Aperture för Iphoto-användaren

​För elva år sedan släppte Apple programmet Iphoto och kallade det för "den saknade länken" inom digital fotografering. Det blev i ett slag mycket enklare för macanvändaren att importera och organisera alla sina digitala bilder. Iphoto blev året därpå en del av Ilife-paketet som fristående kostar pengar men under ett decennium följt med varenda ny mac som sålts.

Steve Jobs presenterar iPhoto för första gången vid MacWorld San Francisco den 7 januari 2002, se presentationen här.

Iphoto är den naturliga starten för en macanvändare som vill ansluta sin digitalkamera till datorn för att importera och organisera bilder. Programmet har även funktioner för enklare bildjusteringar, för automatiskt ansiktsigenkänning och geografisk gruppering av bilder samt möjligheten att skapa trycksaker i form av bilder, fotoböcker, kort och kalendrar.

För många användare är Iphoto allt som behövs men för de med lite mer avancerade behov eller de som bara är nyfikna på nästa nivå finns programmet Aperture från Apple.

Aperture lanserades för proffs i slutet av 2005 och krävde en snabb dator för att fungera bra.

Aperture släpptes 2005 och var främst avsett för professionella fotografer och avancerade amatörfotografer. När det begav sig var programmet en smärre revolution, inte minst tack vare icke-förstörande redigeringen (mer om det om en stund). Med Aperture kunde fotografer importera och organisera bilder på ett flexibelt sätt och utan att lämna programmet även utföra många av de bildbehandlingsfunktioner som traditionellt sett varit ett jobb för Adobe Photoshop. Nivåer, exponering, skärpa med mera kunde utföras i Aperture och resultatet höll hög klass.

Från att ha varit ett renodlat proffsprogram har Apple alltmera breddat funktionerna i Aperture för att närma sig Iphoto (samtidigt som Iphoto å sin sida fått allt mer avancerade funktioner). Det har inte minst märkts på priset på Aperture som från början var närmare 5000 kronor men sedan reducerats flera gånger, inte minst när programmet kom till Mac App Store för två år sedan. Då sänktes priset drastiskt till nuvarande 599 kronor. För den summan blev programmet överkomligt även för den vanlige hemanvändaren som ville avancera upp en nivå från Iphoto.

Det slutgiltiga steget i föreningen mellan Iphoto och Aperture togs i somras när båda programmen uppdaterades till att ha ett gemensamt biblioteksformat. Fram tills dess var användaren tvungen att välja mellan att antingen jobba i Aperture eller i Iphoto i första hand. Från och med Iphoto 9.3 och Aperture 3.3 går det fritt att växla mellan programmen och arbeta med ett och samma bibliotek.

Vad kan då den vane Iphoto-användaren förvänta sig av Aperture? Vilka funktioner skiljer programmen nåt? Det ska vi titta närmare på här. Detta är inte en fullständig genomgång utan en första knuff i rätt riktning för den som vill bekanta sig med Aperture.

Första intryck

Iphoto och Aperture sida vid sida.

Vid en första anblick kan Aperture te sig nästan lite skrämmande för den som är van vi Iphoto. Det finns en myriad menyalternativ, flikar, popupfönster med mer. Dessutom är Aperture på engelska vilket för vissa kan vara ett hinder. Samtidigt är mycket bekant också. Till vänster finns listan med album och huvuddelen av fönstret upptas av ytan för bilder.

En översikt över Aperture, här med delad vy.

Här är en genomgång av Apertures fyra huvudfält med verktyg och knappar, utifrån bilden ovan:

1. Uppe till vänster i Aperture finns ett verktygsfält för de viktigaste uppgifterna som att importera bilder och skapa nya projekt, album och mappar samt att dela bilder. Under verktygsfältet finns tre flikar, Library, Info och Adjustments.

Library är organiseringen av bilder i mappar, projekt och album. Denna flik påminner om det vänstra fältet i Iphoto.

Info är fliken för metadata som följer med bilden, allt från datum och bildstorlek till exponering och objektiv, i den mån digitalkameran lagrat detta. Det finns också omfattande möjligheter att skapa egen metadata som bildtext, fotograf, nyckelord, copyright med mera.

Adjustments innehåller alla bildjusteringar tydligt samlade i en lista. Även om det kan verka omfattande till en början är upplägget i Aperture faktiskt tydligare och mera logiskt än i Iphoto för den som är bekant med lite mer avancerade bildjusteringar. Iphoto jobbar aktivt på att dölja detta och bara presentera enklare alternativ, så det blir fler steg i Iphoto för att hitta till samma typ av justeringar, i de mån de finns.

2. Uppe till höger finns ett verktygsfält för att välja mellan de olika vyerna i Aperture. Första knappen ger en översikt över bilderna, likt hur Iphoto presenterar bilderna. Den andra ger en delad vy med ett huvudfält för vald bild och en fält som visar alla bilder i aktuellt projekt/album/mapp. Denna delade vy är den som jag oftast jobbar i.

Tredje knappen visar bara aktuell bild. Fjärde knappen är ansikten (Faces), samma ansiktsigenkänning som finns i Iphoto fast mer avancerad. Den sista knappen är platser (Places) för geografisk placering av bilder, även den baserad på samma information som i Iphoto.

Längst till vänster är luppen som går att dra över bilden för att detaljstudera pixlarna i bilden.

3. Under förutsättning att delad vy är vald (se punkt två ovan) finns det ett verktygsfält nere till höger om bilden med verktygen för att justera bilden, som att rotera, beskära, justera horisonten och ta bort röda ögon. Här finns också det mycket användbara verktygen lyft och stämpla (Lift and Stamp), mer om detta längre ner i texten.

Här finns även inställningar för hur den under fältet i den delade vyn ska presentera listan med miniatyrbilder och i vilken ordning den ska sorteras.

4. Till höger under huvudbilden i den delade vyn finns ett verktygsfält med några knappar för att bland annat snabbt zooma in bilden och visa originalet. Sista knappen ute till höger är snabb förhandsgranskning (Quick Preview). Aperture är inte världens snabbaste program och på en lite äldre mac kan det ibland bli tungrott. Normalt sett när en bild markeras så visas den först i lägre upplösning, vartefter den läses in i högre upplösning. Med snabb förhandsgranskning visas bara den första varianten vilket gör att det går mycket snabbare att bläddra runt bland bilderna, på bekostnad av att de inte är lika detaljerade och korrekta.

Under knapparna finns filtreringsfunktionen som i Aperture är mycket kraftfull. Normalt sett visas alla bilder utom de som har markerats som avvisade (rejected). Via det det lilla förstoringsglaset till vänster om texten går det snabbt att byta till alla bilder med en, två eller fler stjärnor eller till exempel alla icke betygsatta bilder. Till vänster om detta finns en knapp som öppnar upp hela filtreringsfönstret med nästintill oändliga filtreringsmöjligheter, se mer om detta i separat stycke längre ner.

Projekt istället för händelser

Det som i Iphoto kallas händelser heter i Aperture projekt (eller Projects då det är på engelska, här i artikeln används svenska så långt det går). Varje bild i Aperture tillhör bara ett projekt, men därutöver är organiseringen av bilder flexibel.

Det går att placera bilder i album precis som i Iphoto och det går att organisera projekt och album i mappar och undermappar för att skapa en flexibel struktur. För min del brukar jag dela upp det i en mapp för varje år och i varje årsmapp en mapp för varje månad med månadens projekt/händelser, men det är förstås helt valfritt hur organiseringen sker.

Bilder från olika projekt kan ligga i samma album. Ett album innehåller egentligen inga fullständiga bilder utan är bara en samling hänvisningar till respektive bild i det projekt bilden ligger i. Det innebär att en bild kan ligga i hundra olika album medan det fortfarande bara ligger en kopia av bilden på hårddisken. Om en bild raderas från ett album försvinner bara hänvisningen till bilden, själva bilden finns kvar i det projekt där den ligger.

Både Aperture och Iphoto jobbar med ett bibliotek åt gången men Aperture är anpassad för att enkelt växla mellan olika bibliotek. Det går att göra i Iphoto också (genom att hålla inne alt-tangenten när programmet startar) men det programmet är främst avsett för att jobba mot ett bibliotek. Aperture däremot har funktioner för att exportera projekt till nya bibliotek, för att importera andra bibliotek och att slå samman bibliotek.

Flexiblare lagring av bilder

Aperture har mycket mera sofistikerade möjligheter att lagra bilder än Iphoto. Bilder kan antingen ligga i själva biblioteket eller ligga som referenser till extern lagring utanför biblioteket. Den här bilden från Apples hemsida illustrerar detta:

Aperture behöver inte ens ha tillgång till originalbilderna, det går att arbeta med en bild och utföra justeringar med mera även fast originalet ligger på en extern hårddisk som för tillfället inte är ansluten. Detta fungerar eftersom Aperture skapar en förhandsvisning av bilden som alltid sparas i biblioteket.

Det behöver inte heller vara antingen heller, Aperture kan ha vissa bilder i biblioteket och andra externt. Det går att välja vid import av bilder hur de ska lagras vid just den importen. Det finns funktioner för att flytta alla original för ett projekt till en annan plats, eller för att samla ihop originalen till biblioteket.

Bildjusteringar

Aperture har en kompetent uppsättning bildjusteringsmöjligheter. Den som är bevandrat i Photoshop kommer direkt att känna igen sig i de olika funktionerna. Nivåer, kurvor, exponering, färger, skärpa, högdagrar och skuggor, vitbalans med mera - det mesta finns där och med omfattande möjligheter till detaljjusteringar. Det finns inte utrymme här att gå igenom alla dessa i detalj, så funktionen för att göra en färgbild svartvit får tjäna som exempel på detaljnivån.

En färgbild kan göras svartvit på många olika sätt. De bildprogram som bara erbjuder ett enda sätt resulterar ibland i en blek och tråkig svartvit bild. Genom att justera varje färgkanal (rött, grönt, blått) var för sig går det att få helt olika resultat. Det finns ett antal förinställda effekter (Effects) i Aperture som kan användas som hjälp för att hitta rätt inställning, med en liten förhandsvisning av resultatet, som i bilden ovan.

Det är enkelt att lägga till justeringar och via en liten checkruta går det att slå av och på en enskild justering för att se hur den påverkar bilden.

Om man ofta gör samma typer av justeringar kan man spara dessa som egna effekter för snabb tillämpning.

Lyft och stämpla

Knapparna för att lyfta och stämpla.

En av de funktioner i Aperture som jag använder flitigast är lyft och stämpla (Lift and Stamp). Lyft innebär att samtliga bildjusteringar och även metadata som betyg "lyfts" från den markerade bilden. Detta går sedan att "stämpla" på en eller flera andra bilder. Detta sparar enormt mycket tid om man vill utföra samma justering på en serie likartade bilder så som vitbalans, skärpa, kurvor, exponering osv.

Inte nog med att det går att kopiera och klistra in justeringar, det går även att välja exakt vad som ska stämplas. När lyft-verktygen används listas alla justeringar och metadata i en palett och det går att ta bort enskilda justeringar eller bocka av betyg.

Icke-destruktiv redigering

En av de intressantaste funktionerna i Aperture när det lanserades 2005 var att alla justeringar var icke-förstörande. Apple uppfann inte tekniken, men dåvarande Photoshop jobbade mestadels med förstörande redigering, så det var vad de flesta var vana vid. Det innebar att användaren fick skapa många versioner av en bild, alternativt många lager, eftersom varje ny justering gjorde om originalbilden. I Aperture är alltid originalbilden orörd och alla förändringar görs bara på förhandsvisningen av bilden. Det är först vid export av en bild som justeringarna utförs på en kopia av originalbilden.

Versioner

Som en del av den icke-destruktiva redigeringen går det även att skapa obegränsat med variationer av en bild, utan att det tar upp mer plats (annat än en förhandsbild). Detta är en viktigt skillnad mot Iphoto där varje ny version av en bild också är en kopia av originalbilden. I exemplet ovan syns en bild jag justerat och sedan skapat tre andra versioner av med olika förändringar (svartvitt, beskärning) medan det fortfarande bara finns en originalbild på hårddisken.

Penslar

Aperture har en liten uppsättning penslar för att göra detaljjusteringar av bilder. Det är på intet sätt lika komplett som Photoshop, men det räcker rätt långt för grundläggande behov. Till exempel går det att mörka och ljusa upp, förstärka kontrast och färgmättnad samt applicera skärpa och suddighet. Det finns också en pensel för att jämna ut hudtoner.

Även penslar är icke-destruktiva och påverkar inte originalbilden. Det går enkelt att slå av och på samt ta bort justeringar gjorda med en pensel, precis som övriga justeringar.

Exportera bilder

Export av bilder i Aperture kan uppfattas som förvirrande vid en första anblick för den som kommer från Iphoto. För att förstå exporten är det bra att förstå hur Aperture arbetar med bilder. Det finns originalbilder och så finns det versioner, som nämndes ovan.

Originalbilden är samma bild som kommer från digitalkameran. Det är vanligtvis i jpeg- eller raw-format. När en bild justeras, som till exempel att vitbalansen ändras eller att bilden beskärs ser det ut på skärmen som att bilden ändrats, men det är bara förhandsvisningen av bilden. Originalbilden är orörd och ändringarna är egentligen en intern lista på åtgärder som Aperture utför när bilden ska visas eller exporteras. Det du ser på skärmen är en version av originalbilden och när du ska exportera är det gissningsvis denna version du vill ha, snarare än originalbilden. Därför är det File -> Export -> Version… som gäller. (Det går även att högerklicka på en bild och välja Export -> Version…).

Nästa steg i exporten är att förstå vad förinställningar (presets) i Aperture är. Vid export av bilder går det att detaljerat ställa in storlek, bildformat, komprimering (för till exempel jpeg), färgprofil och mycket annat.

Alla förinställningar finns under Aperture -> Presets -> Image Export… Det går även att komma åt dessa genom att välja Edit… i popupmenyn med förinställningar som visas vid export.

Förinställningar för bildexport kan lägga till en vattenmärkning av bilden när den exporteras.

För att underlätta att växla mellan olika inställningar finns det ett antal förinställningar för olika bildformat och storlekar att välja på. Det är också mycket enkelt att skapa egna förinställningar, för att till exempel ställa in att bilden ska exporteras som en jpeg som ska rymmas inom 800 x 800 pixlar.

Filtrering, sökfunktion och smarta album

I takt med att ens samling digitala bilder växer blir det allt viktigare att snabbt och effektivt kunna hitta bland alla bilder. Här glänser verkligen Aperture med sin filterfunktion. Det går både att filtrera den aktuella listan på bilder (oavsett om samtliga bilder visas, eller bara ett visst projekt eller ett visst album) men det går även att skapa smarta album för filtreringar.

Smarta album finns även i Iphoto, men i Aperture är alternativen långt fler. Det går till exempel att filtrera ut alla bilder som fått två stjärnor i betyg, som inte har blivit exporterade förut, är under 2000 pixlar breda, är tagna i maj 2011 och har fått vitbalansen justerad samt vars projektnamn inte innehåller ordet "sommar".

Det behöver inte vara så avancerat för att vara användbart, i mitt Aperture-bibliotek blandar jag bilder från olika kameror och då har jag ett smart album som filtrerar ut alla bilder med texten "dsc" i början för att snabbt lista alla bilder jag tagit med min Nikon systemkamera.

Smarta album skapade i Iphoto går att se i Aperture, men de går bara att redigera i Iphoto. Det omvända gäller också, det vill säga att smarta album från Aperture kan visas i Iphoto men inte ändras.

Mer avancerad utskrift

Jämfört med Iphoto har Aperture fler möjligheter vid utskrift av bilder, bland annat finns det kontaktkartor (contact sheets) för att skriva ut miniatyrbilder.

Fullskärmsläge

Fullskärmsläget är användbart för att välja bland likartade bilder.

Fullskärmsläget i Aperture är ett kapitel för sig med paletter och verktygsfält som göms automatiskt med mera. Ett tryck på bokstaven F aktiverar fullskärmsläget.

Att tänka på för Iphoto-användaren

Apple har lyckats väl med det gemensamma biblioteket och för det mesta fungerar allting precis som det kan förväntas. Det finns dock några saker som en Iphoto-användare bör känna till:

- Bilder som markerats som avvisade (rejected) i Aperture syns inte i Iphoto.
- Gömda bilder i Iphoto syns inte i Aperture.
- Böcker, kalendrar och kort skapade i Iphoto syns i Aperture men går inte att redigera. Böcker, webbsidor och webbjournaler skapade i Aperture syns inte i Iphoto.
- Bildspel skapade i Aperture syns i Iphoto men kan inte redigeras där. Bildspel skapade i Iphoto går att redigera i Aperture, men så fort en ändring gjorts går det inte längre att redigera dessa i Iphoto igen.
- Det finns en funktion i Aperture för att göra travar av bilder (stacks). Det är överkurs för den här artikeln, men det är värt att nämna att bara den utvalda bilden från en Aperture-trave (stack pick) är den som syns i Iphoto.

Mer information om att använda det gemensamma biblioteket finns hos Apple.

Fördelar med Iphoto

Kalendrar går bara att skapa och beställa i Iphoto.

För den som blivit bekväm med Aperture finns det inte så många skäl att använda Iphoto då Aperture har så pass mycket bättre möjligheter, annat än av personliga skäl för den som helt enkelt gillar Iphotos upplägg bättre. Det finns dock några funktioner i Iphoto som saknar motsvarighet i Aperture varav kalendrar och kort är de två främsta. Därför är det värt att ha kvar Iphoto även efter en fullständig övergång till Aperture.

Växla mellan Iphoto och Aperture smidigt

I en av de allra senaste uppdateringarna till Aperture och Iphoto tillkom ett nytt menyval i båda programmen som gör det ännu lättare att växla fram och tillbaka. Genom att välja Arkiv -> Öppna biblioteket i Aperture i Iphoto eller File -> Open Library in iPhoto i Aperture avslutas det ena programmet och det aktuella biblioteket öppnas i det andra. (Aperture och Iphoto kan inte ha samma bibliotek öppet samtidigt.)

Framtiden för Aperture

Att vara användare av Aperture innebär lång väntan på nya versioner och eftersom Apple är Apple finns det inga besked om programmet utvecklas febrilt eller om hela teamet jobbar på andra uppgifter. Aperture 2 kom i februari 2008 och Aperture 3 i februari 2010. Det är snart tre år sedan och därför har många räknat ut Aperture som ett dött program. Faktum är dock att Apple uppdaterade Aperture nio gånger under 2012 med många små förbättringar och några större (som det gemensamma biblioteket med Iphoto i Aperture 3.3), så dött är det inte. Däremot står det i stjärnorna när nästa stora version kommer.

Det kom nyligen ut ett rykte om att nästa version av Aperture skulle heter Aperture X och lanseras i mars, baserat på uppgifter om en icke släppt bok om programmet. Det är dock inga rykten som bör läggas så stor vikt vid, redan 2009 florerade samma rykte (om vad som senare blev Aperture 3).

Aperture vs Lightroom

Det stora försprånget Aperture hade över konkurrenterna, främst Lightroom från Adobe, är borta sedan länge. Många professionella fotografer som i början gladde sig över Aperture har bytt till Lightroom. Inte desto mindre är Aperture fortfarande ett mycket kompetent program och frågan om Lightroom eller Aperture är mycket en fråga om tycke och smak, programmen har olika styrkor. Lightroom kostar 1225 kronor, ganska precis dubbelt så mycket som Aperture.

En sak är i alla fall säker, bara Aperture är integrerat med Iphoto. Den Iphoto-användare som vill ta steget upp kan göra det utan att behöva göra några ändringar, utan att behöva exportera sitt bibliotek och kan närsomhelst gå tillbaka till Iphoto eller växla mellan programmen.

Köpa Aperture

Aperture 3 säljs endast i Mac App Store och kostar 599 kronor. Att programmet säljs i Mac App Store har sina fördelar, som att rätten att köra det på flera personliga datorer.

Tyvärr innebar Mac App Store slutet för demoversionen av Aperture, tidigare gick det att ladda ner ett fullständigt demo som fungerade i 30 dagar utan kostnad. (Detta är en generell brist med Mac App Store som många önskar att Apple skulle ändra på.)

Mer läsning

Med denna artikel har vi egentligen bara skrapat på ytan vad gäller alla funktioner och finesser i Aperture. Kolla in Apples översikt av alla funktioner i Aperture för ännu fler detaljer. Apple har även omfattande dokumentation tillgänglig på webben (inte alltid helt aktuell dock, har jag märkt).