I Smash Hit bjuds spelaren på nervkittlande hinderbanor som utmanar och gör spelet nästan omöjligt att lägga ifrån sig.
Smash Hit från Mediocre Entertainment är som en artifakt från en svunnen tid. Flera gånger under spelet rör sig tankarna till det tidiga nittiotalets datorscen. Det beror dels på den rena, oförfalskade spelglädjen och dels på den lika snygga som förledande enkla estetiken. Kuber, sfärer och pyramidformade objekt med texturer föreställande glas och metall. Det skulle nästan kunna vara en teknikdemo från den tidens Amiga- eller Atari-datorer, men uppdaterat för vår tids Ipad och Iphone.
I Smash Hit riskerar inte den bakomliggande berättelsen att skymma själva spelmekaniken. Den är obefintlig förutom att det handlar om att ta sig från punkt A och framåt, genom rum efter rum fyllda av hinder gjorda av glas. Till sin hjälp kan spelaren skjuta iväg metallklot, som krossar glaset med ett tillfredställande krasljud. Men det gäller att spara på ammunitionen – tar kloten slut är spelet över, och varje gång kollision sker förloras tio klot. Det enda sättet att samla nya är att träffa de kristaller i olika former som finns utplacerade här och var.
Som ett bra tidsfördriv är Smash Hit föredömligt enkelt att lära sig. På några sekunder är spelet igång och grundtekniken inlärd. Att bemästra det däremot kräver desto mer. I princip finns det två taktiker, som båda har sina fördelar. Antingen spara på kloten och satsa på precision, att skjuta precis innan spelaren går in i den virtuella glasväggen. Alternativet är att peppra banan med klot. Det bränner ammunition i en rasande fart, men är ibland det enda alternativet för att forcera vissa områden där glaset tycks vara överallt.
Är spelaren skicklig och lyckas undvika krockar samt träffa alla kristaller blir den offensiva kapaciteten gradvis högre. Genom att kunna skjuta tre, fyra eller rentav fem klot åt gången förenas de två grundtaktikerna till en och känslan att vara glasets fiende nummer ett är distinkt. Men se upp, det räcker med en kollision eller en enda missad kristall, och spelaren hamnar återigen i utsatt läge med ett enda futtigt klot.
Smash Hit briljerar i sin balans mellan ett lugnare tempo och blixtsnabba partier där kloten måste skjutas iväg som från en kulspruta. När det plötsligt kommer stora öppna ytor fyllda med kristaller, så att tillfälle ges att samla på sig lite fler metallklot, då kan en vara säker på att ett rent helvetiskt område snart dyker upp. En där glaspelare faller framför ens väg, där hammare svingas mot en och roterande genomskinliga dödsfällor ständigt hotar.
Smash Hit är gratis att ladda ned, och helt gratis att spela. Det finns ett enda köp inuti appen, som låser upp möjligheten att fortsätta spelet från olika checkpoints. Det är ett lockande köp på 15 kronor, och känns även som ett helt rättvist sätt för utvecklaren att tjäna lite pengar. Det är som sagt fullt möjligt att köra igenom spelets alla världar utan att betala en enda krona.
Priset, i kombination med den balanserade utmaningen och suget att fortsätta spela gång på gång gör Smash Hit till en given rekommendation. Det är en ytterst välpolerad produkt som bjuder på ren och skär spelgläde, i både korta doser eller längre.