Så undviker du nättrollens fällor
Så här med semestertider på gång för många lyfter vi fram några tips för att undvika att gå i nättrollens fällor. Viktigt att tänka på sinnesfriden och att koppla av. Känn dig fri att också använda tipsen tillbaka i vardagen sedan.
Nättroll kan vara allt från skojare, ensamma rättshaverister eller rent av professionella organisationer som sprider politisk propaganda. Alldeles oavsett är det lätt att gå i fällan och fastna i diskussioner som inte leder något vart. Så här i semestertider vill vi därför lyfta några tips på hur du kan undvika att gå i deras fällor. För en stressfri semester med internet (en del tar ju semester också från internet – all respekt till dem).
Så här gör trollen
De går till attack – Elaka personangrepp vinner inte diskussioner, men kan göra dem så obehagliga att meningsmotståndare inte vill delta.
De gillar etiketter – Genom att avfärda sina motståndare med en etikett som saknar saklig grund försöker trollen ogiltigförklara dem som debattörer. Exempel: "kulturmarxisterna", "pk-eliten" och "brunhögern" kan fungera på det sättet.
De "antyder" saker – När ett troll exempelvis hänvisar till ensamkommande flyktingbarn som "barnen" antyds att de ljuger om sin ålder utan att trollet behöver skriva det rakt ut.
De gillar falska källor – Troll kan spruta ur sig felaktiga siffror, påhittade källor och länkar till falsk information. De vill göra det till en hopplös uppgift att kontrollera och avfärda varje påstående.
De byter fokus – Redan i sandlådan lär vi oss att kontra med "Men du då?", på samma sätt svarar trollen ofta "Ni gör samma sak" när meningsmotståndarna kommer med en anklagelse.
Rädda ditt förstånd – gå inte i trollens fällor
Svara inte trollen – Det kan känns bra att svara, men det här spelar bara trollen i händerna då de är ute efter uppmärksamhet.
Lär dig känna igen fejkprofiler – Om en Twitter-användare saknar profilbild är det en ledtråd, om personen har dolda eller få vänner på Facebok är det en annan liksom om tidslinjen inte är trovärdig.
Låter något för bra för att vara sant, och om det passar lite för bra in i din världsbild så bör du kolla upp informationen med fler källor.
I höst är det val här i Sverige, så den politiska debatten är extra intensiv nu och framåt. Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, kan så mycket som var tionde konto som debatterar svensk politik på Twitter vara en så kallad bot (datorstyrda konton med ett automatiserat beteende), rapporterar SVT Nyheter. Institutet har använt artificiell intelligens för att undersöka innehållet på Twitter.
Det kan alltså vara värt att undersöka vem det är som står bakom meddelanden på tjänsten innan du eventuellt delar budskapet vidare.
– Ja, man kan framförallt kolla om kontot enbart retweetar, det kan vara ett tecken. Likaså slumpgenererade användarnamn och om ett konto följer väldigt många men har få följare, säger Johan Fernquist, forskare på FOI till SVT Nyheter.
Har du några tips på hur man undviker att nättrollens fällor? Tipsa gärna i kommentarerna.
Källor: internetkunskap.se | SVT Nyheter