Krönika: Teknikens rum behöver plats för fler

Många företag inom teknikbranschen skriker efter kvinnor att anställa. Utbildningar satsar mycket på att försöka locka kvinnor till utbildningarna. Ändå lyser kvinnorna med sin frånvaro i branschen.

För en en tid sedan publicerade 99mac en artikel om en mailkonversation mellan anställda på Apple som läckt. I mailväxlingen delade, främst kvinnor men även några män anställda på Apple, med sig av sina erfarenheter av diskriminering, sexuella trakasserier eller känslan av att befinna sig i en ovälkomnande miljö.

Det som framkom i de delade erfarenheterna var hur dåliga Apple är på att följa upp den här typen av problem. Många som hade anmält incidenter hade fått liten eller ingen respons. En kvinna uppgav att hon fått ett svar som i princip var ”vi ser problemet, det vi kan erbjuda är att du stannar kvar utan åtgärder eller att du får byta till en annan tjänst med sämre lön.”

Efter Apples visionära ord i sina mångfaldsrapporter kan detta ses som minst sagt motsägelsefullt. Samtidigt avslöjar inte Apples mångfaldsrapporter mycket mer än hur bra de är på att anställa personer ur fältets minoritetsgrupper. För fältet tillhör främst den vita mannen. Apple ger regelbundet ut rapporter, och det som står i dem, visar att företaget jobbar hårt på att anställa kvinnor och personer från kulturella minoriteter. I 2016 års rapport framgår det att 37 procent av Apples nyanställa är kvinnor och 27 procent av de nyanställda har en annan hudfärg än vit.

Men det hjälper inte att vara bra på att anställa om inte arbetsmiljön som dessa forslas in i varken välkomnar dem eller respekterar deras närvaro hos företaget. Det är ett stort problem inom hela branschen att det är för få kvinnor som söker sig till vetenskapliga, tekniska, matematiska och ingenjörsutbildningar. Och många av de som söker sig till utbildningarna stannar tyvärr inte kvar. Detta är bara inte tråkigt, det har förödande konsekvenser, inte bara för jämställdhetens skull i sig utan för vår gemensamma utveckling.

Diversifierade forskargrupper når bättre resultat

I en TED Talk-video pratar Jenna Carpenter, som bland annat är professor i matematik på institutet för ingenjörskonst och vetenskap på Louisiana Tech University. Hon tar upp studier som visar på hur mycket bättre resultat diversifierade forskargrupper åstadkommer jämfört med honomgena forskargrupper. Grupper som består av personer med liknande erfarenheter och preferenser missar ofta perspektiv som en mer blandad grupp kan fånga upp, eftersom de tillsammans har en större erfarenhetsbas.

Även Debbie Sterling, ingenjör och skapare av produkten Goldieblox för unga tjejer, betonar i ett annat TED Talk vikten av kvinnors närvaro i branschen. 2013 när hon höll sitt tal var det endast 11 procent av amerikanska ingenjörer som var kvinnor. Studier visar att många flickor vid ungefär sex års ålder tappar intresset för matematik och vetenskap. Men det tappade intresset har dock ingenting med biologi att göra. Forskning som gjorts och jämförelser mellan länder visar tydligt att det är den kulturella faktorn som spelar in. Det är kulturen vi lever och växer upp i som berättar en väldigt tydlig historia för flickor i en tidig ålder; teknik är inte för dig.

Det som fick Debbie Sterling att utveckla Goldieblox var en händelse som skedde under tiden hon läste en ritkurs för blivande ingenjörer. Hon själv hade lagt ner flera dagar på att få sina perspektivritningar rätt, och det syntes att de flesta av hennes manliga medstudenter skissat ihop ritningarna bara några timmar innan lektionen började. Ändå var Debbie långt ifrån en av de som presterat bäst. Senare förstod hon vad detta delvis berodde på; pojkar utvecklar ofta sin spatiala förmåga tidigt i och med att de uppmuntras att leka med en viss typ av leksaker och ägna sig åt aktiviteter som förbättrar dessa färdigheter. Samtidigt uppmuntras flickor att leka med dockor. För att ändra flickors förutsättningar och främja intresset för området utvecklade Sterling Goldieblox.

En främjande kultur

Om vi på ett tidigt stadium får lära oss av samhället att teknik, matematik och vetenskap inte är för oss, och vi inte heller får verktygen för att utveckla nödvändiga färdigheter inom området och sen ovanpå det saknar förebilder när vi mot alla odds ändå försöker ta oss in på området kanske det inte är så förvånande att det finns få kvinnor inom branschen.

Det är också avgörande att känna sig välkommen eller hemma i sammanhang. Även om den stora massan män som kvinnor möts av på arbetsplatser där männen är i majoritet inte är direkt otrevliga så är det lätt att känna att en inte passar in. Kultur sätter sig i väggarna och perspektiv missas på grund av i första hand okunskap, inte illvilja.

Jenna Carpenter tar i sin föreläsning upp att kvinnor som regel måste ha minst ett två och en halv gånger mer kvalificerat CV för att få samma jobb som en man inom branschen. Kvinnor antas vara mindre kompetenta av båda kvinnor och män. Detta är såklart inte unikt för jobb inom teknik och vetenskap utan tyvärr aktuellt i många delar av samhället.

För att företag som Apple ska kunna anställa fler kvinnor, och dessutom få dessa att stanna kvar och trivas inom företaget är det avgörande att vi inte bara ändrar kulturen som flickor växer upp i utan även skapar förebilder och sammanhang som säger "du är välkommen här" istället för "håll dig borta från pojkrummet" .

I dagsläget finns det flera initiativ både inom Sverige och internationellt som arbetar med att främja kvinnor inom teknik, programmering, matematik och vetenskap. För att belysa detta kommer 99mac påbörja en reportageserie där vi pratar med initiativtagare till sådana projekt, och träffar organisationer som jobbar med att skapa rum för kvinnor inom branschen.