Artificiell intelligens och maskininlärning har en väldigt spännande potential, men teknikföretag måste sluta kalla allt för AI.
De senaste två åren har artificiell intelligens seglat upp som en av de tveklöst mest spännande utvecklingarna i teknikbranschen. Det och maskininlärning kan på riktigt innebära ett teknikskifte som fundamentalt förändrar hur vi använder våra teknikprodukter, och vad de kan göra för oss.
Men, som med alla heta trender finns det inledningsvis en vilja att "rida på vågen" och se till att det där populära begreppet finns med i marknadsföringen av den senaste produkten. Artificiell intelligens är inget undantag från regeln. Ett företag som släpper en telefon, platta, högtalare eller annan teknikprodukt för vår vardag måste nästan ha med "AI" på något hörn verkar det som.
Jag skriver AI inom citattecken eftersom företagen är väldigt liberala med vad de kallar just AI. De värsta förbrytarna när det gäller detta är telefontillverkarna, som ska baka in olika mjukvarufunktioner som påstås förbättra upplevelsen med hjälp av artificiell intelligens. Huawei och LG är två av de senaste exemplen på just detta med telefonerna i Huawei P20-familjen och LG G7 Thinq som jag nyligen testade.
Både Huawei och LG använder sig av mönsterigenkänning i kameramjukvaran för att identifiera objekt i bilden och sedan erbjuda användaren anpassning av parametrarna för hur bilden ska fångas baserat på vad som identifierats. Detta är trevliga funktioner om man gillar de automatiserade anpassningarna som erbjuds, men någon artificiell intelligens handlar det inte om.
Självfallet kräver jag inte att det ska vara en helt självtänkande dator för att det ska få klassas som AI. Utöver att det hade varit lite skrämmande är vi ganska långt ifrån att utveckla en sådan domedagsrisk. Men det bör åtminstone finnas någon form av avancerad slutledningsförmåga inblandat för att det ska få klassas som artificiell intelligens i min mening. Om mönsterigenkänning får klassas som det kan vi applicera begreppet på ganska mycket i vår vardag som använder någon form av mönsteranalys.
Jag skulle hävda att exempelvis det arbete Google gör med digitala assistenter som kan ringa upp och föra samtal med människor är en form av artificiell intelligens, även om man kan hävda att även det bara är en mer avancerad form av mönsterigenkänning. Det handlar åtminstone om att smarta mjukvarualgoritmer används för att utföra en funktion som traditionellt krävt mänsklig inblandning, och det öppnar upp för helt nya möjligheter i vår digitala vardag.
Deepminds AI-system Alphago Zero lärde sig spela brädspelet Go från grunden och blev bra nog för att besegra mänskliga mästare.
Eller det arbete som Googles dotterföretag Deepmind jobbar med, där AI-system lär sig spela brädspelet Go från noll och lär sig spelet bra nog för att besegra människans främsta spelare utan data eller anpassning från dess mänskliga skapare. Ett sådant system skulle kunna lära sig andra områden från grunden och på riktigt ta tekniken bortom vad den mänskliga hjärnan är kapabel till. Inte att föreslå att färgkontrasten ska göras lite starkare när jag försöker fotografera en buske.
Jag stör mig säkert orimligt mycket på att företag använder modeord för att klä upp funktioner vi haft tillgång till sedan tidigare. Jag behövde nog bara skriva av mig om något jag tycker är lite löjligt, men inte ett särskilt allvarligt problem när det kommer till kritan. Men om ni ser mig rulla med ögonen när jag pratar om AI-funktioner i en videosammanfattning framöver vet ni vad det handlar om.