Ida tar paus från sitt digitala liv

Ibland känner jag att mitt liv i mobilen tar upp för mycket av min tid. Så hur skulle det vara att bara stänga av den? Att gå tillbaka till en enklare tid då telefonen egentligen bara var en pryl att ringa med. Det skulle ju inte innebära att alla andra också la mindre tid på sina mobiler – men kanske är gräset ändå grönare för min egen del utan all mobiltid.

Det var dags att utsätta mig själv för en digital fasta Det är en sak att i teorin veta något och en helt annan att uppleva det i praktiken. Jag vet exempelvis att jag lägger många timmar varje dag på att titta på min mobilskärm, men exakt hur mycket tid handlar det om? Av flera skäl landade jag i beslutet att utsätta mig själv för en sorts digital fasta, att ta paus från mitt digitala liv – specifikt min mobiltelefon.

I början av året var det lite otippat HMD Globals återupplivade Nokia 8110 4G i härligt gul färg som var det jag gillade mest på Mobile World Congress – jag är i precis rätt ålder antar jag. Jag hade själv aldrig den ursprungliga modellen, men hade andra Nokia-lurar och minns så väl hur det var att inte kunna göra mer än ringa och skicka korta textmeddelanden till kompisarna.

Med pressmeddelandet för Nokia 8110 4G några månader senare fick jag den sista knuffen jag behövde inför det här projektet. HMD Global skrev:

"Vi har sett i Norden att det finns ett allt större intresse av att koppla ner så mycket som möjligt när man har chansen, och att det finns ett behov av en telefon som kan uträtta det nödvändigaste och göra att du är ständigt nåbar – men som samtidigt inte lockar till att stirra ner i skärmen konstant och planlöst. Banandiet är ett väldigt populärt sätt att rensa kroppen från slaggprodukter – vi hoppas att banantelefonen kan hjälpa till att rensa själen från samma slagg", säger Ossi Korpela.

Hej då Iphone

Så var beslutet plötsligt fattat, jag skulle helt koppla bort mig från mitt liv i IOS och stänga av min Iphone för att istället använda Nokia 8110 4G. Jag förberedde mig genom att stänga av Imessage på mina samtliga Apple-enheter, och fick sedan vänta några timmar innan Apple släppte kontrollen och mina meddelanden började skickas som vanliga sms.

Så en fredag plockade jag av mig min Apple Watch, stängde av min Iphone och flyttade mitt sim-kort till Nokia-mobilen. Det var en konstig känsla att starta Nokian som kör en variant av Kai OS. Här finns lite moderna appar som Googles kartor och Youtube, men det tog säkert inte mer än 2 minuter att kolla igenom hela app-butiken. Jag hittade inget jag kände att jag ville ladda ned.

Att ställa in telefonen tog däremot betydligt längre tid. Skärmen är så liten och att knappa in mina långa lösenord (som jag var tvungen att hämta ur 1password i datorn) tog sin tid med de fysiska knapparna på Nokian. Så fort jag behövde ut på nätet hamnade jag i en webbläsare med muspekare och fick skrolla i både höjd- och sidled med styrkorset. Mama mia!

Det gick till slut att logga in så att jag kunde ta emot e-post via ett Google-konto och sedan kalendern till samma konto. Jag fick ta datorn till hjälp för att synka mina kontakter från Icloud till Google-kontot (och jag fick också passa på att rensa bort en massa skräpkontakter).

Men där någonstans tog orken slut. Att knappa in alla mina konton till mejl och kalendrar kändes inte värt tiden det skulle ta. Mycket lättare att istället dra fram datorn om jag ville kolla något annat.

Den helgen skulle jag hälsa på min bror ute i skärgården, och redan på vägen dit fick jag ett mindre psykbryt och började sakna min Iphone enormt. Eftersom det visade sig att jag hade glömt min Iphone hemma varade alltså mitt experiment lite ofrivilligt en hel helg.

Eftersom Googles kart-app finns i mobilen förutsatte jag dumt nog att jag nog skulle kunna få steg för steg-anvisningar genom Stockholms-trafiken. Men så var inte fallet. Som tur är hittade jag hela vägen fram till min bror med bara en felsväng med mitt goda minne till hjälp.

Jag hade dessförinnan också stora bekymmer att i mobilen köpa biljetter till färjan jag behövde åka. Otroligt mycket skrollande! Jag gav faktiskt upp och tog fram datorn. Jag behövde dessutom ändå skriva ut biljetten så det var väl lika bra.

Väl ute hos min bror tog det inte lång stund innan jag fick lite abstinens efter mina sociala medier. I stort sett hela familjen utom jag satt med mobila enheter och surfade runt titt som tätt under mitt besök. Så där som det är nu för tiden.

Inte Nokians fel

Det här experimentet har inte gått ut på att testa Nokia 8110 4G, inte heller är slutklämmen att det är en dålig telefon – för det är det inte. Den här gula skönheten var istället en möjlighet att få nya insikter om min vardag. På några få dagar kunde jag konstatera att även om jag kanske spenderar väl mycket tid med att titta på skärmar – så var det inte bättre förr.

Det finns så mycket nytta med en smart mobil som jag inte vill vara utan. Jag vill inte gå tillbaka till tiden då jag endast ringde och skickade kortfattade meddelanden med min telefon. Jag gillar alla möjligheter som en smart mobil ger mig var jag än är.

Det finns några bitar av mitt mobilanvändade som jag inte är lika nöjd med, ett beteende som gnager lite. Men jag behöver inte vara så drastisk som att helt ge upp min smarta mobil för att försöka komma tillrätta med dem.

Så här visar IOS 12 vad jag gör i min telefon.

Jag spenderar kanske lite väl mycket tid på sociala medier och det händer absolut att jag träffar någon och vi båda spenderar en hel del av vår tid tillsammans i varsin mobil. Det är exempel på dåliga vanor jag lagt mig till med – som jag nog också kan sluta med nu när jag är betydligt mer medveten om dem.

Övning och självdisciplin lär behövas, men jag får också nya hjälpmedel av exempelvis Apple och Google. I både Android 9 som finns ute nu och IOS 12 (som jag betatestar) kommer det inbyggda verktyg i systemet som visar exakt hur mycket tid jag spenderar i min mobil och på vad. Jag kan om jag vill begränsa tiden jag får lägga på en viss app till exempel.

Vi får se, kanske räcker självdisciplinen långt.