Guide: Så spelar du dina gamla favoritspel

Så länge det funnits datorer har påhittiga utvecklare gjort spel för dem. De första kända datorspelen använde sig av katodstrålerör istället för vanliga bildskärmar, och skapades så tidigt som 1947. Sent 1958 kom Tennis for Two som spelades på ett Oscilloskop, och under 1960-talet kom Spacewar! till den tidiga datorn PDP-1. Under 1970-talet uppstod arkadmaskinerna, och spelen flyttade ut från universiteten. Samma årtionde kom också de första spelen avsedda för hemmabruk.

Under 1980- och 1990-talen var både spelkonsoler från Nintendo och Sega samt hemdatorer så som Commodore 64, Amiga 500 och Atari ST vanliga syner i svenska hobbyrum och källare. 2007 gick spelindustrin om filmindustrin i omsättning, och intresset för spel har sedan dess bara ökat.

Trots alla nya och coola spel som släpps är också intresset för gamla spel större än någonsin. Entusiaster i både Sverige och andra länder samlas via internet och håller liv i sina åldrande maskiner. Men vurmen för retrospel märks inte bara hos intressegrupper på nätet. Även utgivare själva har blivit allt bättre på att hålla liv i sina gamla spelbibliotek, och genom nätbutiker och nyutgåvor har det blivit allt enklare att få tag på klassiska och tidigare bortglömda guldkorn.

Oavsett om du vill buda hem en C64-dator från Tradera, bygga en egen spelkonsoll av en Raspberry Pi eller bara dra igång några spel i en emulator finns det stora möjligheter till nostalgikickar. I den här guiden går vi igenom några bra och enkla alternativ för dig som vill spela gamla spel på din moderna dator.

För varje gammal bortglömd klassiker finns det ett annat där utvecklaren eller den nuvarande rättighetsinnehavaren bestämt sig för att aldrig låta spelet dö. Dessa titlar kommer ständigt ut i nya utgåvor, antingen i uppdaterade versioner med ny grafik och ljud, eller i sitt klassiska utförande. Insikten att även gamla spel kan vara eftertraktade verkar ha nått både distributörer och speltillverkare. Mycket har vi nog den digitala tidsåldern att tacka för – när det inte längre är fysiska spelkartonger som ska konkurrera om butikernas fysiska lagringsutrymme är det betydligt enklare att hitta plats för äldre titlar.

Med det sagt lever retrotrenden i allra högsta grad även i fysiska butiker. Några svenska handlare värda att nämna är till exempel Spel & Sånt och Retrospelbutiken, som både köper in och säljer ett stort utbud av gamla spel till alla möjliga plattformar. Även på begagnatsajter som Tradera och Ebay finns ett svindlande utbud, men det bör påpekas att priserna numera ofta är ganska höga. Det är som regel betydligt billigare att köpa ett gammalt spel digitalt och ladda hem, än att ge sig ut på jakt efter orginal-disketter i en stor och fin låda. Men det är klart, för vissa samlare är det just själva kartongerna som lockar – inte minst för mig själv.

Good Old Games

Den webb-baserade spelbutiken Good Old Games, eller kort och gott GOG, startade 2008 och var en av de första lagliga webbplatserna som satsade på att erbjuda gamla godbitar snarare än nya och moderna spel. Här har snarare trenden gått åt andra hållet, då GOG numera också säljer en försvarlig mängd nyare titlar.

GOG har ett svindlande utbud av gamla spel som knappast går att köpa någon annanstans. Sajten utmärker sig genom att sälja spelen utan kopieringsskydd (DRM) och dessutom grundligt testade för att de ska fungera utan problem på dagens operativsystem. Som extra grädde på moset medföljer det också ofta digitalt bonusmaterial i form av manualer, kartor och annat som förr i tiden kunde följa med i kartongerna. Ibland medföljer rentav spelets soundtrack eller skisser och annat material från tillkomsten av spelet ifråga. Att spelen – särskilt de äldre – oftast är riktigt billiga gör heller inte saken sämre. GOG erbjuder helt enkelt den perfekta balansen mellan bekvämlighet och genuin kärlek för de gamla spelen.

Steam

Steam är idag världens största digitala spelbutik, och det finns en hel del titlar som enbart distribueras via Steam. På senare år har Steam dock hakat på retrotrenden, och om äldre spel får en nylansering av sin utvecklare är det inte ovanligt att den också dyker upp på Steam.

Nintendo Virtual Console

Det finns förmodligen inget enskilt företag som skapat så många eftertraktade gamla klassiska spel som Nintendo, och företaget har visat sig mycket duktigt på att slå mynt av sina guldklimpar. För den som äger någon av Nintendos egna konsoler finns oftast gott om möjligheter att mot betalning införskaffa sina favoriter och ladda hem genom Nintendos digitala nostalgibutik Virtual Console.

Det ska sägas att Virtual Console på ett ytligt plan påminner om andra digitala butiker så som Sony Playstation Store och Apples App Store. Men funktionsmässigt är butiken begränsad, och om du köpt till exempel Super Mario Bros 2 till ditt Wii U innebär det inte att du också kan köra det till ditt Nintendo 3DS. Varje konsol har sitt eget utbud, och vill du ha samma spel på båda måste du köpa det två gånger.

Dessutom är de köpta spelen låsta till den fysiska konsolen, så om du köper ett nytt Wii U krävs en långdragen och komplicerad process för att överföra informationen från den gamla konsolen till den nya. Nästa år kommer den nya Nintendo-konsolen Switch, och förhoppningsvis har Nintendo då insett att det är ganska smidigt att kunna återställa och ladda hem köpta programvaror direkt från nätet på en ny enhet, så som andra företag gjort i åratal.

Hur som helst, förutom bristerna är Virtual Console en trevlig upplevelse som drunknar i nostalgi. Det är inte bara Nintendos egna spel som erbjuds här, utan gamla konkurrenter som Sega och partners som Capcom, Konami och andra utvecklare erbjuder också sina gamla spel. Det är en märklig känsla att köpa och ladda hem Sonic the Hedgehog på en konsol som är skapad av Segas gamla ärkefiende Nintendo, men inte mindre roligt för det.

En tredje metod för att återuppleva de gamla favoritspelen är att skaffa helt ny hårdvara, dedikerad för just klassiska retrospel. Beroende på vilken väg du vill gå kan detta vara ett av de enklaste alternativen, eller ett som kräver lite pysslande.

Det absolut enklaste är att köpa en dedikerad retrokonsol med färdiginstallerade spel. Här har tillverkaren gjort jobbet åt dig, och det enda du behöver göra är att plugga in enheten i din TV och greppa handkontrollen.

NES Classic Mini

Ett av de populäraste alternativen här är Nintendos minikonsol NES Mini, som är en slags jubileumsutgåva av den klassiska spelkonsolen NES (Nintendo Entertainment System). I många svenska hem under 80-talet gick den här grå lådan helt enkelt under namnet Nintendo åttabitars, och inget födelsedagskalas eller kompishäng var komplett utan att gänget samlades runt Super Mario eller Ice Climber.

NES Classic Mini levereras förinstallerad med 30 av de populäraste NES-spelen från gångna tider, och det finns inga möjligheter att installera fler spel senare. Det är däremot nästan omöjligt att få det enklare, och Nintendo har lagt in smidiga nya funktioner så som möjligheten att skapa sparpunkter i ett spel så att du kan fortsätta spela senare.

På grund av begränsningarna är därför NES Classic Mini den perfekta lösningen för dig som inte har några särskilda krav på dina retrospel, utan mest vill återuppleva stunderna i barndomshemmets gillestuga där ett Nintendo stod parkerat. Självklart är också denna officiella konsol ett måste för alla mer inbitna Nintendo-entusiaster, även om dessa förmodligen redan äger alla spelen i flera utgåvor redan. Geeks-redaktören Andreas Eklöv har i ett separat test skrivit om NES Classic Mini på vår systersajt FZ.

Även Sega har släppt en egen variant av sin mest ikoniska konsol, Sega Megadrive. Den innehåller hela 80 stycken spel, och kan dessutom läsa dina gamla orginalspel, men verkar inte hålla riktigt samma nivå av kvalitet som Nintendos minikonsol.

The Armiga Project

Under 80-talet rasade det stora datorkriget mellan ärkefienderna Atari och Commodore Amiga. De som stod på Amiga-sidan kan säkert glädas åt denna retrodoftande dator i modern tappning. Den heter Armiga och har stöd för både dina gamla disketter och mer nutida SD-kort. Datorn emulerar antingen en Amiga 500 eller den "snabba" Amiga 1200. Tjusigt, men när ska någon göra en liknande produkt för Ataris superdator Falcon 030?

Raspberry Pi

Färdiga minikonsoler med förinstallerade spel är enkla, men har sina begränsningar. Du kan inte lägga till flera spel, och du kan oftast bara köra spel från en enda plattform. För dig som kräver större möjligheter än så är det kanske ett trevligare alternativ att bygga din egen retrokonsol med den billiga enkortsdatorn Raspberry Pi som bas. Fördelen med detta är att du helt själv kan välja vilka spelplattformar du vill emulera, och du kan alltid installera nya ROM-filer för ett nästan obegränsat spelutbud. Nackdelen är att du själv måste bygga ihop den lilla datorn, installera mjukvaran och skaffa tillbehör i form av handkontroller.

Nu är detta inte alls så komplicerat som det låter. Den som är lat kan beställa färdiga paket där allt som behövs ingår, utom själva spelen givetvis. Det tål att upprepas att många spel fortfarande omfattas av upphovsrätt och copyright, även om de är gamla. Med det sagt är det oerhört enkelt att kopiera över sina gamla datorspel från urtidens disketter eller CD ROM-skivor till minneskortet på en Raspberry Pi.

En bra mjukvara för att förvandla en Raspberry Pi till en suverän retrospeldator är Retropie, som är gratis att ladda hem. Det tillhandahålls också en lättbegriplig guide för att installera systemet på din Raspberry Pi, så det bör inte innebära några större problem för de som har grundläggande datorvana. Retropie innehåller ett flertal emulatorer, så den lilla maskinen kan lika lätt låtsas vara en Atari ST, Amiga 500 eller en Sega Master System. Eller faktiskt allt på en gång – det är bara att bläddra mellan de olika emulatorerna och välja den plattform som känns bäst för stunden.

Raspberry Pi kan fås att spela upp det mesta.

Låt oss vara helt uppriktiga – förmodligen har du redan en flyttkartong med gamla spel liggande i garderoben. Kanske ligger ditt Sega Megadrive där med trasig strömadapter, eller samlingen disketter från tiden när operativsystemet hette MS DOS. Det du helst av allt vill göra är att få igång dessa gamla dyrgripar.

Tack och lov finns det fler som är som du, och i takt med att datorerna har blivit snabbare och snabbare har det också uppstått rikliga möjligheter att köra gamla operativsystem eller spelmotorer i form av en emulator. Det innebär helt enkelt att ett program i din dator tolkar om instruktionerna i ett spel eller program som från början skrev för ett helt annat system. I klarspråk: Din Mac kan låtsas vara en Amiga 500, med allt vad det innebär.

Observera att här fokuserar jag främst på emulatorer som finns tillgängliga för Mac, då det är den plattformen jag använder. Det finns även ett flertal bra alternativ för Windows, exempelvis Retroarch.

Dosbox (Windows)

Dosbox är den största, och en av de första, emulatorerna och älskas av spelare just för att den simulerar en av de största spelplattformarna som funnits, nämligen MS DOS. Det är ju inte så att MS DOS var särskilt lämpat för spel egentligen, snarare tvärtom. Men PC-marknaden exploderade under 80-talet, och när det stod en IBM-kompatibel dator i nästan varje hem kom också spelen dit. Utbudet är därför näst intill obegränsat, och i princip varenda ett av dessa spel kan köras via emulatorn Dosbox.

Simon the Sorcerer, kört via Dosbox.

Boxer (Mac)

Boxer är egentligen inget annat än ett snyggare skal för emulatorn Dosbox, men utformat för Mac OS med allt vad det innebär. Det innebär att läckert gränssnitt och ett betydligt smidigare arbetsflöde för att importera och starta spelen – i princip är det bara att släppa spelfilen över programmet för att starta det. Självklart finns det flera olika grafikfilter att aktivera för den som vill jämna till den gamla pixel-grafiken, eller kanske hellre lyfta fram den.

En annan kul detalj är att Boxer kan ansluta till det gamla klassiska MIDI-synthen Roland M32, som vissa spel använde sig av för att lyfta ljudet några nivåer. Det går också att ladda en ROM-fil av M32 för den som har tillgång till detta för samma effekt. Boxer simulerar då även den lilla bildskärm som fanns på synthen, och där spelen ibland kunde visa text. Särskilt äventyrsspelen från Sierra On-Line använde sig flitigt av Roland M32, och en Wikipedia-lista över kompatibla spel finns här.

Boxer sorterar efter installation spelen i en egen mapp i Finder. Boxer kan dessutom skapa ikoner baserade på spelens orginalkartonger (eller vilken bild som helst). Det är ett trevligt sätt att skapa stämning inför spelsessionen. Med tanke på den enorma mängd DOS-spel som finns tillgängliga är Boxer en app som varje retrospelande Mac-nörd förmodligen redan har installerat på sin dator. Om du har en Mac och vill spela gamla DOS-spel finns det helt enkelt inget bättre alternativ än Boxer.

Varför funkar inte alla DOS-spel från GOG på Mac?

Som vi redan noterat är det en god chans att DOS-spel köpta via spelsajten GOG använder sig av Dosbox inbakat för att köra på moderna plattformar. Det innebär också att spelet går att köra på en Mac via Boxer, eftersom denna emulerar MS DOS. Många spel från GOG har också officiellt Mac-stöd, men inte alla. Hur kan det komma sig? Förklaringen är att GOG lägger en egen installerare runt spelfilen, och den installeraren kan i en del fall kräva Windows. Om spelet skulle installeras på en Windows-dator, och därefter spelfilerna flyttas till en Mac, skulle det fungera.

Det krävs alltså att spelet installeras på ett Windows-system innan den körbara spelfilen går att komma åt. Men det går faktiskt med lite trixande göra på en Mac. Enklast är såklart om du har Windows på Mac-datorn installerat redan via Bootcamp eller program så som VMWare Fusion eller Parallell Desktop. Då kan du installera GOG-spelet där, och sedan bara kopiera över spelfilen till Mac-delen av din hårddisk och sedan köra igång det via Boxer. Enkelt!

The Colonel's Bequest, kört via Boxer.

Om du inte har Windows installerat blir det bökigare, men inte omöjligt. Det finns en del program som är anpassade för att köra Windows-program i en Mac-miljö genom att lägga ett lager mellan programmet och systemet så att de kan förstå varandra. Ett sådant program kan då rycka ut spelfilerna från en Windows-anpassad installationsfil och göra det åtkomligt för Mac OS och Boxer. Ett kommersiellt exempel är Cider, som används av många studior just för att porta Windows-spel till Mac-plattformen. Hemmafixare kan använda gratisprogrammet Winebottler för att i bästa fall på igång ett spel (eller dess installerare).

Tyvärr, det som kännetecknar dessa verktyg är att de är opålitliga, krångliga att använda och fula. Dessutom är det många spel som inte stöds, och i mina egna tester är det snarare undantaget än regeln att det fungerar. Det ska helt enkelt vara ett mycket bra spel för att det ska vara värt besväret, och ett bättre råd är förmodligen att skaffa spelet via någon annan metod här angiven.

Scumm VM (Mac, Windows, Linux med mera)

Scumm VM är ett klassiskt projekt som länge drivits av entusiaster, och som mötts av uppskattning både bland användare och av utvecklare. Till skillnad från andra program vi skriver om här är inte Scumm VM en renodlad emulator, det vill säga det låtsas inte vara ett operativsystem. Istället är det en interpretator, som utför de instruktioner en källkod beskriver. Skillnaden kan tyckas semantisk, men det innebär i praktiken att Scumm VM inte kan köra alla spel skrivna för ett visst operativsystem, utan alla spel byggda med en speciell spelmotor.

Spelmotorn ifråga var från början SCUMM (Script Creation Utility for Maniac Mansion), som de mycket populära äventyrsspelen från Lucasarts använde sig av, så som The Secret of Monkey Island och Day of the Tentacle. Projektet Scumm VM påbörjades av fans för att säkerställa att Lucasarts-spelen skulle gå att köra även på moderna datorer, liksom andra plattformar som fått sin version av Scumm VM.

Med tiden har Scumm VM dock utökats med flera spelmotorer, till exempel de som konkurrenten Sierra On-Line byggde sina spel med – först AGI (Adventure Game Interpreter) och senare SCI (Sierra's Creative Interpreter). Sierra och Lucasarts var äventyrsspelens erkända giganter, men även mindre tillverkare har fått stöd för sina spelmotorer i Scumm VM, ibland sådana som bara användes för ett eller några enstaka spel. Idag finns till exempel stöd för Tinsel, som användes i spelen Discworld och Discworld 2 från Teeny Weeny Games och AGOS som användes i flera av Simon the Sorcerer-spelen från Adventuresoft.

Det är helt enkelt så att den vars specialintresse är gamla äventyrsspel (både peka-och-klicka och andra sorter) förmodligen redan har Scumm VM installerat på sin dator. Hanteringen är enkel, och det lär inte innebära några problem för även mindre datorkunniga personer att få igång sina gamla favoriter. Dessutom finns en mycket trevlig och hjälpsam community runt Scumm VM, och programmets utvecklare satsar hårt på att garantera fullständig kompatibilitet med de listade spelen. Den sympatiska tonen runt projektet har också lett till att en del utvecklare släppt sina gamla spel att distribueras gratis via Scumm VM. Exempelvis går Beneath a Steel Sky och Flight of the Amazon Queen att ladda hem och spela gratis från projektets webbplats, med upphovspersonernas välsignelse.

Flight of the Amazon Queen, kört via Scumm VM.

En annan klassisk spelserie som stöds av Scumm VM är Broken Sword, som visserligen inte distribueras gratis. Men utvecklarna Revolution stöttar ändå projektet genom att erbjuda spelets filmsekvenser för nedladdning. Orginalutgåvan av spelet använde ett proprietärt videoformat, vilket gjorde att filmsekvenserna inte fungerade på moderna datorplattformar. Även om Broken Sword numera säljs både via GOG och finns att få tag på i nyversion för både Mac, PC och IOS fanns det en tid när spelet bara gick att köra i fullgott skick via Scumm VM.

Open Emu (Mac)

Open Emu påminner en del om Boxer, men är istället fokuserad på tv-spel snarare än datorspel, alltså gamla spelkonsoler som kopplas till tv:n. Open Emu är heller inte fråga om bara en enda emulator, utan är mer som en samlingsplats där en stor uppsättning emulatorer klumpats ihop i ett enda program. Resultatet är ett Itunes för tv-spel och arkadspel, och eftersom det är för Mac är det hela också förpackat med ett snyggt och lättbegripligt gränssnitt.

Varje spelplattform du kan tänka dig finns representerad i Open Emu, både populära som NES, Sega Mastersystem och Sony Playstation och mer bortglömda konsoler som Turbografx CD, Colecovision och Atari Lynx. Varje plattform har alltså en egen emulator, och ibland finns det rentav flera stycken att välja mellan. Via inställningarna går det också att installera varje emulator för sig, så den som inte har något intresse av att simulera en Vectrex från 1983 behöver inte ha den inlagd.

Även i Open Emu finns det gott om möjligheter att finjustera spelupplevelsen, bland annat genom ett brett stöd för spelkontroller. Det är lika enkelt att koppla in en generisk USB-handkontroll som att parkoppla sin PS4-kontroll, och dessa går att konfigurera för varje spelplattform. Precis som i Boxer finns det också en riklig uppsättning grafiska filter att applicera för att ge den rätta känslan. Finast i längden är kanske att aktiva Pixelate-läget för krispig bild, eller SABR-läget för en lite mer utjämnad grafik. Men nostalgiker vill säkert återuppleva hur det var att köra spelet på en trött tjock-TV, och då lägga till skanningslinjer över skärmen eller rentav böja till grafiken för att simulera en konvex TV-ruta. Mysigt!

Open Emu är alltså ett riktigt kärleksbrev till gamla TV-spel, men också ett riktigt enkelt alternativ för den som inte orkar blåsa i gamla spelkassetter eller försöka få liv i en insomnad konsol. Det som saknas är stöd för äldre datorer, jag hade gärna sett samma vördnadsfulla behandling av datorsystem som Atari ST (min första dator), Amiga 500 och Commodore 64. MS DOS klarar sig bra tack vare Dosbox och Boxer, men det finns ju så många andra plattformar i behov av en välputsad emulator.

Slutord

Blott Sverige svenska krusbär har sägs det, och enligt samma logik: Blott Atari ST har Atari ST-versionen av Dungeon Master. Och så är det sannerligen, bara för att ett spel finns portat till andra plattformar kan det skilja sig ordentligt mellan de olika versionerna. Ni som var med på den tiden minns säkert att många spel på kartongernas baksida visade bilder från spelet. Där stod också angivet från vilken version av spelet bilden var tagen (oftast Amiga eller Atari). Jämför exempelvis de olika versionerna av spelet Batman: The Movie från 1989. Skillnaden är avsevärd.

Batman 1989 för Atari ST.

Batman (1989) för Commodore 64.

Det är alltså väldigt viktigt vilken version av ett spel du vill spela, och därmed också vilken emulator du ska använda för att spela spelet. Det har också en praktisk betydelse – har du dina gamla Atari-spel på hyllan hemma måste du så klart använda en Atari-emulator för att få igång dessa. Tack och lov finns det en emulator för i stort sett varje datorsystem du kan tänka dig. Tyvärr inte alltid i samma bekväma förpackning som Boxer och Open Emu. Du kan behöva trixa dig fram lite om du vill installera en ordentlig Amiga- eller Atari-emulator på din Mac eller PC, och vara beredd på att det blir en större utmaning att få kontrollerna att fungera och spelet att ladda, än det blir att spela själva spelet.

Klassiska spelmaskinen Amiga 500.

Om du är vid den punkten att du tycker det verkar roligt att grotta ner dig i operativsystem som STOS eller Amiga OS, då är det väl lika bra att ta steget fullt ut och buda hem en gammal dator på Tradera? Du kommer ha många roliga kvällar med att putsa i ordning köpet, och få en fullt fungerande Commodore 64, Atari 520 eller Amiga 600 som belöning. Det finns inga genvägar för att få en helt genuin retrospels-upplevelse. Kolla gärna in Youtube-kanalen Nostalgia Nerd för inspiration. Men var beredd på att du kanske aldrig kommer få tid att faktiskt spela någonting, men det behöver ju heller inte vara huvudsyftet med din nya hobby. Faktum är att många av de gamla spelen vi har så kära minnen från när allt kommer omkring var ganska dåliga.

Fler tips för datornostalgiker:

From Bedrooms to Millions: The Amiga Years – intressant och välgjord dokumentär om en av de stora hemdatorerna. Går att köpa digitalt för en spottstyver. Samma team söker nu finansiering på Kickstarter för en film om Playstation.