Ipad har aldrig varit så prisvärd

Surfplattan Ipad har verkligen gått igenom många faser sedan lanseringen av den första modellen 2010. Ipad har alltid befunnit sig någonstans mitt emellan en smart mobiltelefon och en bärbar dator, och därför har många också frågat sig själva vad de egentligen ska ha en platta till. Apple har själva inte alltid haft ett supertydligt svar på den frågan, och som ett resultat har utbudet av Ipad-modeller varit lite spretigt, vissa år mer än andra.

Förra året styrde Apple upp det hela genom att lansera Ipad Pro med 10,5-tums-skärm som tillsammans med den jättestora 12,9-tumsmodellen utgör de dyraste modellerna med den senaste tekniken och de coolaste tillbehören. Samma år släpptes också en nygammal version av den vanliga Ipad, som just inte utmärkte sig på något annat sätt än att den var relativt billig, och var ett hopkok av gamla modeller. Egentligen handlade det om en Ipad Air (flaggskeppet från 2013) men med en A9-processor innanför skalet (2015 års processor från Apple). Apples Ipad-strategi kunde därmed tolkas ungefär så här: Ipad Pro för de med höga krav, som är hängivna Ipad-livvstilen. Vanliga Ipad för normalanvändaren, och av någon anledning Ipad Mini för de som vill ha en mindre och långsammare Ipad för mer pengar.

Det var inte självklart att Apple skulle uppdatera Ipad redan i år. Företaget har tidigare haft en ovana att glömma bort produkter som inte ligger absolut främst i blickfånget, och mycket talade för att standard-varianten av Ipad var just en sådan produkt, dömd att ligga kvar som ett billigt och ”bra nog” alternativ för användare som letar efter en bra surfplatta men utan investeringsviljan att lägga runt 10 000 kronor för en Ipad Pro. Men så blev det inte, och nu bara ett år senare har Apple släppt Ipad i 2018 års version.

Den riktar sig fortfarande till i stort sett samma typ av kunder, men erbjuder en och annan ny funktion som gör den ännu lite mer prisvärd. Processorn har uppdaterats till 2016 års A10 Fusion, och plattan har fått stöd för Apples trevliga men dyra ritdon Apple Pencil; tidigare begränsad till Pro-modellerna. Dessutom har priset sänkts en smula, och grundmodellen ligger nu på 3 795 kronor inklusive moms. Då är lagringsutrymmet 32 gigabyte, och möjlighet att stoppa i ett SIM-kort finns ej. Mer utrymme och stöd för mobilanslutning går att välja, men då går priset såklart också upp.

Helt vanliga Ipad utan konstigheter, men med stöd för Apple Pencil.

Ipad (2018): Tekniska specifikationer

Jag ska snart diskutera vem som bör eller inte bör köpa den här produkten, men låt oss först gå igenom produktens prestanda, design och funktionalitet. Det kommer att gå snabbt, för det är alltså i princip ingenting här som är nytt. Processor, kamera, chassi, hemknappen och allt annat är identiskt med sådant vi sett på tidigare plattor.

Processor

A10 Fusion drev Apples Iphone-flaggskepp 2016, och var Apples första med två högpresterande kärnor i sällskap av två klenare men strömsnåla. Samma processor hittar vi nu alltså i Ipad, och det möjliggör högre prestanda mot föregångaren men med samma batteritid; Apple utlovar i vanlig ordning upp till tio timmars användning. I praktiken räcker detta gott och väl under en dags användning, och under testperioden fanns aldrig någon batteristress. Det går utmärkt att ladda när det passar, och lita på att Ipad har kräm så att det räcker mellan de gångerna.

Värt att understryka är att det inte är varianten A10X Fusion, som förra årets Ipad Pro-modeller använder. X-varianterna har bättre grafisk prestanda, men här får vi alltså nöja oss med den vanliga varianten.

Processorn från Iphone 7 har hittat till Ipad.

Kamera

Huvudkameran är samma modell med 8 megapixel och videoinspelning i 1080p som vi sett i alla Ipad från 2014 års Ipad Air 2. Även här har Pro-modellerna mer att erbjuda med sin 12 megapixel-kamera som också kan filma i 4K. Den främre kameran är också Apples sämre variant med futtiga 1,2 megapixel medan Pro-modellerna har 7 megapixel. När det gäller kameran har alltså ingenting alls hänt sedan förra året.

Skärm

Skärmen har inte förändrats den heller vad gäller upplösning, färgåtergivning eller ljusstyrka. Fortfarande är själva bildskärmen och glaset uppdelat i två stycken istället för sammanfogat till en del som på dyrare modeller. Det enda som tillkommit är stöd för Apple Pencil, men bildskärmen i sig är exakt samma som på den förra modellen.

Det är lite tråkigt, för just bildskärmen känns faktiskt som den svagaste länken hos Ipad, och det som är den mest påtagliga skillnaden i en jämförelse med Ipad Pro. Här finns inte något HDR-stöd, och ingen uppdateringsfrekvens i 120hz. Här finns fortfarande inte ens en laminering som skyddar mot ljusreflexer, något som jag faktiskt hade hoppats på. Det betyder att Ipad är mer eller mindre oanvändbar i direkt solsken, såvida du inte tänkt använda den som en spegel.

Perfekt platta för ljusskygga.

Hemknapp och Touch ID

Inte heller här har något förändrats mot förra året. Det är fortfarande generation ett av Touch ID vi får stå ut med, vilket innebär långsammare och mindre precis fingeravtrycksläsning jämfört med Iphone och Ipad Pro. Det är inget stort problem i praktiken; avläsningen funkar fint och känns pålitlig. Vid en direkt jämförelse med en Ipad Pro sker upplåsningen märkbart långsammare, men i vardagen är det snabbt nog och inte störande. Det känns mest lite snålt, med tanke på att generation två av Touch ID funnits tillgänglig sedan 2015.

Det är fortfarande en fysisk hemknapp, precis som på alla Ipad-modeller. Jag personligen älskar den haptiska knapp som Iphone 7 och Iphone 8 har, men jag vet många som föredrar känslan av en riktig knapp. På Ipad har jag dock hittat ett användarvänligt skäl att behålla den fysiska knappen, och det gäller de som har för vana att använda plattan med en Apple Pencil i handen. Det är då möjligt att trycka på knappen med Apple Pencil för att komma till hemskärmen, något som jag inte tror skulle fungera med en helt Touch-baserad knapp.

Hursomhelst, det är precis samma knapp som använts på Ipad de senaste åren, och den är bra men varken bättre eller sämre än tidigare.

Lightning-anslutning

Apple kör fortfarande med sin egenutvecklade Lightning-anslutning, men där Ipad Pro-modellernas kontakter sedan en tid tillbaka har stöd för USB 3.0 kör vanliga Ipad fortfarande med tråkiga och långsamma USB 2.0. Det är i praktiken ingen katastrof, för den mesta överföringen sker förmodligen trådlöst. Ändå är det snudd på obegripligt att en produkt lanseras 2018 utan stöd för USB 3.0. Skillnaden i kostnad lär vara obefintlig, och för den som vill spekulera ligger två förklaringar nära till hands. Apple kan ha ett lager med komponenter som de vill bli av med, och de kan vilja differentiera vanliga Ipad mot Pro-modellerna.

Oavsett skäl får det här inte Ipad Pro att verka mer attraktiv, utan bara vanliga Ipad att framstå som mer omodern. USB 3.0 bör vara en självklarhet nuförtiden!

Apple Pencil – aldrig förr har det varit så billigt att rita med Apples penna.

Apple Pencil

Därmed har vi kommit fram till det som faktiskt är nytt i Ipad den här gången, nämligen Apple Pencil. Pennan i sig har ju funnits sedan 2015, men det här är första gången som den inte bara fungerar med Ipad Pro.

Att rita med Apple Pencil på nya Ipad är på det stora hela en gemytlig upplevelse, och trots att det är en enklare processor än i Pro-modellerna märks ingenting av lagg eller fördröjning. Precis som tidigare har Apple här verkligen lyckats optimera pennan för sin hårdvara och IOS 11.

Det enda som förtar upplevelsen en smula är själva skärmen. Eftersom den yttre glasytan på plattan ligger för så känns det mer som att rita på just en glasyta, och det som tecknas framträder under på själva bildskärmen. Det är inga som helst problem i praktiken, men jämfört med en 10,5 tums Ipad Pro där det verkligen känns som att pennan ritar direkt på bildskärmen blir upplevelsen lite sämre. Pro-skärmens laminering hjälper också till här eftersom den ger en viss tröghet när pennan flyttas, men på vanliga Ipad känns det precis som att teckna med en tuschpenna på en whiteboardtavla.

Huruvida detta är skäl nog att välja den dyrare plattan beror på vad du tänkt använda pennan till. Jag har själv använt Ipad en hel del under möten för att ta anteckningar, och då fungerar den alldeles fantastiskt, liksom att retuschera fotografier eller bara kladda lite under ett telefonsamtal. Men ju mer professionellt du tänkt använda Apple Pencil, desto större skäl finns det att istället gå på den dyrare Ipad Pro med en bättre skärm. Känslan är bättre, även om det kostar.

Alldeles innan lanseringen av 2018 års Ipad skrev jag en krönika här på 99 om den inneboende potentialen hos surfplattan, som ännu inte riktigt frigjorts. Denna nya Ipad har inte tagit något jättekliv i den riktningen, men däremot fortsätter den som sin föregångare att vara ett riktigt prisvärt alternativ för den som vill ha en bra bruks-platta.

Tack vare stödet för Apple Pencil har också en av Apples visioner för surfplattan öppnats upp och blivit mer allmänt tillgänglig. Det är coolt att det går använda Apple Pencil på en så pass billig Ipad, men det är tyvärr inte lika coolt att själva pennan då kostar mer än en fjärdedel av själva plattan. Men den som vill utforska sina kreativa talanger och se vad man kan göra med en ritplatta har nu detta inom räckhåll betydligt billigare än förut. Sammantaget finns det en hel del saker att använda en Ipad till, och den som vant sig vid att leva i en webbläsare och App Store kan göra listan med användningsområden riktigt lång. I det här testet delar jag med mig av bara några exempel.

Jag saknar tangentbordet

Ipad är å ena sidan inte en speciellt kittlande produkt. Den är inte ens särskilt ny, eftersom allt är sådant vi sett tidigare. Å andra sidan är allt det gamla sammanfogat till ett dugligt och väldigt prisvärt paket. Den som är på jakt efter en bra Ipad att använda just som en surfplatta med allt vad det innebär har aldrig tidigare kunnat komma såhär billigt undan.

Vill du därutöver förvandla plattan till ett riktigt digitalt ritbräde, och är beredd att betala ytterligare en tusenlapp för att få en Apple Pencil, öppnar sig potentiellt stora möjligheter. Ritupplevelsen är snäppet sämre än hos den dyrare Ipad Pro, men som helhet ändå en fröjd att använda. Däremot har jag lite svårare att smälta att Apple inte bjuder på stöd för tangentbordsfodralet Smart Keyboard.

Smart Keyboard och Apple Pencil går nämligen hand i hand, och utgör tillsammans två nycklar till Apples Ipad-strategi. Pennan blickar framåt, mot ett nytt sätt att arbeta. Både konstnärligt skapande, mötesanteckningar och faktiskt navigering i IOS med hjälp av Apple Pencil känns väldigt futuristiskt, och det är något man knappast hade kunnat göra på en traditionell bärbar dator. Tangentbordet däremot låter Ipad (Pro) ta ett steg bakåt när så krävs, och bli mer lik en vanlig dator. Säga vad man vill om tryckskärmens virtuella tangentbord; längre texter kräver fysiska knappar. Smart Keyboard är enligt mig den optimala lösningen på detta, då det extraknäcker som vanligt skyddslock och dessutom går att plocka loss på en sekund när surfplattan vill flyga fritt. Tillsammans utgör tillbehören Smart Keyboard och Apple Pencil en dyr, men potent, komplettering av Ipad som en pc-ersättare.

Denna nya billiga Ipad ger stöd för ett av dessa tillbehör, men inte det andra. Varför det är så kan vi endast spekulera om, för Apple lär inte avslöja sin strategi. En möjlig förklaring är helt enkelt att se tilltaget som en del av Apples förhoppning att göra comeback i utbildningssektorn. Där kan Apple Pencil vara det hemliga vapnet, medan behovet av tangentbord bättre uppfylls av tredjepartstillverkare som gör billigare men mer stötsäkra tangentbordsfodral, som ger Ipad värdefullt extra skydd i kunskapens korridorer.

En annan möjlighet är helt enkelt att Apple inte vill kannibalisera försäljningen av IPad Pro alltför mycket. Om billiga Ipad hade stöd för både Apple Pencil och Smart Keyboard skulle många förmodligen välja den med glädje som enda dator istället för en Mac, PC eller den dyrare Ipad Pro. Kanske litar Apple inte på att de övriga skillnaderna mellan den här plattan och Pro-modellerna ska locka konsumenter att betala ungefär det dubbla priset, som den bättre skärmen, bättre inbyggda högtalare, bättre skärm, bättre kamera och högre prestanda. Eller kanske handlar det bara om att hålla nere priset på Ipad till under 4 000, något som kanske inte varit möjligt om Smart Connector-anslutningen skulle räknas med i priset och försäljningsmarginalen bibehållas?

Oavsett anledning tycker jag det är synd att Smart Keyboard inte funkar till Ipad, för då hade den verkligen kunnat bli en dator för folket; för alla de som inte behöver en vanlig dator och som idag köper billiga PC-produkter eller en Google Chromebook. Som det är nu kommer Ipad rätt långt som enda dator, men skulle må bättre av ett supersmidigt och bra tangentbord. Som surfplatta däremot står sig Ipad väldigt bra, och är bara tråkig jämfört med Ipad Pro.