Apple Music bjuder upp

Apples nya musiktjänst satsar stort, men räcker det för att utmana svenska stoltheten Spotify? 99mac har testat Apple Music.

Apple har tryckt på "play" och den länge omtalade strömmande musiktjänsten #Apple Music är nu här. Frågan är om kombinationen av handplockade musiktips från experter, en ständig radiostation och en buffé av miljontals låtar kan vara tillräckligt för att överge Spotify. 99mac har kastat sig över den nya tjänsten för att se vad Apple har att komma med.

Till att börja med råder det ingen tvekan om på vilka enheter Apple tänker sig att vi ska lyssna på vår musik. Iphone och Ipad har idag fått tillträde till Apple Music. Efter att den här recensionen publicerades kom också Itunes 12.2 som krävs för att lyssna på Mac och pc. Stöd för Android och Apple TV kommer först i höst, och något webbgränssnitt erbjuds inte överhuvudtaget. Med det sagt går det bra att strömma ut innehållet från Apple Music till en högtalare med Airplay, och stöd för Sonos högtalarsystem kommer senare i år.

Priset för en månad med Apple Music är 99 kronor, vilket är precis detsamma som Spotify, Deezer och andra konkurrenter tar. Där Apple Music imponerar prismässigt är familjeabonnemanget som ger upp till sex personer egna konton för bara 149 kronor i månaden. Då krävs att Icloud Familjedelning är aktiverat, så det blir troligtvis svårt för en grupp kompisar att åka snålskjuts på den prisvärda tjänsten.

Apple sopar också banan med konkurrensen när det gäller provperioden, där Apple Music går att använda helt gratis i tre månader. Det är gott om tid för miljontals människor att fastna för tjänsten och hinna bygga upp ett eget bibliotek av favoritalbum och spellistor, tänker troligtvis Apple. Hur som helst är det alltså helt riskfritt att prova på tjänsten under sommaren, och den som inte gillar det kan helt enkelt hoppa av.

Vid lanseringen framställdes Apple Music som en koloss på tre ben – ett socialt nätverk där artister kan kommunicera med sina fans, en global radiostation samt en strömmande musiktjänst.

Om tjänsten Connect finns det i dagsläget inte mycket att säga, helt enkelt därför att det inte finns särskilt mycket material där att ta del av. Apple Music rekommenderar artister till mig som jag kan "följa", men än så länge har ingen av dem lagt upp något. Jag väntar därför med domen för Connect för att se om det blir något som artisterna använder sig av. Isåfall kan det bli ett roligt verktyg, men trots detta känns Connect som den svagaste delen av Apple Music, och den lär svårligen konkurrera med nätverk som Facebook när det handlar om kommunikation mellan musiker och fans.

Betydligt mer intressant är radiostationen Beats 1 som ansiktet utåt för Apple Music. Zane Lowe är en skicklig radiopratare, det märks varför Apple rekryterade honom från BBC för att leda den nya radiostationen som sänder "dygnet runt, överallt". Tillsammans med Julie Adenuga och Ebro Darden är han en viktig del för att ge Apples vision av internetradio dignitet. Värdarnas passion för musik går inte att ta miste på, och för en som för många år sedan lämnade FM-bandet till förmån för datorgenererade spellistor och handplockad musik blir det här en skum blandning av nostalgitripp och något helt nytt.

I grunden är det fråga om en helt vanlig radiostation, med jinglar och programledare som hälsar till sin mamma. Men den gamla radiostationen hade ju sina förtjänster, som exempelvis att introducera lyssnaren för ny och intressant musik. Åtminstone innan den kommersiella reklamradion bestämde sig för att bara satsa på säkra kort, och samma tio låtar spelades om och om igen.

Tack och lov verkar Apple och Beats ha en liknande idé om vad musikradio ska vara som jag, och redan under de första timmarna hör jag flera stycken nya och spännande låtar som jag snabbt favoritmarkerar. Och det är det här som är det nya – möjligheten att ögonblickligen reagera på en låt som spelas och lämna feedback. Jag kan också lägga till låten direkt till "Min Musik" för senare åtkomst, eller rentav köpa den i Itunes Store om jag så vill.

Mitt första intryck av Beats 1 är alltså positivt, men det återstår att se om radio fortfarande har sin tjusning i en tid av personliga spellistor och världens musikutbud vid fingertopparna. Jag tror att det kommer an på hur mycket övrigt innehåll som ges i form av intervjuer med artister, både gamla och nya, och den typen av personliga berättelser som radioformatet gör så bra. Tiden lär visa.

Personlig radio – om lyssnaren själv får välja

Den som tröttnat på att lyssna på Beats 1 kan trycka sig vidare till mer genreinriktade stationer. Det går också att bygga en egen station som utgår från en låt du själv väljer, och därefter gör sitt bästa för att spela upp liknande låtar, baserat på din smak och några få förvalda artister och genrer du angett att du gillar. Det här är lite av ett eldprov för Apple Music, då föregångaren Beats Music anses som den gyllene standarden för automatiskt genererade spellistor.

Min erfarenhet med Spotifys automatiska radiostationer har inte varit särskilt positivt, och som regel går det väldigt lätt att förutsäga vilka artister som kommer att dyka upp baserad på den valda låten. När jag testat Spotify har dessutom samma låt kommit upp flera gånger, och känslan är inte så mycket en personlig radio som en begränsad spellista som upprepar sig.

Det första intrycket av Apple Music är bättre, mycket på grund av att att funktionen till stor del förlitar sig på handplockat innehåll där faktiska människor väljer ut musik som passar ihop. Det betyder att de glada överraskningarna blir fler, och flera gånger dyker en helt oväntad låt upp vars koppling till originallåten känns djupare än bara att det rör sig om samma genre och tidsperiod. Det är faktiskt riktigt roligt, även om det knappast kommer bli en funktion jag nyttjar varje dag.

Den som undrar vad som hänt med den liknande funktionen Genius kan informeras om att den också finns kvar, men inte som radiofunktion utan bara för att skapa en spellista utifrån en vald låt. Genius-spellistor verkar också bara fungera på musik som ligger sparad under "Min Musik", vilket är logiskt, men ändå kan göra det hela lite förvirrande ibland.

När det gäller personliga radiostationer finns det också en del märkligheter som förhoppningsvis endast är inledande buggar som snart kommer att åtgärdas. Exempelvis går vissa av mina låtar inte att skapa en radiostation av, vilket är konstigt då det inte rör sig om några direkt obskyra alster. Ännu märkligare är att exakt samma låt däremot kan dyka upp några minuter senare i en radiostation baserad på en annan låt.

Det har redan blivit något av en personlig nationalsport för mig att kolla upp favoritartister från både förr och nu och se om de finns representerade i Apple Music. Det är ungefär jämt lopp mellan att jag blir glatt överraskad över att en halvt bortglömd gammal tonårsförälskelse finns representerad med sin hela katalog och att jag blir uppgiven över att en erkänd kultartist saknas helt.

Ibland uppstår också det för strömmande musiktjänster så vanliga frågetecknet när vissa album av en artist finns, men andra inte. Jag förstår att det troligtvis har med att de är utgivna på olika skivbolag att göra, men för mig som vanlig musiklyssnare är det irriterande att påminnas om hur marknaden sätter upp barriärer där tekniken rivit ner dem. Jag vill ha all musik, överallt, och hela tiden.

Nåväl, en funktion som faktiskt är något av en "killer feature" är att Apple Music smidigt integrerar sig med mitt Itunes-bibliotek (i molnet) så att min egna musik aldrig befinner sig mer än en panel bort. Därför gör det inte så mycket att The Beatles saknas, för alla skivorna ligger sedan länge i Itunes och har bara väntat på den dagen när mitt egna bibliotek kan ingå äktenskap med 30 miljoner strömmande låtar. Den frustrerade begränsningen hos Apple Music, och alla andra musiktjänster, är därför inte längre ett hinder och inget stoppar mig från att göra en spellista där Taylor Swifts senaste följs av det mest skramliga punkband som någonsin repat i en källarlokal i Östersund. Tack för det, Apple Music.

Precis som hos Spotify, Tidal, Deezer och Rdio finns här också gott om skräddarsydda spellistor där Apples musikredaktörer tippsar om allt från "bortglömd filmmusik" till "det bästa inom trash och speedmetal". Urvalet kommer från flera tunga instanser så som Rolling Stone, Mojo, Pitchfork, Shazam och Q Magazine. Gott om tillfällen att hitta nya toner att spisa alltså.

Appen Musik – en blandning av högt och lågt

Apple Music må vara en nättjänst, men den bor och lever i appen Musik på Ipad och Iphone. Hur lätt och roligt det är att navigera bland de dryga 30 miljoner låtarna som Apple erbjuder beror alltså till stor del på hur bra appens gränssnitt är.

Musik har fått en ny design med IOS 8.4 och bland annat en gladare ikon än den urvattnade rosa som tidigare prydde hemskärmen. Utöver det så blandar den nya appen friskt mellan högt och lågt. Jag har aldrig riktigt gillat Musik-appen i IOS, och även om vissa saker blivit bättre med den senaste uppdateringen innebär den täta integrationen med Apple Music en helt ny rad funktioner som ska få plats.

Tyvärr känns det i många fall som att varje förbättring i Musik också för med sig en eller två nya irritationsmoment. Det nya fönstret för "Nu Spelas" är till exempel väldigt smidigt. Det går att med fingret dra upp till helskärm eller minimera till en liten diskret men informativ textrad ovanför appens huvudmeny. När fönstret är minimerat finns kontrollerna för att pausa eller byta låt inklämda på vänstra sidan, precis ovanför knappen "För dig" som tar mig till den personliga rekommendations-delen av Apple Music. Flera gånger under testperioden har jag velat gå in i "För dig" för att upptäcka ny musik, men råkar av misstag pausa den låt som för tillfället spelas. Liknande situationer uppstår då och då - även på en Ipad Mini är kontrollknapparna för små för att de ska vara lätta att träffa.

En annan sak som jag ständigt kommer på mig med att göra är att försöka svepa med fingret för att backa i navigationen. Detta går bara att göra ibland, till exempel från en artistvy och tillbaka till ett sökresultat. Det går däremot inte att göra från ett särskilt album och tillbaka till artistsidan. Inte heller går det att svepa åt höger för att gå framåt igen som i en webbläsare. Det som vanligtvis händer är att svepgesten växlar mellan utbud på Apple Music och "Min musik", det vill säga mitt personliga bibliotek.

Apple är verkligen inkonsekventa med svepgesterna. Ibland fungerar det som förväntat, men ofta inte. Inte ens när jag är i "Nu Spelas"-vyn och albumomslaget för en låt uppfyller skärmen kan jag svepa med fingret för att växla till nästa låt. Det finns ingen anledning till att det inte skulle fungera, men det gör det inte. Som om det vore 1988 och jag satt framför en cd-spelare tvingas jag trycka på en knapp som föreställer två högerriktade trianglar för att byta låt. Här har Spotify fattat galoppen.

När Apple verkligen satsar på något brukar det ge resultat, och det märks att Apple är sugna på att återta tronen som den regerande musikjätten på internet. För några år sedan kom strömmande musiktjänster och fick Itunes Store att verka föråldrat, men nu är Apple tillbaka i matchen med besked.

Apple Music är en ambitiös satsning som på Apples vis utgår från enheten snarare än webben. Det innebär att tjänsten är djupt integrerad med IOS, men tyvärr också att den är utlämnad åt det ganska bökiga gränsnittet i appen Musik. När nästa version av Itunes kommer får vi se hur Apple Music ter sig på datorn, vilket förhoppningsvis blir ett steg i rätt riktning. Jag har personligen alltid föredragit att hantera min musik med mus och tangentbord.

Det finns inget direkt område där de existerande konkurrenterna verkligen slår Apple på fingrarna, utan som bäst hamnar de lika. Apple Music har därtill några extranummer att bjuda på, så som en ovanligt generös provperiod och det faktum att den redan finns förinstallerad i varje ny Iphone som säljs framöver. Även funktionsmässigt finns en hel del som borde på Spotify och Deezer att svettas.

En av de stora fördelarna med Apple Music är hur väl tjänsten förenar mitt lokala musikbibliotek med allt material i molnet. Det är inte helt och hållet sömlöst, men oerhört enkelt att skapa spellistor där strömmande och eget material samsas. Vid en sökning är det alltid tydligt vad som finns i Apple Music och vad som ligger hos mig.

Slutligen är den mänskliga faktorn föredömlig. Radiostationen Beats 1 må verka som en gimmick, men radiomediet betyder fortfarande mycket för oerhört många människor, och när jag lyssnar förstår jag varför. Det krävs riktiga personer med fingertoppskänsla för att sålla bland alla miljoner låtar och presentera det hetaste och mest intressanta. De som är musikintresserade på allvar lär få ut mycket av Beats 1, som dessutom går att lyssna på även utan ett Apple Music-abonnemang, och det ska bli riktigt kul att se hur det går för den delen.

Det råder för mig ingen tvekan om att Apple Music är här för att stanna, och att tjänsten kommer att bidra till att öka hela marknaden för strömmande musik. Jag kommer att använda den parallellt med Spotify ett tag, men det första intrycket av Apple Music är mycket positivt, och om inget oförutsett inträffar lär jag välja bort den gröna jätten när Apples provperiod går ut.

Jag hoppas dock innerligt att Apple ger lite extra kärlek åt gränssnittet så att det blir mer lättnavigerat och snabbare att bläddra bland musiken. Jag vill se ett mer övergripande stöd för svepgester, samt större och tydligare knappar. Som det är nu fläckas en fantastisk tjänst av en rätt strulig musik-app.