AirPods Max är Apples första over-ear hörlurar och nu har vi haft dem ett par veckor och är redo att säga vad vi tycker om dem.
Så fort vi packar upp kartongen och lyfter upp hörlurarna så andas de Apple. Om vi börjar i toppen av hörlurarna så hittar vi ett tunt textilnät som sitter längs med bygeln och ramen är i rostfritt stål som sedan är inklätt i någon form av silikon. Vandrar vi ned mot kåporna så hittar vi anodiserade aluminiumkåpor och på toppen av den högra kåpan hittar vi två fysiska knappar som helt klart påminner om något vi sett förut.
Ett problem med många hörlurar idag är att det nästan alltid finns 3-5 fysiska knappar vilket gör att det tar en stund att lära sig vilken som gör vad. Här har Apple istället valt att köra vidare med Digital Crown som vi hittar på Apple Watch, enkelt snyggt och stilrent. Sist ut har vi öronkuddarna som har ett minnesskum så de skall sitta bekvämt på öronen under längre perioder.
För att få en riktig AirPods-upplevelse så krävs det såklart sensorer och totalt finns det fyra sensorer i vardera kåpa. Vi hittar en optisk sensor, en positionssensor, en fodralsensor och en accelerometer. I vänstra kåpan hittar vi även gyroskop. AirPods Max kommer även utrustade med Apples egna H1-chip och totalt har de nio mikrofoner. Att det är så många beror på att de används för den aktiva brusreduceringen och även för röstupptagning.
Om vi bortser från design och smarta chip så är ju ändå det viktigaste med ett par hörlurar hur de låter. Precis som alla andra AirPods så är parkopplingen ren och skär magi. Vi tar upp hörlurarna från det medföljande fodralet, sätter dem på huvudet och möts av en anslut-knapp på vår telefon. That's it, inga stökiga processer där vi skall hålla in en knapp på hörlurarna för att sätta dem i parningsläge eller liknande. Vi börjar vår musikresa med något skränigt, snabbt och ösigt - Dropkick Murphys - Middle Finger.
Vi märker nästan direkt att det här är något annat, en annan upplevelse än vad vi är vana vid när vi lyssnar på musik. Vi kan plocka ut instrumenten i låten, vi hör detaljer vi inte hört innan och bara lutar oss tillbaka och omfamnas låt efter låt. Vi fortsätter vår musikaliska resa och tar bort den irländska whiskeydoftande punken och tar istället in en man med bara sin gitarr - Ron Pope. Vi sluter ögonen och hör gitarrens lena toner, Rons unika röst och det känns nästan som att vi sitter i samma rum och hör honom spela live.
Det är inte bara ljudet som Apple har lyckats med utan deras brusreduceringen är även den något speciellt. Undertecknad har testat massvis av hörlurar med brusreducering och ibland är den okej, ibland katastrof-dålig och ibland känns det som någon drar en plastpåse över huvudet på en. När det kommer till AirPods Max så är det faktiskt en av de bästa, om inte den bästa brusreduceringen jag upplevt. När vi trycker på den avlånga knappen på toppen av högra kåpan aktiveras brusreduceringen och det är sedan tystnad. Alla hemska motorljud, skrikiga barn, vägarbeten och bilar som kör på en grusig väg tonas ned så det låter som de är en kilometer bort. På grund av rådande läge så har det inte blivit många resor upp i luften men vi längtar tills vi får testa dessa på ett flygplan.
Vill vi däremot kunna lyssna på musik eller varför inte en podd men samtidigt höra omgivningen så har vi även transparens-läget. Med samma knapp på högra kåpan så aktiveras läget och helt plötsligt hör vi musiken samtidigt som vi hör omgivningen. Detta läge är otroligt välgjort och att sitta och prata i telefon med transparens igång är en fröjd och funktionen gör att vi inte känner oss så isolerade och instängda som over-ear-hörlurar kan ha en tendens att göra.
Är allt guld och gröna skogar med AirPods Max eller har även dessa sina skavanker? Det första som man märker av är dess tyngd på 384,8 gram. Det är inget snack om saken att det märks när vi har dessa på huvudet. Som tur är så blir det aldrig obekvämt tack vare det tunna tyget på bygeln som svalkar men tyngden är helt klart påtaglig. En annan sak som under recensionstiden har blivit bättre men som vi fortfarande saknar är ett sätt att faktiskt kunna stänga av hörlurarna. I det medföljande fodralet som påminner lite om en handväska finns det magneter och när hörlurarna placeras i fodralet så går hörlurarna ned i strömsparläge.
Apple släppte för bara någon vecka sedan en uppdatering som gjorde att hörlurarna drar ännu mindre batteri när de bara ligger på bordet eller är i strömsparläge. Men vi hade gärna sett en uppdatering som möjliggör att vi faktiskt kan stänga av dem helt om vi vill hushålla med batteriet. Om vi återgår till fodralet så är det ett fodral som vi inte riktigt förstår oss på. Det är inte speciellt snyggt och det skyddar inte heller hela hörlurarna vilket vi absolut vill kunna göra med tanke på dess prislapp.
Men att använda AirPods Max i vardagspendlingen, sitta hemma och bara lyssna på musik, se på en film med spatial audio eller ta ett samtal är en ren och skär fröjd. Det här är en produkt som kostar premium men som även är premium på alla sätt och vis. Det sista vi vill lyfta innan vi rundar av är valet att ha en digital krona istället för knappar. Det är ett otroligt smart drag av Apple istället för att ha fysiska knappar överallt som man aldrig lär sig. Att med en knapp på ett lättlärt sätt kan byta låt, aktivera Siri, justera volymen och mycket mer är fenomenalt smidigt.
AirPods Max är nog faktiskt de bästa hörlurarna som har fått vila på mina öron. Ett fantastiskt ljud, en imponerande brusreducering och ett transparensläge som fungerar riktigt bra. Detta i kombination med en snygg finish och snygga och smarta detaljer gör det svårt att inte rekommendera dessa till de som har råd. Men det finns alltid utrymme för förbättring och vi hoppas att dessa i framtiden går att stänga av och att fodralet görs om från grunden till något som faktiskt skyddar våra hörlurar som kostar 6 695 kronor. Men har du pengarna och är ute efter ett par fantastiska hörlurar så kan du sluta leta nu.
Väldigt bra ljud
Väldigt bra ANC och tranparens
Ett kvalitetsbygge rakt igenom
Går inte att stänga av dem
Märkligt fodral
Aningen dyra