En dag med Pebble

På åttiotalet hade digitalklockorna sin riktiga storhetsperiod och för en ung kille med fascination för teknik fanns det få saker som var häftigare än Casios armbandsur. Glöm estetiken av en lyxig analog klocka, ju större display och fler knappar desto bättre. De där små miniräknarklockorna var det läckraste av allt.

Den häftigaste klockan som fanns, en gång i tiden.

Bild: Pocket Calculator Show

Som simmare var möjligheten att använda klockan i vatten viktig, gärna som stoppur med stort minne för splittider. Jag bar alltid en Casio av något slag på armen under många år, men sedan hände något under nittiotalets andra hälft. Mitt armband till klockan gick sönder och under en tid var jag utan klocka. Detta var precis när mobiltelefonerna kommit och jag insåg att behovet av en klocka på armen inte längre var så stort, det fanns ju klocka på telefonen. Som minimalist vad gäller utsmyckning var jag också glad slippa en extra sak att ha på mig.

Snabbspola fram till 2013 och jag har inte burit ett armbandsur i vardagen på över femton år. Det var med den här bakgrunden jag tog på mig en #Pebble för att bära den under en dag och för att se om det var något för mig.

Detta är inget fullständigt test av klockan utan bara mina intryck efter en kort tids användning. Jag har inte gjort en djupdykning i alla funktioner utan bara gjort minimala inställningar och sedan burit klockan från morgon till kväll.

Pebble – den smarta klockan

Pebble är ett armbandsur som kallar sig för "den första klockan byggd för 2000-talet". Den är frukten av ett av de mest uppmärksammade och lyckade Kickstarter-projekten hittills, där en skapare av en produkt vänder sig till allmänheten för att finansiera förverkligandet av en idé.

Designen av Pebble är minimalistisk, en svart blank plastyta med några få knappar på sidorna (en på ena sidan och tre på andra). Armbandet är av gummi och kan bytas ut om så önskas.

Likt Iphone är det skärmen som är hela poängen med produkten. Pebbles skärm är av samma typ som används för dedikerade e-boksläsare, den är svartvit och reflektiv, vilket innebär att den inte kräver någon bakgrundsbelysning under normala ljusförhållanden. Upplösningen är 144 x 168 och pixlarna är klart synliga, detta är ingen Retina-skärm direkt, men det räcker ändå bra för sitt ändamål.

Hela Pebbles existens baserar sig på att det finns en telefon, IOS eller Android, att ansluta sig till via Bluetooth. Det är då Pebble kommer till sin rätt genom att visa inkommande samtal och meddelanden samt en del annan information. Det som syns på klockan är det som normalt sett syns på låsskärmen på telefonen så till exempel meddelanden från Imessage visas inte i sin helhet utan bara de första raderna.

En av de viktigare finesserna är en vibrationsmotor i klockan. Den är mycket tydlig och det är ingen risk att man missar ett samtal eller ett meddelande. Därför kan telefonen med fördel användas i ljudlöst läge hela tiden utan störande ringsignaler vid fel tillfälle, en fördel som även omgivningen uppskattar.

Klockan kan känna av rörelser via accelerometer och det kan kopplas till funktioner. Klockan jag testade var inställd på att aktivera bakgrundsbelysningen vid en lätt vickning av handleden.

Likt Apples Magsafe ansluts USB-sladden för laddning med magneter via en specialkontakt på sidan av telefonen. En laddning räcker i drygt en vecka, så batteritiden är tillräckligt god för att inte vara ett problem.

För att börja använda klockan krävs att den paras med en telefon och det sker genom att följa instruktionerna i Pebbles app som laddas ner gratis från App Store. Det är inte svårt, men det kunde också ha varit enklare. Främst är det begränsningar i IOS som ställer till det, appen kan inte göra vissa inställningar själv, utan bara beskriva för användaren hur det går till, som att tillåta att meddelanden visas vid låst skärm.

Kickstarter-kampanjen är över och de som backade upp projektet har fått sina klockor, det var en av dessa jag testade. För dem som vill beställa idag kostar Pebble 150 dollar, cirka 1 000 kronor, och leveranserna börjar under sommaren.

Omdöme

Jag är positivt överraskad över hur mycket nytta jag direkt hade av Pebble. Femton år av att fiska upp en telefon ur fickan när det blippar till eller ringer ersattes av en snabb blick på vänsterarmen och det går inte att komma ifrån att det är smidigare. Att alltid ha telefonen i ljudlöst läge och ändå inte riskera att missa ett samtal var också en klar förbättring.

Tjockleken på klockan var inte ett problem och den är lätt nog att jag ganska fort glömde bort att jag bar den trots alla dessa år utan armbandsur, det var först när det vibrerade till som jag kom ihåg att den satt på armen.

I sociala sammanhang som under en middag var möjligheten att snabbt avgöra om det var värt att plocka fram telefonen eller inte vid till exempel ett nytt meddelande en annan fördel. Mycket diskretare och artigare mot omgivningen.

Pebble är inte utan sina begränsningar. Om det till exempel kommer två meddelanden i kort följd syns bara det senaste och det går inte att gå tillbaka och bläddra mellan tidigare meddelanden. Allting på skärmen sker för stunden, likt hur meddelanden dyker upp på låsskärmen på Iphone.

Totalt sett fick jag ändå mersmak och skulle mycket väl kunna tänka mig att skaffa en Pebble själv och överge min princip om en arm fri från attiraljer, trots begränsningarna. En högupplöst skärm och ännu fler funktioner skulle dock inte skada.

Vad Pebble säger om Iwatch

Under vintern har ryktena kring "Iwatch", en smart klockan från Apple, tagit fart ordentligt och mycket tyder på att Apple faktiskt jobbar på en sådan produkt. Utifrån min korta användning av Pebble är jag böjd att tro att rätt utfört kan en sådan produkt från Apple bli en ny succé. Pebble har visat att detta är användbart på riktigt och inte bara en kul pryl utan syfte.