flerkärniga testet. Detta ligger på ungefär samma nivå som man kan räkna med i Android-lägrets toppskikt. Detsamma gäller processortestet Antutu där strax över 173 000 poäng är bra, men det ligger något efter konkurrenterna som använder Qualcomms systemkrets Snapdragon 835. Detsamma gäller grafiktestet 3dmark Ice Storm Extreme där Snapdragon-konkurrenterna får ett ännu större försprång över Samsungs egna grafikkrets.

Undantaget är Apples A10-kretsar vars grafikdel hamnar efter samtliga Android-konkurrenter. Apple krets utklassar dock samtliga konkurrenter när det gäller enkeltrådig processorprestanda, och med kommande systemkretsen A11 Bionic kan kanske äppelföretaget ta igen lite av konkurrenternas försprång på grafiksidan också. På processorsidan lär A11 Bionic sannolikt ställa Exynos 8895 i skamvrån prestandamässigt.

Den stora lilla batterifrågan

Samsungs omtalade bekymmer med Note 7 och dess exploderande batterier har tydligt påverkat företaget till den milda grad att de medvetet använt sig av ett underdimensionerat batteri till Note 8. Där den storleksmässigt likartade Galaxy S8 Plus utrustas med ett batteri på 3 500 milliampere timmar får Note 8 ett mindre sådant på 3 300 milliamperetimmar. Detta med en något större skärm och högre maximal ljusstyrka för denna. Bland Android-konkurrenterna finns det mindre telefoner med större batterier, så det är kanske inte så förvånansvärt att Note 8 inte slår några rekord vad det gäller uthållighet.

Redaktör Eklöv får ut många timmar ur en batteriladdning, men för de flesta lär batteritiden vara mest godkänd.

Precis som med Galaxy S8-telefonerna används inte skärmens fullständiga upplösning som standard, istället används den lägre upplösningen 2 220 x 1 080 pixel (FHD+), vilket känns som en fullt rimlig kompromiss för att uppnå bättre batteritid, men om du vill utnyttja varenda tillgänglig pixel kan du öka detta till den fulla uppsättningen 2 960 x 1 440 pixel. Vilken upplösning och nivån på skärmstyrkan du väljer har så klart stor påverkan på vilken batteritid du kan förvänta dig, och också hur du använder telefonen.

Med ljusstyrkan på max kommer batteriet ladda ur snabbt om du använder appar som håller skärmen aktiv länge, exempelvis med sociala appar. För blandat bruk har det dock inte varit några problem att ta sig igenom en arbetsdag med tillräckligt med laddning kvar för att inte springa hem till närmaste eluttag. Det kommer räcka för de flesta behov, men tyvärr representerar också batteritiden en förlorad särskiljande egenskap då extra god batteritid brukade vara ett signum för Samsungs Note.

Note 8 använder en marginellt uppdaterad version av samma användarmiljö som används i Galaxy S8-modellerna, det vill säga Samsung Experience-miljön. Samsungs användarmiljöer tillhör de mer tungt anpassade användarupplevelserna i Android-väg, och huruvida du uppskattar den rent estetiskt är en subjektiv fråga, men lyckligtvis har Samsung skalat ner användarmiljön på senare år och bakar numera inte in lika många onödiga gimmick-funktioner.

Med Note 8 har Samsung faktiskt lagt till en mängd olika funktioner som dels ska dra nytta av den stora skärmen, och dels den särskiljande S Pen-pennan som ger telefonen dess namn. En av de första av dessa som du sannolikt kommer upptäcka när du matar ut pennan är möjligheten att anteckna direkt på skärmen när den är i låst läge. Detta kan du använda till att snabbt skriva ner eller skissa upp idéer som dels kan fästas på låsskärmen, men även sparas ner till anteckningsboken i telefonen. Låsskärmen kan hantera över 100 sidor av sådana anteckningar så telefonen kan faktiskt användas som ett ständigt tillgängligt anteckningsblock.

Väl inloggad i systemet har du tillgång till ytterligare penn-relaterade funktioner. När du matar ut pennan visas ett halvcirkelformat hjul med ikoner till höger på skärmen där du kan välja vilka funktioner du vill aktiverar, vilket bland annat innefattar att skapa anteckningar och skisser i Note-appen. Utöver detta finns här även funktioner som smart markering som låter dig rita upp en markering på skärmen som du sedan kan välja att låta flyta ovanpå gränssnittet. Smart markering kan låta som en gimmick, men faktum är att den kom till god nytta flera gånger under testperioden.

Utöver detta kan du även anteckna direkt på skärmen och även direktöversatta text genom att hålla pennans markör över den text du vill översätta. Denna funktion använder Google Translate i botten och du behöver vara ansluten till internet för att det ska fungera. Översättningen fungerar bra och är snabb, och om pennans svävande markör inte kan utläsa hela ordet du vill översätta kan du trycka på pennans knapp för att markera hela ordet manuellt. Genom att trycka på ljudsymbolen kan du även få ordet uppläst. Översättningen är ytterligare ett exempel på en funktion som kan utföras på andra enheter men som blir betydligt mer effektivt med S Pen-stödet.

Övriga funktioner som finns är inte riktigt lika nödvändiga. Att använda pennan som ett förstoringsglas ser häftigt ut, och flyter på imponerande bra sett till bilduppdatering, men nyttan i funktionen är begränsad. En funktion vid namn Blick låter dig förminska en app till en liten förhandstitt som kan flyttas runt i gränssnittet, och om du för pekpennans markör över denna visas en förhandstitt över appen i fullskärmsläge. Det finns situationer där detta kan vara användbart, men det är inget jag använt flitigt under testperioden och det är sannolikt inte en funktion särskilt många kommer använda i långa loppet.

Socialt och produktivt i massor

Samsung har trevligt nog även satsat på att lägga till funktioner som drar nytta av den stora skärmen, något som inte alltid är fallet med telefoner som befinner sig i storlekskategorin större. Ett exempel på en sådan funktion är möjligheten att para ihop två appar i en delad skärm. Note 8 använder den så kallade Edge-panelen som introducerades med Samsungs första telefon med rundade skärmkanter, Galaxy Edge. Det är ett område på den rundade delen av den högra skärmkanten som användaren kan svepa in med fingret för att ta fram en vertikal panel med genvägar. Denna panel kan innehålla en rad olika typer av innehåll vilket du själv bestämmer i inställningsmenyn.

Genom att trycka på alternativet Skapa appsammankopplingar kan du få två appar att automatiskt öppnas på delad skärm. Detta är användbart om du ofta behöver växla mellan två appar och sysslor, exempelvis att söka efter information i webbläsaren medan du för in information i kalendern, eller som i mitt fall kollar upp vad ett pris i dollar blir i svenska kronor i webbläsaren medan jag räknar ut momstillägget i miniräknaren. Denna funktion använder multi-window-funktionen i Android 7-basen, vilket innebär att den kommer få bättre stöd än om Samsung kokat ihop en egen lösning, men i dagsläget är det bara ett visst utbud av appar som kan användas i sammankopplat läge.

För den socialt inriktade har Samsung även introducerat en funktion vid namn Livemeddelanden. Detta är en funktion där du kan rita bilder som förvandlas till animationer i GIF-formatet, och kan dela med dig av dessa i alla appar som stöder GIF-formatet. Det innebär att du kan skicka dem via mms, chatklienter eller andra typer av appar som accepterar formatet. Eftersom GIF-filer lätt blir stora om det är långa sekvenser som ska animeras är dessa Livemeddelanden relativt simpla sett till hur länge du kan rita, men för den som uppskattar att kommunicera via animationer är det ett trevligt tillskott.

Utöver detta finns de funktioner som introducerades med vårens Galaxy S8-familj, inklusive spelanpassningar. Det är möjligt att spela in vad som händer på skärmen, och du kan även använda den främre kameran för att spela in dina reaktioner medan du spelar som sedan placeras i en ruta ovanpå det inspelade materialet från skärmen. Detta kan sparas i 1080p-upplösning och sedan laddas upp till Youtube, vilket lär uppskattas av den streaming-publik som täcker mobilspel på Youtube. Spelläget låter även användaren ställa in att skärmen inte ska registrera de virtuella navigationsknapparna när ett spel är igång.

Här ritar jag ett Livemeddelande som sedan förvandlas till en animerad GIF-bild.

En tidigare funktion som återfinns här är säkra mappar, en typ av mappar som krypteras och säkras via Samsungs Knox-system. De appar och filer som användaren placerar i dessa krypteras och skulle någon obehörig försöka modifiera filer eller den container som hyser den krypterade mappen raderas den och allt dess innehåll automatiskt. Detsamma gäller om telefonen återställs där innehåll annars kan återskapas om angriparen har tillräckligt avancerade verktyg och kunskap, men de säkrade mapparna kommer vara raderade utan möjlighet till att bli återskapade.

Precis som med Galaxy S8-familjen finns här en meny för den smarta assistenten Bixby. Denna kan du dels nå genom att svepa åt vänster i huvudmenyn, eller genom att trycka in den fysiska Bixby-knappen på telefonens vänstra sida. Om du håller den intryckt aktiverar du istället Bixby Voice som låter dig aktivera funktioner och ställa frågor, på engelska. Bixby är överlag inte särskilt användbart om du inte kan tänka dig att stå och diskutera med telefonen på engelska. Bixby-skärmen sammanfattar information från olika delar av systemet och olika appar bra, men då denna information i regel kommer via olika notiser blir denna meny snabbt överflödig och jag kan räkna antalet gånger jag använt den på en hand.

Sist men inte minst har Samsung även förfinat en del funktioner i gränssnittet som existerat tidigare, men i något enklare utförande. Exempel på detta är de menyer som dyker upp när du håller fingret nedtryckt på ikoner på startskärmen. Till skillnad från Apples IOS, där detta tar fram kontextbaserade menyer där menyalternativen anpassar sig efter appen du valt, får du här samma uppsättningar alternativ. Flera av dessa är dock användbara.

Du kan exempelvis markera flera appar samtidigt, och om du vill avinstallera samtliga i ett svep finns det ett alternativ för detta. Du kan även välja att manuellt ta bort siffror som visar att appen har nya notiser att visa. Hur mycket detta är värt är så klart individuellt, men jag tycker personligen att det är tämligen irriterande med appar som vägrar ta bort dessa notis-siffror efter att du läst dem.

Utöver bildskärmen har kameran länge varit det område där Samsungs telefoner har legat i absolut toppklass. Samsungs kameror har varit bättre på vissa områden och Apples Iphone-modeller har varit bättre på andra, men oavsett vilket är superb kamera ett av säljargumenten för Samsungs telefoner. Samma sak gäller med Note 8, som använder samma primära kamerasensor på 12 megapixel som används i Galaxy S8-familjen, men denna kompletteras dessutom av en andra telefoto-kamera som erbjuder dubbel inzoomning likt Iphone 7 Plus och ett flertal Android-konkurrenter.

En annan nyhet med den dubbla uppsättningen kameror är att båda linserna fått optisk bildstabilisering. Detta för med sig fler fördelar än att telefoto-kameran kan fånga detaljerade bilder på avstånd. Utan optisk bildstabilisering kan inzoomat fotograferande lätt bli väldigt skakigt eftersom små rörelser förstärks med inzoomade bilder. En annan fördel som optisk bildstabilisering medför är att det underlättar vid fotografi i besvärliga belysningsförhållanden, detta då mjukvaran inte behöver beräkna om bildsammansättningen i och med att bilden är mer stabil.

Färgsprakande överdriven

Apple och Samsung har länge slagits om tronen vad det gäller bäst mobilt fotografi, med olika fördelar och nackdelar. Samsung fångar generellt sett mer färgstarka och effektfulla bilder, med god skärpa och detaljåtergivning. Att färgerna blir effektfulla beror på att de generellt sett är något överdrivna, vilket ser väldigt bra ut på den ljusstarka Super AMOLED-skärmen men är inte helt naturtroget. Apples Iphone-modeller representerar motsatsen, med naturtrogen färgåtergivning som är för återhållsam vilket ger tråkigare bilder som är mer korrekta.

Samma förhållande gäller även med Note 8 som fångar färgstarka och skarpa bilder. Att den primära kameran mer eller mindre är exakt densamma som i Galaxy S8 innebär att det vi konstaterade i testet av den sistnämnda gäller även för Note 8. Fotografier ser imponerande ut, men när de jämförs med samma fotografier fångade med en Iphone 8 Plus är färgåtergivningen inte lika naturtrogen. Du som primärt fotograferar för att kunna visa upp häftiga fotografier för släkt och vänner kommer säkert föredra Note 8-foton, medan den seriösa fotoentusiasten lär föredra Iphone-familjens mer naturtrogna bilder.

Resultaten för foto i besvärlig belysning följer också resultaten från Galaxy S8, med undantag för att den kan generera bättre bilder om du försöker fotografera motiv som är i rörelse. Den är precis som Galaxy S8 bra på att släppa in ljus i bilderna och färger återges väl, om än något överdrivna och med mindre detaljer i texturer jämfört med Iphone 8 Plus. Båda lägren tillhör det absolut bästa som kan fås just nu gällande mörkerfotografi, men ett övertag för Samsungs del vad det gäller att släppa in ljus i bilden.

Bristande porträttläge

En del av kameraupplevelsen som blivit allt mer populär på senare tid är så kallade porträttlägen, det vill säga fotolägen där motivet är i fokus medan bakgrunden hamnar ur fokus. Apple gjorde detta populärt när funktionen introducerades med Iphone 7-familjen, men en en rejäl motsvarighet till detta saknades i Galaxy S8-modellerna. Med Note 8 introducerar Samsung ett dedikerat porträttläge kallas Live focus som låter dig justera fokusnivån på bakgrunden både före och efter bilden är tagen.

Med Live focus-läget valt i kamera-appen kan du justera ett reglage för att bestämma fokusnivån på bakgrunden innan du tar bilden. När du öppnar bilder som är tagna i detta läge visas en knapp som tar dig till ett reglade där du kan ändra bakgrundens oskärpa i efterhand. Detta ger bra porträttbilder i bra belysning, tyvärr är resultaten inte lika bra i besvärlig belysning och det krävs betydligt mer av fotografen för att det ska bli bra. Det är också svårare att få objekt som finns relativt nära motivet att bli suddiga, något som Iphone 8 Plus hanterar bättre. En trevlig detalj är att kameran fångar både närbild och vidvinkel-bild när du fotograferar i detta läge, så även om du inte blir nöjd med porträttbilden kan du få en bra vidvinkel-bild istället.

Lyckade telefoto-resultat

Detta är första gången Samsung inkluderar en telefoto-lins och det är ett synnerligen lyckat första försök kan jag konstatera. Precis som med Iphone 8 Plus stöds 2x optisk zoom och de egenskaper som gäller vid normalt fotografi för de båda telefonerna gäller även vid telefoto. När vi jämför bilder som har zoomat in 2x och 10x, där det senare inkluderar digital zoom för att nå 10x, blir resultatet mer eller mindre likvärdigt mellan de två. Det finns skillnader och båda lägren har sina fördelar, men vi kan konstatera att Note 8 och Iphone 8 Plus står på jämn fot vad det gäller telefoto.

Båda telefonerna lyckas återge ungefär lika mycket detaljer i inzoomat läge, men Samsung har en stor fördel i att även telefoto-kameran stöder optisk bildstabilisering. Om man som jag är koffeinstinn och inte så stabil på handen alla gånger ger detta betydligt skarpare och bättre fokus vid telefoto, vilket även gäller när du eller motivet rör på sig under fotograferandet. Detta är något som saknas även i Iphone 8-familjen, men vi får återkomma om hur Iphone X står sig mot den optiska bildstabiliseringen i Note 8.

Stabil videoinspelning

Optisk bildstabilisering har logiskt nog även positivt resultat för videoinspelning. Här kan kameran spela in 4K-video i 30 fps, 1080p i 60 fps och 720p i slow-motionhastigheten 240 fps. Bildkvaliteten och bildflytet håller hög klass, och tack vare den optiska bildstabiliseringen blir inspelningar mindre skakiga när telefoto-kameran används.

Precis som hos konkurrenterna kan du växla mellan vidvinkel-kameran och telefoto-kameran under inspelning, och övergången är här minst lika smidig som hos Iphone 7 Plus. Övergången mellan huvudkameran och telefoto-kameran sker omedelbart med Note 8 medan övergångarna uppvisar en inzoomnings-effekt hos Iphone 8 Plus. Båda varianterna är snabba, och här handlar det mer om personliga preferenser vad man föredrar av de två sorternas övergångar. När telefoto-kameran används kan det dock ibland bli svårt att hitta rätt fokus, vilket kan leda till att jag får vänta in fokusskärpan en liten stund. Överlag är det inget stort problem och möjligheten att kunna fånga bättre bilder på avstånd väger upp för fokusbekymmer lite då och då.

Bixby Vision – fortfarande uddlös

En funktion som Samsung introducerade tillsammans med Bixby-assistenten i Galaxy S8-familjen var en funktion vid namn Bixby Vision, och den återvänder även i Note 8. Detta är en bildsökningsfunktion där Bixby-assistenten analyserar motivet i den bild du tar i kamerans Bixby Vision-läge och söker upp liknande bilder på den sociala innehållstjänsten Pinterest. Tanken med detta är i teorin att du ska kunna fotografera något du är nyfiken på varpå Bixby Vision presenterar en massa alternativ baserat på detta. Denna funktion fungerar dessvärre inte särskilt bra i praktiken och det är mer regel än undantag att den inte kan hitta bilder relaterade till produkter som är tämligen välkända. Det här behöver Samsung jobba vidare på innan det kan bli användbart på riktigt.

Det har gjorts försök med att förena mobiliteten hos en telefon med produktiviteten hos en skrivbordsdator. Motorola försökte det med de Android-baserade telefonerna i Atrix-serien, och Microsoft har försökt göra detsamma med Windows Phone-plattformen och den tillhörande Continuum-funktionen. Tidigare Android-lösningar har varit ytterst begränsade, och Microsofts försök har fallit på plattformens begränsade spridning. Den tidigare historiken gör oss naturligt skeptiska till mobila skrivbordskonverteringar, men faktum är att Samsungs tillbehörs-docka Dex faktiskt är en genuint användbar hybrid mellan skrivbord och mobil.

Att ta upp ett tillbehör i en recension av en annan produkt är något oortodoxt, men då kunder som förbokat Note 8 får Dex-dockan på köpet är det ändå värt att utvärdera vad den tillför paketet. Då Note 8 är en av de första telefonerna som har ett startpris på cirka 10 000 kronor blir inkluderingen av ett tillbehör som kostar nära tusenlappen en viktig faktor att ta med i beräkningen. Och faktum är att Dex-dockan är ett genuint användbart tillägg som i många situationer kan ersätta enklare skrivbordsdatorer.

Rent praktiskt fungerar lösningen på så sätt att du placerar telefonen i Dex-dockan via USB Type-C-kontakten i dockan. Telefonen växlar då över till en skrivbordsmiljö som körs ovanpå Android 7.1.1-basen. Skrivbordsmiljön påminner mycket om Googles Chrome OS-system sett till gränssnitt och menysystem, med en applikationslist längst ner i gränssnittet och genvägar till funktioner som nätverk, notifikationer med mera längst ner till höger. Tangentbordsgenvägar som fungerar på traditionella skrivbordssystem fungerar även här, exempelvis att trycka in Alt-Tab för att växla mellan appar och Ctrl+C för att kopiera.

Skrivbordsmiljön i Dex-läget påminner mycket om Chrome OS och är imponerande kompetent.

På tal om tangentbord är Dex-dockan utrustad med traditionella USB Type-A-portar, vilket innebär att du kan ansluta både trådbundna möss och tangentbord och trådlösa sådana via telefonens Bluetooth-stöd. USB-portarna kan även använda för att ansluta andra tillbehör, exempelvis extern lagring. Jag har använt en trådlös lösning från Logitech där både mus och tangentbord ansluter trådlöst till en mottagare som sedan ansluts till Dex-dockan, och detta har fungerat utan problem. Inför denna recension har jag använt Galaxy Note 8 i kombination med Dex-dockan som min primära arbetsstation i en veckas tid. Under denna tid har jag stött på förvånansvärt få riktigt stora problem, där bildredigering tillhör det enda egentliga område där jag inte har kunnat utföra mina arbetsuppgifter ordentligt.

Under det dagliga arbetet har jag dock främst använt de appar som Samsung har anpassat för Dex-miljön, vilket de gjort förnämligt. Men utbudet av appar som anpassats för miljön är begränsad, och börjar du använt utbudet av appar utanför Samsungs kurerade utbud blir du snart varse att det är många gränssnitt som anpassas dåligt till skrivbordsformatet, eller inte anpassas över huvud taget.

Det finns till och med appar som inte ens vill starta i denna miljö, vilket lustigt nog även inkluderar vissa Samsung-appar (som Gear 360-appen exempelvis). Utbudet av anpassade appar kommer säkert att växa med tiden, men i dagsläget får du vara beredd på att rycka ut telefonen ur dockan med jämna mellanrum för att använda appar som inte skalar till skrivbordsformatet.

Att ha telefonen som central hubb för både ditt mobila liv och din skrivbordsbaserade produktivitet har både sina fördelar och nackdelar. Det är en fördel på så sätt att du alltid har allting tillgängligt som du senast använde det, oavsett om det är hemma eller på jobbet. Att ha samma flikar öppna hemma som när du kommer hem är trevligt, och att kunna författa långa textmängder i sms-meddelanden eller sociala chat-konversationer från skrivbordet är en mycket trevligare upplevelse för en gammal räv som mig som inte riktigt blivit kompis med virtuella skrivbord. Att upplevelsen i grunden bygger på en telefon för dock också med sig nackdelar i form av att du kan tvingas rycka ur telefonen ur dockan titt som tätt för att utföra uppgifter som inte går att utföra i dockat tillstånd.

Att fotografera eller ta telefonsamtal som inte bör äga rum i öppna kontorslandskap är bara några exempel som ibland gör Dex-upplevelsen något omständlig. Till syvende och sist är Samsung Dex ändå en trevligt positiv överraskning som kan komma till nytta i många situationer. För professionellt bruk lär bristen på skrivbordsklassad mjukvara sannolikt representera ett för stort hinder, med för de allra flesta hemmaanvändare lär den kunna ersätta det mesta den befintliga skrivbordsdatorn hanterar idag.

Samsung Galaxy Note 8 är en telefon som både lämpar sig för en något nischad målgrupp och en allmän målgrupp, beroende på vad dina preferenser är. Sett som en telefon i största allmänhet imponerar Note 8 väldigt mycket. Den är stor, kanske för stor för mångas tycke och smak, men den är samtidigt bara marginellt större än en Iphone 7 Plus eller Samsung Galaxy S8 Plus. Jämfört med den sistnämnda är Note 8 den bättre telefonen, även om man helt bortser från den unikt särskiljande egenskapen i S Pen.

Från vänster: Iphone 7 Plus, Samsung Galaxy Note 8 och Samsung Galaxy S8 Plus.

Med en kamera i toppklass, en skärm som bräcker allt annat på mobilmarknaden just nu med rejäl marginal och toppmoderna funktioner är Note 8 den bästa telefonen som Android-marknaden har att erbjuda just nu. Den som inte kan tänka sig en telefon i storleken större har så klart inget att hämta här, men med tanke på att marknaden för flaggskeppstelefoner i allt större utsträckning rör sig uppåt i storleksklasserna blir de smärta alternativen allt färre.

Note 8 är alltså en väldigt bra stor telefon, och till detta tillkommer en rad olika funktioner som hör S Pen-tillbehöret till. Utöver möjligheten att anteckna och rita på skärmen finns det ett flertal användningsområden för pennan som är unikt för denna telefon. Samsung menar själva att Note-användare är lojala för att de uppskattar de unika egenskaperna den erbjuder. Jag har själv aldrig varit en Note-användare just på grund av storleksfrågan, men jag har flera gånger under testets gång kommit på mig själv med att använda pennan till att lösa situationer som hade varit betydligt omständligare att göra med konkurrerande telefoner.

Dex-dockan är ytterligare en egenskap som gör Note 8 till ett monster för mobil produktivitet. Detta och S Pen-funktionaliteten är de egenskaper som gör Note 8 till det enda alternativet för de produktivitetsinriktade konsumenterna i Android-lägret, och då det är funktioner som Apples läger inte erbjuder kan det även locka över tidigare Iphone-trogna. Apple kan å andra sidan locka med nya satsningar som förstärkt verklighet med AR Kit, något som ser ut att sätta Samsungs virtuella verklighetS-tillbehör Gear VR i skamvrån.