Så bra är kameran i Iphone XS – hård kamp mot Pixel 2 och P20 Pro

Mycket har skrivit och tyckts om kameran i Apples nya flaggskepp Iphone XS, och de flesta är överens om att det är en ordentlig förbättring jämfört med föregångaren Iphone X. Men hur står den sig mot konkurrensen på Android-sidan? Det ville vi ta reda på, så under en fotopromenad utrustade jag mig med en Iphone XS, en Huawei P20 Pro och en Google Pixel 2. Alla dessa mobiler har hyllats för sin kamera, men bara en kan ju vara segrare, eller?

Faktiskt inte. Ganska snabbt kan vi konstatera att det handlar om tre riktigt bra mobilkameror, och vilken som är "vinnaren" beror till stor del på vilken typ av fotograf du är, och vad du gillar. Men läs vidare, så går vi igenom hur de olika kamerorna förhåller sig till varandra och var respektive styrkor och svagheter finns. Det finns givetvis bilder med så att du själv kan jämföra och bilda dig en egen uppfattning. Ett galleri med fler bilder har vi också publicerat på fototjänsten Flickr, så att du mer noggrant kan studera skillnader mellan dessa tre mobiler.

• Här finns alla bilder i jämförelsen (Flickr)

Pixel 2

Googles egna representant för hur en mobiltelefon ska vara har inte fått någon officiell lansering i Sverige ännu, men många användare har ändå införskaffat egna exemplar. Ett stort tack till Hugo Blom som lånade ut sitt exemplar av Pixel 2 XL till redaktionen för denna jämförelse.

Pixel 2 och Pixel 2 XL har bara en kamera, där konkurrenterna har flera.

Pixel 2 släpptes redan förra hösten, och har fått mycket lovord för sin kamera. Vad gäller själva optiken kanske telefonen inte imponerar så mycket – till att börja med finns här bara en kameramodul, där de flesta andra flaggskeppsmobiler har åtminstone två. Det innebär att Pixel 2-kameran inte har någon telefotolins, och följaktligen är beroende av digital zoom. Den kamera som finns har en upplösning på 12 megapixel och ett bländarvärde på f/1,8. Inte dåligt på något sätt, men heller inget anmärkningsvärt idag.

Men skenet kan bedra. Hemligheten bakom Pixel-kameran är Googles expertis av AI och smarta algoritmer, som kan trolla fram anmärkningsvärda resultat. Allt hanteras av en bildsignalprocessor som Google kallar Pixel Visual Core och som designats av Google själva. Till att börja med är den digitala zoomen kryddad med en teknik som kallas RAISR (Rapid and Accurate Image Super Resolution). Här används maskinlärning för att göra de inzoomade bilderna mer detaljrika och skarpa.

En annan viktig funktion är HDR Plus, där Pixel 2 tar flera stycken underexponerade bilder i snabb följd, och sammanfogar dessa till en bild med fin exponering.

Huawei P20 Pro

Även Huawei har fått beröm och uppmärksamhet för kameran i P20 Pro, ett samarbete med kameratillverkaren Leica. På papperet kan Huawei visa upp en imponerande kamera, där huvudkameran har en upplösning på hela 40 megapixel och en bländare på f/1,8. Bilderna skalas dock normalt ned till 10 megapixel, men det går att ställa in så att kameran fotar i högsta upplösningen. Här finns också inte bara en extra kameramodul, utan två. En telefotolins på 8 megapixel (bländarvärde f/2,4) erbjuder 3x optisk zoom och en monokrom lins på 20 megapixel (bländarvärde f/1,6) för svartvit fotografering.

Inte en kamera, inte två kameror, utan tre kameror.

Huawei förlitar sig också kraftigt på AI och algoritmer för att hantera bilderna. Master AI är en funktion som automatiskt kan känna igen objekt i bilden och anpassa kamerans inställningar utifrån det. Till det kan läggas diverse skönhetsfilter och andra funktioner som AI-stabilisering av bilder, nattläge med extra lång slutartid och mycket annat.

Under mitt test av P20 Pro konstaterade jag att kameran var i världsklass, men att AI-förbättringarna var på tok för aggressiva och att särskilt färgsättningen ofta blev för stark. Vi ska se om det fortfarande stämmer!

• Läs också vårt test av Huawei P20 Pro

Iphone XS

Apple använder samma specifikationer på kameran som förra året med Iphone X, nämligen två kameror med en upplösning på 12 megapixel. Huvudkameran har ett bländarvärde på f/1,8 och telefotokameran på f/2,4. Däremot har det hänt saker på insidan, och huvudkamerans sensor har blivit ordentligt mycket större, vilket innebär att ljusinsläppet ökat med 50 procent.

Iphone XS finns i två storlekar, men kameran är likadan i båda.

Precis som konkurrenterna har Apple satsat stort på maskinlärning och AI för att behandla bilderna. Bildsignalprocessorn har blivit snabbare, och den särskilda AI-processorn Neural Engine hjälper till att analysera och anpassa bilderna som tas. En av de mest uppmärksammade funktionerna kallas Smart HDR, och påminner mycket om Googles funktion HDR Plus. I båda fallen handlar det om att ta ett flertal exponeringar och foga samman dessa till en snygg bild.

En skillnad är att Apples lösning kan använda sig av olika delar från varje exponering för att bygga ihop till en bild, medan Google som sagt använder flera hela exponeringar och fogar samman. I båda fallen tar mobilen konstant bilder som buffert när kamera-appen är öppen, så det är ingen fördröjning alls mellan att knappen trycks ned och bilden tas.

Apple har också förbättrat sitt så kallade porträttläge, där objektet i bilden friläggs och bakgrunden blir suddig. Detta simulerar hur vanliga kameror fungerar med kort skärpedjup vilket ger en så kallad bokeh-effekt. Nyheten nu är dels att mobilen ska ha blivit bättre på att analysera bilden, men framförallt att effekten nu går att reglera på bilden i efterhand.

Även P20 Pro och Pixel 2 har portättlägen, men ingen möjlighet att reglera effekten i efterhand. Eftersom Pixel 2 inte har en telefotolins är effekten också helt baserad på AI-analys av bilden, och inte på djupdata från en andra kameralins.

• Läs också vårt test av Iphone XS

Algoritmer och optik

För några år sedan var det megapixel alla pratade om, och ju högre megapixel-nummer desto bättre kamera. En megapixel är helt enkelt en miljon pixlar, och anger hur många ljuskänsliga celler kamerasensorn har – och alltså hur hög upplösning bilden som tas får. Det är alltså inte oviktigt med megapixel, men de flesta är idag överens om att kamerorna blivit så högupplösta att det finns andra mått som är viktigare att förbättra. 12 megapixel har blivit något av en standard, och är i de allra flesta avseenden fullt tillräckligt.

Ännu viktigare är förmodligen ISO-värdet, alltså hur ljuskänslig kameran är. ISO är en standard som kommer från den gamla analoga kameravärlden, men även i den digitala världen syftar det på samma sak, nämligen ljuskänsligheten hos en film eller bildsensor. Ett lågt ISO-värde ger låg ljuskänslighet, och tvärtom. När ISO-värdet på en digitalkamera ändras är det sensorn som ställs in att vara mer eller mindre känslig för ljus. Faktum är att den fördel vi idag tar för given är möjligheten att byta ISO-värde omedelbart, eller snarare låta telefonen göra det automatiskt. Förr i tiden var fotografen tvungen att ta ut filmrullen och byta för att få ett annat ISO-värde.

Varför vill du ha mycket ljus?

Eftersom mobiltelefoner är små jämfört med dedikerade systemkameror är utmaningen framförallt att samla in mycket ljus, för att kunna ta bilder i mer mörka miljöer. Mer ljus innebär nämligen mindre brus. En bild som är tagen med för lite ljus ser brusig eller grynig ut. Det finns framförallt tre sätt att samla in mycket ljus:

• Ha slutaren öppen längre, så att mer ljus hinner nå bildsensorn.

• Ha en större bildsensor som kan samla in mer ljus på samma tid

• Använd AI för att korrigera för verklighetens begränsningar

Att ha slutaren öppen en längre stund har såklart sina egna nackdelar, nämligen att bilden löper risk att bli oskarp eftersom kameran inte hålls stilla, eller för att fotoobjektet hinner röra sig. Detta kan användas som effekt såklart, men kan ofta bli ett problem. Därför försöker de flesta telefontillverkare också göra kamerasensorn större, för att kunna samla in mer ljus på kort tid. Till detta hör också hur stora pixlarna är på sensorn – en kamera med upplösningen 12 megapixel kan alltså bli bättre om pixlarna blivit större. Här är också förklaringen till att huvudkameran på P20 Pro har den lite skrytiga upplösningen 40 megapixel, men ändå helst vill ta bilder i 10 megapixel. Huawei använder en teknik som kallas Pixel Fusion för att slå samman fyra pixlar till en – helt enkelt för att kunna samla in mer ljus. Ställ in kameran att ta bilder i upplösningen 40 megapixel, och det kommer krävas betydligt bättre ljusförhållanden för att ta en bild som inte är brusig.

Skumraskbelysning ger bilder med brus. Fotot är taget med en gammal Iphone 4S.

Slutligen AI-förbättring, som är mobiltelefonernas hemliga vapen gentemot kameratillverkare som Nikon och Canon. Även om sensorn blir större kan den lilla kameran i en mobiltelefon knappast konkurrera mot det stora objektivet på en systemkamera vad gäller ljusinsläpp, och inte heller vad gäller brännvidd (alltså objektivets förstoringsgrad). Däremot kan de konkurrera vad gäller processorkraft, och att ha en kamera ihopbyggd med en dator har visat sig vara mycket framgångsrikt.

En snabb processor med smarta algoritmer kan helt enkelt hjälpa till med allt möjligt. Den kan kompensera för lång slutartid genom att artificiellt stabilisera bilden. Den kan räkna ut vad objektet som ska fotograferas är för något genom bildigenkänning, och automatiskt anpassa kamerans inställningar för att optimeras för detta. Den kan isolera motivet och göra bakgrunden suddig för att simulera bokeh-effekten som ett betydligt längre teleobjektiv skapar. Den kan blixtsnabbt ta flera bilder av samma motiv, och sedan foga samman detta till en bild med de bästa delarna av varje. Och den kan applicera filter i olika grad för att putsa bort brus, göra färger vackrare och rentav lägga till helt galna effekter som inte fanns där från början.

Mycket av detta har länge gjorts på en dator i efterhand, men utvecklingen har gått blixtsnabbt framåt på mobilfronten så att en stor del av behandlingen kan ske i realtid – faktiskt innan du ens trycker på knappen eftersom sensorn hela tiden samlar in data så fort kamera-appen är öppen.

Följ med på fotosafari!

Under en solig förmiddag fick dessa tre mobiler följa med på en promenad i Stockholms innerstad. Hur blev resultaten? Det går vi igenom på nästa sida!

Under min fotopromenad har standardinställningarna använts på alla tre telefoner, vilket innebär att Master AI-funktionen är på i P20 Pro, och både HDR Plus (Pixel 2) och Smart HDR (Iphone XS) är aktiverade. Kort sagt har de smarta algoritmerna getts fria händer att optimera bilderna så gott de kan.

Dagsljus

Som vi redan snuddat vid är det fråga om tre stycken riktigt bra kameraupplevelser i mobil form. Faktum är att om du kommer från nästan vilken annan mobilkamera som helst av äldre modell har du en rejäl förbättring att se fram emot, oavsett om du köpt en P20 Pro, Pixel 2 eller Iphone XS.

När det är fint väder ute och solen skiner är det väldigt svårt att se skillnad på bilderna som de tre mobilerna tar. Detaljrikedomen är hög, färgåtergivningen bra och möjligheterna stora att efterbehandla fotografierna efter hjärtats lust. En enkel bild på en Stockholmsgata uppvisar små skillnader telefonerna emellan. Tydligaste skillnaden är att P20 Pro gärna ökar färgmättnaden mer än sina två konkurrenter, som båda är lite mer återhållsamma.

Detta är lite av ett tema när det gäller just Huawei-telefonen ska det visa sig. I princip alla bilder har kraftigare färger än vad Apples och Googles telefoner levererar. Effekten är dock mindre tydlig – och framförallt mindre störande – i bilder med gott om dagsljus.

Dunkla miljöer

Det är när ljuset blir sämre som kamerornas förmåga verkligen prövas. I ett kafé på Kungsholmen hittade jag ett dåligt upplyst hörn där de tre kamerorna fick visa vad de går för. Överlag imponerade alla med sin förmåga att samla in bildinformation i allt annat än optimala förhållanden. För den som använt tidigare Iphone-modeller märks det särskilt en skillnad, och här är säkerligen den större bildsensorn i Iphone XS en nyckelspelare.

Jag upplever att P20 Pro är duktig på att ljusa upp bilden och få med många detaljer, även ute i de mörka kanterna. Däremot anpassar kameran färgerna, så att bilderna får en varm och lite gulaktig ton som jag inte tycker så mycket om. Iphone XS visar i en jämförelse mycket mer neutrala färger, men också här med hög detaljrikedom utan att för den skull bli brusig. Pixel 2 tar som regel lite mörkare bilder än de två andra, men inte heller här upplever jag bilden som brusig.

Porträttläge

Alla tre mobiler har ett så kallat porträttläge, där en bokeh-effekt artificiellt skapas utifrån djupdata som samlas in och behandlas av processorn. Det är inte en ny funktion, men det har alltid varit lite av en chansning att fota med porträttläget. Ibland blir effekten bra och motivet lyfts fram mot en lagom suddig bakgrund, men lika ofta blir resultatet oanvändbart, antingen för att bakgrunden har ett eget djup som inte kommer fram eller för att motivet inte friläggs tillräckligt detaljerat. Exempelvis är en spretig frisyr en svår utmaning, och resulterar ofta i att håret blir utsuddat.

Hemligheten till att ta lyckade bilder med porträtteffekten är att välja motiv med relativt väl definierade konturer, och en bakgrund som inte är för livlig. Iphone XS har också en trevlig funktion numera, nämligen möjligheten att reglera bokeh-effekten i efterhand. De flesta bilder blir betydligt bättre om effekten skalas ner något, och det saknas tyvärr hos både Pixel 2 och P20 Pro. I min fotojämförelse har jag dock inte redigerat porträttläget i efterhand.

Omdöme – vad är bra egentligen?

Jag vill råda alla att titta igenom alla bilder i vårt Flickr-album och jämföra vilka bilder du själv gillar bäst. För egen del slogs jag hur bra resultat de tre telefonerna ändå lyckades leverera, trots att bilderna inbördes ofta är så olika.

Det är svårt att inte imponeras av de tre kameramodulerna på P20 Pro, och här finns dessutom åtskilliga extrafunktioner som ett särskilt nattläge med längre slutartid och en dödsläcker monokrom lins för den som älskar svartvit fotografering. Å andra sidan är jag inte så förtjust i AI-förbättringen av bilderna, där processorn ofta verkar få fritt kreativt spelrum och lägga på något som i värsta fall ser ut som ett Instagram-filter. Om du däremot nästan bara lägger ut dina bilder på just Instagram och andra sociala medier får Huawei ofta bilderna att poppa direkt.

Google å sin sida ska ha särskilt beröm för att göra det mesta av sina förutsättningar. Jag upplever ofta att Pixel 2 fångar mer detaljer i bilderna, men till priset av högre brusnivå. Ibland blir också färgerna mer bleka än hos konkurrenterna, på något ställe blev resultatet rentav färglöst. Men brus och färger går alltid att korrigera i efterhand, men det går inte att skapa detaljer där inga finns. Därför är Pixel 2 förmodligen det bästa valet för dig som ändå kommer vilja köra bilderna genom datorns redigeringsprogram. Även utan redigering blev resultatet imponerande de allra flesta gångerna.

Slutligen Iphone XS, som hamnar någonstans mellan de båda andra vad gäller bildförsköning och utslätning. Bilderna från Iphone känns lite mer förstärkta än Pixel 2, men inte alls lika märkbart som hos P20 Pro. Oftast ser färgerna realistiska ut, och det är snarare brusreduceringen som är aktiv och ibland ger lite märkliga resultat.

Vad gäller porträttläge fortsätter funktionen att vara en trivsam extrafunktion, som dock inte går att lita på till hundra procent. Under min tid med porträttläge både med Iphone och andra mobiler har jag fått fina resultat, men också oanvändbara. Därför är möjligheten att skruva ner effekten på Iphone XS mycket välkommen, och något som kan rädda bilder som annars skulle sett dåliga ut. Det är en funktion andra tillverkare gott kan få kopiera.

En sak där Iphone XS dock vinner över de andra enligt mig är video. Varken P20 Pro eller Pixel 2 har dålig videokapacitet, men Iphone XS sätter en ny standard. Särskilt gället detta vid 4K-inspelning i lite lägre hastighet (Iphone klarar annars 4K upp till 60 bilder i sekunden). Då används exponeringarna mellan för att förbättra ljusinsläppet och exponeringen – en slags dynamisk HDR-funktion för video alltså. Som jämförelse klarar Pixel 2 inte 4K i 60FPS, utan endast i 30. P20 Pro klarar också bara 4K i 30FPS, och erbjuder dessutom inte bildstabilisering i 4K utan bara i upplösningen 1080p. Kort sagt, om du filmar mycket och gärna i hög upplösning är Iphone XS förmodligen det bättre valet.

Men sammanfattningsvis, oavsett vilken mobil du väljer av dessa tre har du en imponerande bra kamera, som har förmågan att ta riktigt bra bilder utan att någon efterbehandling krävs. Genom att putsa på bilderna i efterhand kan du dessutom höja resultatet ytterligare, och ofta rädda bilder som inte blev riktigt bra från början. De smarta algoritmerna är här för att stanna, och genom framtida uppdateringar av mjukvaran kan de dessutom bli ännu bättre.

Vilken telefon du ska välja beror förmodligen mer på andra funktioner än själva kameran, och vilken plattform du föredrar. Om du älskar IOS men varit lite lockad av kameran på Pixel 2 kan du nog känna dig helt nöjd med att välja en Iphone XS. Och tvärtom, om du är inbiten Android-användare behöver du inte känna någon press på att konvertera på grund av kameran i Iphone XS. Pixel 2 står fortfarande pall, och är i vissa fall bättre beroende på vad du som fotograf uppskattar.

Anmärkningsvärt är också att Pixel 2 vid det här laget är ett år gammal, och en ersättare väntas inom kort i form av Pixel 3. Förhoppningsvis innebär det förbättringar framförallt vad gäller videoinspelning. Vi kan också räkna med att de smarta algoritmerna kommer att bli ännu smartare.

Har du själv fotograferat med någon av dessa tre mobiler, och vilken är din favorit? Berätta gärna om dina erfarenheter i kommentarerna!