Dag 3 – Musik, appar och fingeravtryck

Veckan med en Samsung Galaxy Alpha är inne på sin tredje dag, och nu vill Jakob Nilsson flytta över lite musik till telefonen – kanske trådlöst. Helst vill han också att Alpha ska känna igen hans tumme.

Appen Kies, som jag installerade på min Mac igår, påminner ganska mycket om Itunes, minus funktioner som Itunes Store, internetradio och poddradio. Appen bygger ett eget bibliotek av musik, film och bilder, och kan förutom det också flytta över kontakter och kalendrar, samt säkerhetskopiera telefonen.

Kies säger sig också kunna använda wifi-nätet för att överföra material trådlöst, men detta kräver extra programvara på telefonen i form av appen Kies Air, som dock enbart stöds på Android upp till version 4.1. Min Galaxy Alpha har version 4.4.4, och appen går inte att hitta i vare sig Google Play eller Samsungs egen butik Galaxy Apps.

Jag forskar några minuter på några Android-forum på nätet, och inser att det förmodligen finns appar från tredje part som kan lösa problemet, men det är oklart vilka. Jag ger upp trådlös överföring, och kopplar in Galaxy Alpha med hjälp av den medföljande USB-kabeln.

Sanningen att säga kopplar jag även min Iphone med USB-kabel de få gånger jag behöver ansluta den till en dator. Itunes Wifi-synkronisering har inte imponerat på mig, och eftersom det numera är väldigt sällan telefonen och datorn behöver prata med varandra överhuvudtaget blir det smidigare att helt enkelt använda kabel. Nästan alltid synkroniseras data via Dropbox och Icloud, och till musik använder jag Itunes Match och Spotify.

Den här typen av problem är nog det jag som IOS-användare har svårast att komma tillrätta med under min utflykt i Android-världen. Det finns massor av utlovade funktioner, och appar som kan göra allt möjligt. Men det blir ett hinder att faktiskt använda möjligheterna på grund av att det inte finns någon översikt över vad som finns, vad som funkar och vad som är säkert. Jag vill inte behöva gräva i användarforum en gång om dagen för att låsa upp min telefons potential.

Inte ens om vi begränsar oss till de appar och utbud Samsung själva erbjuder blir det överskådligt. Det vimlar av förinstallerade Samsung-appar i telefonen som jag inte har en aning om vad de gör eller är till för. Några är säkert bra, andra inte. En del är självförklarande genom namnet, men andra kvarstår som ett enigma på min hemskärm.

Kanske är det likadant för någon som skaffar sin första Iphone. För en nybörjare kanske appar som Health och Facetime är lika oklara i sitt syfte som Samsung Upick och Studio. I mångt och mycket handlar det säkert också om tycke och smak. Säkerligen finns det användare som tvärtemot mig uppskattar "kaoset" och som finner njutning i att hitta precis rätt app, och sy ihop sin egen idealbild av en smart telefon. Personligen känner jag lite hemlängtan efter Apples inneslutna och kultiverade App Store.

Fingeravtryck

En hel del saker med Samsung Galaxy Alpha är annorlunda mot de Iphone-telefoner jag haft genom åren. Några saker gillar jag, men somligt är helt enkelt sämre. En av dessa är fingeravtrycksläsaren. Värt att nämna är att jag först nyligen börjat använda Touch ID på Iphone, i samband med att jag uppgraderade från Iphone 5 till Iphone 6. Under den korta tiden har Touch ID dock fungerat näst intill helt smärtfritt – sammanlagt har sensorn missat att registrera mitt avtryck högst tre eller fyra gånger.

Läsaren på Samsung Galaxy Alpha misslyckas med att läsa in mitt finger flera gånger om dagen – när det är som värst kan jag behöva försöka två eller tre gånger innan jag släpps in i telefonen. Det här är inte bra.

Den största orsaken till problemet tror jag är sättet som fingeravtrycken läses av. På en Iphone räcker det att hålla fingret stilla mot läsaren, men på Galaxy Alpha måste jag dra fingret äver läsaren. Det gör den extremt känslig för om fingret ligger rätt över läsaren, eller hamnar lite snett. Det normala scenariot är att jag försöker använda telefonen med en hand, och vill låsa upp med tummen. I den vinkeln kommer tummen från nedre högra hörnet av mobilen, och sensorn verkar ha ytterst svårt att känna igen min tumme när den dras snett över.

Istället blir jag tvungen att hålla telefonen i min vänstra hand, så att jag kan dra med höger tumme rakt uppifrån och ner över läsaren. Även då upplever jag att telefonen är alltför noga med att jag ska dra fingret i lagom hastighet, och dra fingret över hela plattan.

Första dagen beskrev jag hur ett fingeravtryck läggs in i systemet, genom att dra över sensorn åtta gånger. Jag provar att registrera min tumme en andra gång, och nu dra den snett över plattan på det sätt jag oftast låser upp den. Därefter får jag mycket större framgång, men det innebär också att jag i praktiken måste registrera min tumme två gånger – en gång rakt och en gång snett för att kunna få upp telefonen i båda dessa lägen. Eftersom det bara går att spara tre avtryck totalt så begränsar det här min användning av funktionen väldigt mycket.

Apples lösning med en rund sensor som läser av ett stillaliggande finger fungerar helt enkelt betydligt bättre i praktiken, efter några dagars användning av båda.

Imorgon:

Jakob ger sig ut på internet med sin Samsung Galaxy Alpha, och funderar över hur vi hanterar våra lurar i fickan, i handen och i livet.