Civilization: Beyond Earth bjuder på både gammalt och nytt

De olika delarna i serien Civilization hör till mina absoluta favoritspel genom tiderna. Från den första utgåvan 1991 till Civilization 5 som kom 2010 har strategispelen troligtvis upptagit min tid motsvarande en kandidatexamen på svensk högskola. Särskilt om vi också räknar med de olika spinoff-titlarna som Alpha Centauri (1999) och Colonization (1994). Spelens höga anseende och försäljningssiffror talar för att jag inte är ensam.

Civilization genom tiderna

Med Civilization: Beyond Earth har det nu kommit ytterligare en titel till samlingen. Denna gång förflyttas handlingen från jordens historia till yttre rymden, och istället för att bygga pyramiderna och upptäcka krutet gäller det att kolonisera en främmande planet och staka ut riktningen för mänsklighetens framtid.

Det är alltså en slags fristående fortsättning på de vanliga Civilization-spelen, som vanligtvis slutar med att människan tar steget ut mot stjärnorna. Spelet bygger också på samma motor som Civilization 5, och spelplanen är precis som där en karta uppbyggd av hexagoner med olika naturresurser där spelarens städer och enheter placeras.

Handlingen i Beyond Earth tar avstamp i den nära framtiden. Genom en icke beskriven katastrof som kallas "det stora misstaget" har jorden blivit mer eller mindre obeboelig, och mänsklighetens enda möjlighet till överlevnad är att skicka ut expeditioner till några lämpliga andra planeter för att där grunda nya bosättningar. Givetvis är det spelarens uppgift att ta kontroll över en av dessa expeditioner och få den att frodas från den första bräckliga kolonin på en okänd planet till en futuristisk maktfaktor redo att ta över universum.

Det förflutna i framtiden

På många sätt är det här alltså inget annat än Civilization 5 med lite specialfunktioner och ett nytt tema. Den grundläggande spelmekaniken är densamma, och de allra flesta byggnader och komponenter i spelet är likadana fast med annorlunda namn. Istället för att bygga tempel för att generera kultur inrättar man reliker från jorden för att fylla samma syfte, till exempel. Istället för guld i Civilization samlar man energi i Beyond Earth, men det är i grund och botten samma balansräkning mellan att inte sprida sig för snabbt över kartan eller dra på sig för mycket underhåll från byggnader och enheter vilket leder till kris med minus på kontot.

Bryter vi ned spelets beståndsdelar är det exakt samma förfarande som gäller, nämligen att samla ihop vetenskapspoäng för att upptäcka nya teknologier, samla ihop kultur för att utvidga gränserna och samla ihop energi eller guld för att hålla hjulen snurrande. Ny teknologi hjälper framförallt till med att generera mer vetenskap, kultur och energi samt viktiga resurser som mat, tungmetaller, olja och annat som behövs. Samtidigt gör de andra nationerna, eller här expeditionerna, samma sak och det går ut på att komma först till något av spelets på förhand uppsatta slutmål vilket leder till segern.

Nyckeln till framgång ligger i att upptäcka ny teknologi.

En sådan beskrivning av Civilization fångar dock inte det som gör det hela så urbota fängslande. Det är som att beskriva spelet schack som enbart "det går ut på att ta kungen". Civilization består av gott och väl tusentals olika faktorer att ta hänsyn till, från spelets inledning ända fram till slutet. Varje drag innebär beslut, prioriteringar och massor av åtgärder att reagera på för att uppfylla de förledande enkla mål som gäller.

Resurserna är begränsade, och varje stad kan bara producera en sak i taget, så det gäller att bestämma om det är viktigast att satsa på att rusta för krig, eller bygga upp ekonomin (energiproduktionen) eller kanske instifta vetenskapliga centrum för att lite snabbare nå den där viktiga teknologin som skulle ge ett övertag mot den allt mer aggressiva grann-expeditionen.

Det finns ingenting som är oviktigt, och det är bråttom med allt. Varje val innebär att spelaren måste välja bort något annat, och på de flesta svårighetsgrader utom den allra enklaste går det knappast att hinna med allting. Att få sitt aspirerande rymdimperium bortsopat av en mycket starkare fiende som spelat ut sina kort skickligare än du är alltid ett mycket reellt hot.

Allt detta är visserligen sant även om föregångaren Civilization 5, så vad är det som gör Beyond Earth värt ett inköp för den som redan kört igenom dussintals kampanjer i det spelet?

En mer utomjordisk karta än vi är vana vid.

Små ändringar – stora konsekvenser

För det första ska vi inte underskatta vikten av ny grafik och att ge spelet ett nytt tema och göra science fiction av det. Även om själva mekaniken är likartad så påverkar det här upplevelsen på flera viktiga sätt. Det faktum att byggnader och enheter har fått helt andra namn gör att spelet blir mer ett blankt papper.

När jag spelar Civ 5 har jag nämligen svårt att tänka bort de positiva associationer som jag får av en byggnad som bibliotek, och därför ska varje stad i Civ 5 ha ett sådant. Det bara är så, trots att det kanske hade varit mer effektivt att prioritera en fabrik. Samma sak med vissa militärenheter – att spela som vikingar är ett lätt val, och förtjusningen från grundskolans historielektioner leder mig möjligtvis till att använda den unika bärsärk-enheten lite längre än vad som är spelmässigt praktiskt.

Det är små grejer givetvis, och alla kanske inte är lika känslomässigt styrda av dessa bekanta fenomen i Civilization 5 som jag. Men det är just denna igenkänning som bidrar till att skapa stämningen i Civilization, och Beyond Earth bidrar istället med en helt annan stämning. Det hjälper mig att släppa den känslomässiga kopplingen och istället spela mer taktiskt.

För det andra är känslan av att landa på en främmande planet ganska närvarande, vilket ledde mig som spelare att åtminstone i början försöka samarbeta med de andra expeditionerna. I Civilization 5 brukar det första mötet av en ny nation följas av en djup suck, och ett snabbt kalkylerande kring hur jag bäst ska kunna utnyttja och i slutändan besegra den nya rivalen.

I Beyond Earth däremot mötte jag inledningsvis de övriga representanterna från jorden med något som liknade lättnad, och det var inte förrän gott och väl halvvägs igenom kampanjen som jag utvecklade det karakteristiska Civ-hatet mot mina konkurrenter när jag tyckte att även denna nya planet började bli lite för trång för både mig och ledaren för expeditionen från Polyaustralien med sitt självbelåtna flin.

Det blir lätt lite stökigt i gränstrakterna, när krigstrumman ljuder.

Gräver vi djupare ner i Beyond Earth blir det också tydligt att utvecklarna har passat på att röra om lite i Civilization-grytan på några ganska viktiga punkter. Den största är troligtvis det som kallas Affinity, och som helt enkelt beskriver hur spelarens expedition väljer att utvecklas på denna nya och främmande planet. Det finns tre inriktningar att välja mellan – Purity, Supremacy och Harmony. Purity innebär en strävan att bevara människan som just människa, och betvinga naturen på den nya världen för att bli mer lik jordens. Harmony innebär motsatsen, nämligen att anpassa människan efter sin nya miljö för att så småningom börja ingå i harmoni med denna främmande värld. Supremacy slutligen innebär en riktning bort från det fysiska helt och hållet för att med teknikens hjälp transcendera till en slags obundna maskinvarelser.

Varje riktning innebär vissa ordentliga fördelar och påverkar spelstilen väldigt mycket. Expeditioner som följer samma inriktning är också mer benägna att betrakta spelaren välvilligt, medan de som eftersträvar en annan filosofi förmodligen kommer att bemöta spelaren med skepsis eller rentav fientlighet. På sätt och vis påminner detta om hur religioner fungerade i Civilization 5, men blir ännu viktigare och en mer grundläggande skillnad jämfört med religionerna i det spelet, som mest var ett kosmetiskt val utan praktiska konsekvenser. Här ändrar den filosofiska inriktning spelaren valt expeditionens styrkor i grunden. En expedition som satsar på harmony kommer till slut att färdas omkring i organiska stridsvagnar som frodas i den lokala floran, och kan beordra allehanda infödda kreatur till strid.

Det här ger en välbehövlig variation mellan de olika expeditionerna i spelet, som dessutom gör att varje omgång av Beyond Earth kommer att skilja sig från de tidigare. Dessutom finns det ingenting som hindrar en spelare från att bygga upp poäng i mer än en inriktning samtidigt, även om det det alltid är en inriktning som är den dominerande. Utöver affinity finns det också en serie andra val att göra som skräddarsyr spelet och ökar variationen ytterligare.

Varje expedition får olika specialegenskaper beroende på vilken fraktion på jorden som agerar sponsor. Här finns både en del nuvarande stater som Brasilien och "framtida" nationsbildningar som Slaviska Federationen och multinationella jätteföretag som ARC. Men expeditionen får också olika förutsättningar beroende på om besättningen domineras av till exempel vetenskapsmän, ingenjörer eller konstnärer, och ytterligare beroende på vad rymdskeppet får för utrustning och last. Allt detta bestäms innan spelet ens startar och kan ge stora konsekvenser beroende på vilken taktik en har tänkt att satsa på.

Under spelets gång går det också att låsa upp ytterligare fördelar genom att generera mycket kultur. Dessa kallas dygder, (virtues), och samlas i fem olika kategorier. Den som vill satsa på en stark militär kommer förmodligen att låsa upp så mycket inom kategorin might (styrka) medan den som prioriterar vetenskap och forskning troligtvis satsar på knowledge (kunskap). Sammantaget leder detta till att går att variera förutsättningarna för varje ny spelomgång nästan i det oändliga.

Komplext, men inte svårt

När Beyond Earth beskrivs låter det som att det är väldigt komplicerat, och det är det också. Men fantastiskt nog är det inte alls svårt att komma in i och börja spela. Både de som spelat Civilization 5 tidigare och de som är helt nya får bra hjälp inledningsvis av den inbyggda guiden som vänligt ger tips och tålmodigt beskriver spelets alla olika aspekter, utan att för den skull vara i vägen för själva spelandet.

Efter en första omgång har de flesta nog lärt sig grunderna och kan enkelt stänga av guiden helt och hållet. Jag upptäckte dock en irriterande sak under mina två omgångar, som jag misstänker är en bugg. Guiden ville gång på gång berätta för mig hur handelsrutter fungerar, och det meddelandet envisades med att dyka upp igen varje gång en transport lade till i någon av mina städer. Väldigt irriterande, och förhoppningsvis något som kommer att rättas till i någon framtida uppdatering.

Spelet vill gång på gång tipsa om handelsrutter.

Vad gäller grafik och ljud finns det egentligen inte mycket att säga. Grafiken är välgjord och trevlig att titta på, men ingenting som får en att tappa hakan. Den kan snarare beskrivas som njutbar, funktionell och tydlig, vilket är viktigare än rent ögongodis i den här typen av spel. Beyond Earth testades på en äldre Imac, men stöder också 4K-upplösning vilket bör göra det till det perfekta spelet att köra på en ny Imac med Retina-skärm.

Musik och ljudeffekter är väldigt välgjorde precis som förväntat. Bakgrundsmusiken är föredömligt rymdartad och episk, och ljudeffekterna bidrar till stämningen när mekaniska arbetare surrar, utforskande robotbilar brummar, energireaktorer vibrerar och stridsfordon skjuter laser med ett tillfredsställande zappande.

Omdöme

Vid första anblicken verkade Beyond Earth vara föga mer än Civilization 5 i rymden. Det hade dock inte varit så illa, och tillräckligt för att rekommendera spelet till alla som gillar den här typen av strategispel. Ganska snabbt avslöjades dock flera förändringar som gjorde det här spelet till en lite annorlunda och mer dynamisk utmaning än de vanliga Civilization-spelen.

Rymdmiljön skapar en annorlunda stämning, och de många sätten att konfigurera sin expedition både innan och under varje omgång går ett steg längre än Civ 5 och det stora antalet olika spelstilar gör att Beyond Earth troligtvis kommer att följa med mig under större delen av 2015. Om tidigare delar av serien är något att gå efter kommer det troligtvis komma en eller två expansioner, som tillför ytterligare aspekter till ett redan mångfacetterat och fängslande spel.

Om du spelat Civilization 5 och inte tyckte om det kommer du troligtvis inte ändra uppfattning genom att testa Beyond Earth. För de som däremot tyckte om det, eller vill testa på ett riktigt mustigt strategispel som räcker långt in på småtimmarna och går att spela igen och igen, rekommenderas Civilization: Beyond Earth helhjärtat. Spelet går att köpa via Mac App Store, men finns också på Steam, och där ingår både Mac- och pc-versionen för den som vill köra på båda plattformarna.

Namn

Civilization: Beyond Earth

Plattform

OS X

Utvecklare

Aspyr Media (iDP)

Version

1.0.1

Pris

299,00 kronor

Krav

OS X 10.10 eller senare

Språk

Traditionell kinesiska, engelska, franska, italienska, japanska, koreanska, polska, ryska, spanska, tyska