Test: Microsoft Surface Book

Microsofts hybriddatorer i Surface Pro-familjen har blivit mottagna positivt och fått goda omdömen av både användare och journalister. Mycket av kritiken mot datorerna har handlat om hur Microsoft fått kompromissa med datorernas egenskaper som bärbara datorer och surfplattor, där saker som storlek och batteritid varit till nackdel för dess egenskaper som surfplatta och utbud av portar en nackdel för dess egenskaper som bärbar dator. Microsofts svar på det senare exemplet är Surface Book som trots att den kan användas som surfplatta är en fullfjädrad bärbar dator.

Halverad hårdvara

Då Surface Book fungerar både som bärbar dator och surfplatta måste det av naturliga skäl finnas hårdvara både i själva plattan och den avtagbara bottendelen som hyser tangentbordet. Båda halvorna är byggda i ett läckert designat aluminiumchassi. De båda halvorna ansluts till varandra via en unik lösning Microsoft kallar ett dynamiskt fulcrum-gångjärn. Denna gångjärnslösning fungerar bra och får datorn att se ut som en hopvikt anteckningsbok, men det skapar också ett utrymme mellan den övre och den under halvan som gör datorn tjockare är konkurrerande bärbara datorer i storleksklassen.

I den övre halvan sitter en bildpanel på 13,5 tum och innehållet på denna drivs av en sjätte generationens Intel Core-processor (Skylake). Anledningen till att Microsoft inte använder sjunde generationens processor (Kaby Lake) beror på att dessa processorer inte fanns tillgängliga när Surface Book utvecklades. Den modell vi får i Sverige har funnits tillgänglig sedan några månader tillbaka på den amerikanska marknaden. Bottenplattan hyser bland annat tangentbordet men du kan även välja en konfiguration med ett dedikerat Geforce 940M-grafikkort eller prestanda-alternativet Performance Base som hyser ett Geforce 965M.

Utöver det sitter även samtliga portar i bottenplattan. Portarna innefattar en Mini Displayport, två USB 3.1-portar av varianten Type-A och en minneskortsläsare som kan hantera SD/SDXC/SDHX-minneskort. Här finns även en laddningsport som är av egen design. Denna laddningsport används också till att ansluta den dockningsenhet som kan köpas till separat, men tyvärr innebär detta också att du inte kan ladda datorn med andra laddare i din digitala vardag som använder USB Type-C. Att Surface Book helt saknar USB Type-C-portar och Thunderbolt 3-stöd kommer bli en brist längre fram när allt fler prylar i vår vardag börjar använda just USB Type-C.

Specifikationer: Microsoft Surface Book

Konfigurationsval

Det finns ett antal konfigurationsalternativ för Surface Book, men exakt hur många av dessa som kommer finnas tillgängliga på den svenska marknaden är inte fastställt i skrivande stund. De som finns tillgängliga på den amerikanska webbplatsen är som följer. Datorn kan köpas med olika kombinationer av nedanstående konfigurationsalternativ och vi kan därför inte ange kostnaden för enskilda uppgraderingar.

När vi testar vad Microsofts senaste bärbara flaggskepp går för är det naturligt att jämföra med Apples senaste motsvarigheter. Apples och Microsofts flaggskepp jämförs faktiskt väldigt bra. Båda använder sjätte generationens Intel Core-processorer istället för den sjunde generationens, och båda använder DDR3-minne istället för DDR4. Båda är begränsade till maximalt 16 gigabyte primärminne. Båda erbjuder samma storlek på SSD-lagringen. Båda ligger på ungefär samma prisnivåer, det vill säga ganska höga sådana. Eftersom vi enbart har testat 15-tumsmodellen av Apples nya Macbook Pro-familj har nedanstående prestandasiffror för 13-tumsmodellen hämtats från de officiella prestandalistorna från mätverktygens leverantörer som Geekbench, GFXBench och Cinebench R15.

Prestanda - processor

Apple må använda samma generation processorer och dessutom processorer i den energisnåla U-familjen, men i motsvarande konfigurationer använder Apple en något snabbare modell. Surface Book är utrustad med en dubbelkärnig Core i5-6300U som tuffar på i 2,4 GHz medan motsvarande Macbook Pro 13-tum använder en Core i5-6267U som tuffar på i 2,9 Ghz.

Detta reflekteras också i prestandaresultaten i mätverktyget Geekbench 4 där Surface Book når 3 513 poäng i enkelkärniga uppgifter och 6 581 poäng i flerkärniga uppgifter, något som Macbook Pro 13-tum toppar med 4 016 respektive 7 952 poäng. I Cinebench R15 får Microsoft 303 enkelkärniga poäng och 117 flerkärniga poäng, även här når Apple något högre resultat med 131 respektive 339 poäng. Båda datorerna upplevs dock likvärdigt snabba under dagligt bruk.

Prestanda - grafik

Om det är ett område där Surface Book på pappret slår Macbook Pro på näsan så är det definitivt grafikkretsen. Macen använder den integrerade grafikkretsen Intel Iris 550 som är mycket kompetent trots att den är integrerad på processorn. I testsviten Unigine Valley saknar vi dessvärre prestandaresultat för Macbook Pro 13-tum, men vi har resultat för Macbook Pro 15-tum som är utrustad med den vassare grafikkretsen Radeon Pro 455.

Denna når ett resultat strax över 13 bilder per sekund i Unigine Valley på Extreme HD-inställningar, vilket Surface Pro kontrar med klart respektabla 10 bilder per sekund. Detta är betydligt bättre än vad Macbook Pro 13 mäktar med, så klar fördel Microsoft här. I testsviten GFXBench T-Rex offscreen-test får Surface Book sämre resultat med cirka 135 bilder per sekund, att jämföra med 170 bilder per sekund för Macbook Pro 13-tum.

Detta resultat är något underligt då Geforce 940M i Surface Book borde vara snäppet vassare än Intel Iris 540 i Macbook Pro 13-tum, men detta kan potentiellt bero på buggar eller begränsningar i GFXBench-sviten. Som det är nu placerar sig Surface Book i samma liga som modeller med enbart integrerade grafikkretsar. Det ska också nämnas att fläktarna i Surface Book blir betydligt mer högljudda vid belastning jämfört med fläktnivåerna hos Macbook Pro 15-tum.

Prestanda - lagring

Precis som Apple använder Microsoft en PCI Express-ansluten SSD-enhet i Surface Book och den utmärkande egenskapen med denna sortens anslutning är att den erbjuder mycket snabb läs- och skrivhastigheter. När vi körde prestandamätning i mätverktyget Quickbench nådde Surface Book inte riktigt upp till de höga nivåer som Apples senaste Macbook Pro-familj skryter med, men det är imponerande god prestanda ändå. Läshastigheten ligger på 1 575 MB/s och skrivhastigheten på 131 MB/s.

SSD-lagringen i Surface Book presterar bra, men får stå i skamvrån jämfört med Apples senaste Macbook Pro-modeller.

Detta är en bit lägre än Apples resultat på 1 994 MB/s respektive 1 867 MB/s, och då är Apples SSD-lagring kapabel att nå än högre nivåer som testverktygen inte är kapabla att mäta. Stor skillnad i lagringsprestanda alltså, men även här är det inte något som begränsar under dagligt bruk. För dig som renderar video eller andra lagringstunga uppgifter kan det dock märkas av mycket tydligare.

Prestanda - batteritid

Microsoft anger en uppskattad batteritid på cirka 12 timmar för Surface Book, men som alltid med officiellt angivna siffror handlar detta om ett bästa tänkbara scenario utan allt för betungande uppgifter. När vi testkört batteritiden med vårt surftest, där datorn upprepat laddar en serie webbsidor till dess att den får slut på batteriladdning, når datorn klart imponerande 10 timmar vilket är snäppet bättre än vad Macbook Pro 15-tum med Touch Bar-remsan orkar med.

Surface Book når inte riktigt utlovad batteritid under dagligt bruk, men den är imponerande hur som helst.

När vi kontinuerligt spelar upp videoklippet Tears of Steel i 1080p orkar datorn vara igång i 13 timmar, vilket också imponerar. Men precis som med Apples Macbook Pro-modeller stämmer den officiella uppskattningen inte lika bra när det gäller vardagligt bruk. Jag stötte i regel på varning för låg batteriladdning efter cirka 7,5-8 timmar, vilket är imponerande och bra nog, men inte de angivna 12 timmarna.

En fot i nutid och dåtid

Apple har kritiserats från olika håll för att företaget att fokusera helt och hållet på USB Type-C med den senaste generationens Macbook Pro-modeller. Microsoft gör tvärtom med Surface Book som helt saknar USB Type-C. Här finns istället två USB 3.0-portar av typen USB Type-A, och dessa är dessvärre av den något långsammare varianten Gen 1. Att skicka ut bild och ljud sköts via en Mini Displayport-anslutning.

Det här sammanfattar de tillgängliga portarna på Surface Book och det är knappast ett utbud som hör hemma på en så pass dyr bärbar dator under nådens år 2017. Redan nu finns det gott om produkter som använder sig av USB Type-C för anslutning, vilket kräver adaptrar om de ska användas med Surface Book, och antalet produkter och tillbehör som använder USB Type-C kommer bara att bli fler framöver. Samtliga av dessa portar befinner sig dessutom på den nedre tangentbordsdelen, vilket innebär att du inte kan ansluta något när du använder dator som surfplatta.

Något du däremot kan vilja använda när du använder datorn som surfplatta är hörlursporten, och lyckligtvis är denna placerad på datorns skärmdel. Det huvudsakliga användningsområdet för en Surface Book lär förvisso inte vara att ersätta surfplattan i hemmet, men i de fall där det är tanken kan du åtminstone ansluta hörlurar både trådbundet och trådlöst.

Mer traditionella tangenter

Microsoft har valt att använda tangenter med platt och låg profil som rent ergonomiskt erbjuder bra utrymme även för händer av storleken större. Tangenterna använder traditionella membran-baserade brytare med kort slaglängd som inte ger särskilt mycket motstånd. Huruvida detta är bra eller dåligt är till viss del en subjektiv fråga, men jag upplevde generellt sett skrivupplevelsen som något för svampig. Ett ett tags invändning lärde jag mig att skriva snabbt på tangentbordet, men jag kände mig aldrig helt säker på att alla tecken registrerats eftersom den fysiska återkopplingen från tangentbordet inte är särskilt stark.

Tangenterna erbjuder tillräckligt utrymme, men är tyvärr ganska svampiga och kan registrera nedtryckningar fel.

Den mer "klickiga" återkopplingen från Apples saxbrytare i de nya Macbook Pro-modellerna ger jämförelsevis betydligt bättre återkoppling, och därmed en mer självsäker pekfingervals. Tangentbordet lider dessutom även av att tangenterna ibland registrerar ett tangenttryck flera gånger, något som händer mer eller mindre under varje arbetspass. Det är inte ett enormt problem, men helt klart ett irritationsmoment som kräver efterredigering med jämna mellanrum.

Pekvänlig platta

Om tangentbordet var något av en besvikelse så är pekplattan en mycket positiv överraskning. Om jag återigen ska göra en jämförelse med Apples nya Macbook Pro-familj är plattan mycket mindre, nästan hälften så stor, men utrymmet är mer än tillräckligt och precisionen som erbjuds är mycket god. Microsoft har gjort mycket för att förbättra situationen med pekplattor i och med Windows 10, där datortillverkare tvingades följa en enhetlig standard istället för den vilda västern-situation som rådde innan med struliga pekplattor som följdeffekt.

Pekplattan är betydligt mindre än Apples moderna diton men är annars bland det bästa vi har testat i Windows-världen.

Surface Book blir nästan en slags fanbärare för detta arbete då den visar att bärbar Windows-pc inte längre behöver betyda trilskande pekplatta. Jag skulle inte drista mig till att påstå att Microsoft når riktiga lika hög nivå som Apples oöverträffade pekplattor, men skillnaden är nu så pass liten att detta inte blir ett argument mot pc-världen. Microsofts pekplatta är dock av den traditionella mekaniska varianten där du fysiskt trycker ner plattan istället för den simulerade effekten som används i Apples Force Touch-pekplattor. Trots att jag uppskattar Apples lösning är det inte något jag saknar i den dagliga användningen av Surface Book.

Surface Book är som tidigare nämnt utrustad med en 13,5 tum stor IPS/LCD-panel. Denna bildpanel använder ett något udda bildförhållande och tillhörande upplösning. Bildförhållandet är 3:2 och upplösningen 3 000 x 2 000 pixel, vilket är ovanligt för både bärbara datorer och surfplattor. Bildpanelens egenskaper är dock inte udda i praktiken då Windows 10 på ett bra sätt skalar olika typer av innehåll till att passa upplösningen. Vi hade exempelvis inga problem med att videoinnehåll som skapats för bildförhållandet 16:9 inte anpassades väl för Surface Book-konfigurationen.

Skärmen är 13,5 tum stor och använder den något ovanliga upplösningen 3 000 x 2 000, något som ger den ett format som sett till formatet påminner om ett anteckningsblock.

Ett område där bildförhållandet och upplösningen faktiskt tillför en hel del är produktivitetsrelaterade uppgifter. Oavsett om du använder datorn i horisontellt läge eller porträtt-läge, som bärbar dator eller surfplatta, ger det högre pixelantalet i höjdled (2 000 pixlar) mer utrymme för gränssnittet. Om du jobbar med applikationer för bildredigering, videoredigering, anteckningar eller skisser och andra typer av gränssnittstunga applikationer leder det extra utrymmet till att du inte behöver flytta runt fönster och menyer lika mycket. Bildförhållandet 3:2 är dessutom mer likt en anteckningsblock vilket underlättar i anteckningsprogram.

Är pennan mäktigare än äpplet?

Till skillnad från Ipad Pro-familjen där du måste köpa till en penna separat ingår Surface Pen i paketet när du köper en Surface Book. Microsofts penna stöder 1 024 nivåer av tryckkänslighet och kan fästas vid skärmens sida via en magnetisk remsa på ena sidan. Mina konstnärliga färdigheter är ytterst begränsade men mina försök att rita har blivit ungefär lika gräsliga som mina skapelser tenderar att bli på fysiskt ritpapper, så pennan kan inte beskyllas för detta.

Pennan stöder 1 024 tryckpunkter och kan fästas magnetiskt vid surfplatte-delens ena sida.

Jämfört med Apples penna på Ipad Pro-enheterna upplever jag att precisionen och följsamheten ligger på samma nivå, dock upplever jag att Apples lösning är lite snabbare på att registrera nya penseldrag när jag plockar upp pennan efter att ha låtit den ligga inaktiv en längre stund. Pennan drivs av ett AAA-batteri som enligt Microsoft ska räcka för ett års användning innan det behöver bytas ut.

Här snyltar den estetiskt utmanade redaktör Andreas på redaktör Amandas tidigare skissande.

En fördel som Microsofts lösning har över Apples dito är att användaren får tillgång till både traditionella Windows-applikationer, som är mer funktionsspäckade än alternativen på IOS, och de touch-anpassade apparna i Windows-affären. Utbudet i Windows-affären är begränsat jämfört med App Store men de appar för kreativitet och produktivitet som finns i Windows Store håller som regel hög kvalitet. Den stundande Windows-uppdateringen Creator's Update kommer dessutom ytterligare förstärka plattformens egenskaper för de kreativa.

För att verkligen testa vad bildpanelen går för har vi återigen tagit hjälp av SweClockers skärmvirtuos Thomas Ytterberg som synat panelen i sömmarna.

Första intrycket när vi sätter oss ned och granskar skärmen hos Surface Book är hur väl den lyckas släcka ned sitt ljus i det svarta. Kontrastförhållandet är högt, 1 800:1 vilket för IPS-paneler är väldigt imponerande. Normalt räknar man med 1 000:1 för tekniken. Lite högre på riktigt bra skärmar och påtagligt sämre på enklare skärmar och då i synnerhet TV-apparater med IPS-panel. Panelen identifieras av Windows som VVX14P048M00, en panel från Panasonic med 3 000 × 2 000 pixlar och specificerad till just de 1 800:1 i kontrastförhållande vi faktiskt också mäter.

Den här kvaliteten håller sig kvar även i vinkel och i fråga om just kontrastintryck är Surface Book helt klart en vinnare. Vi har en bärbar icke-Mac som faktiskt har en bra skärm! Även rent färgmässigt finns det inga omedelbart synliga problem. Nyansomfånget följer HDTV-färgrymd och de facto-normen. Det första och direkta intrycket är att det är alldeles utmärkt skärm med ett blank reflexfilter. Ett blankt filter har som bekant bäst förutsättningar till just djupare intryck av svärta när rummet och reflexerna så tillåter.

Surface Book och dess 13,5-tumsskärm från Panasonic följer HDTV-standard utan allt för stora problem och ger högt kontrastförhållande, 1 800:1. Nackdelarna är synbar posterisering, vilket också syns som zick-zackande mätgraf för RGB Balance, samt att mörka nyanser är för mörka. Det är fortfarande än skärm som är påtagligt bättre än den genomsnittliga bärbara icke-Macen.

Skrapar vi på den här blanka ytan består intrycket av att det är alldeles utmärkt men också en god bit från perfektion. Reflexfiltret är till att börja med väldigt blank. Det är en spegel. Jag ser inte skäggstubben men väl och tydligt den där finnen jag fick efter helgens påse grillchips. Jämfört med andra blanka skärmar är det ganska tydligt blankt.

Reflexfiltret hos den dator jag skriver detta på, Macbook Pro 15-tum av 2015 års modell, döljer mycket mer av det som reflekteras. Det är svårare att urskilja ansikten, fönster som reflekteras är inte lika ljusa och de där sviterna av grillchipsen syns inte alls. Reflektionen är helt enkelt bättre dämpade i Macbook Pro-skärmen.

Ju starkare ljus, desto mer turkost

Färgmässigt ser det också väldigt bra ut. Vitbalansen skiftar något med vilken ljusstyrka du kör. Som mest korrekt närmast D65-vitbalans är bilden vid låga nivåer på ljusstyrkan, under 80 nits och sedan blir den gradvis allt mer blåturkos. När vi kör fullt blås och ligger över 300 nits är vitbalansen ganska synbart mer turkos. Färgtemperaturen är då uppemot 7 500 Kelvin. Förstås inte helt korrekt men är du i en miljö där du vill köra så ljusstarkt som 300 nits är man antagligen troligtvis ändå inte i en miljö som lämpar sig för beslut om exakta färgnyanser.

Färgåtergivningen ligger inom marginalen för vad som kan klassificeras som ”tillräckligt rätt” där nyanser färger i genomsnitt har ett färgfel strax över ∆E 2 (Delta-E 2000). Denna felnivå gäller vid 120 nits och ökar något desto mer ljus vi skjuter på. Till slut slår den blåturkosa karaktären hos vitbalansen igenom hela färgåtergivningen när vi når 300 nits.

Förhållande på reglaget i Windows ser ut som följer:

1 nit = 1 cd/m²

Skärmen är flimmerfri och använder inte pulsbreddmodulering för att reglera ljusstyrkan. Detta är förstås positivt för ögonen och minskar risken för trötta ögon. Låg ljusstyrka med pulsbreddmodulering leder till allt tydligare flimmer ju mer man sänker ljusstyrkan. En nackdel med lysdioder som kan direktregleras flimmerfrit på det här sättet är istället att energifördelningen i ljuset blir något flytande baserat på hur mycket ljus de ska skicka ut. Därav den allt mer turkosa vitbalansen vid allt högre ljusstyrka.

Värt att tänka på är att du kan aktivera en automatisk justering av ljusstyrkan baserad på omgivningsjuset. Denna funktion tenderar att dra iväg ordentligt och lägga sig närmare 400 nits i en miljö där 200 nits hade räckt gott och väl. Här föredrog vi helt klart att reglera detta manuellt. Det hemliga knepet är Fn-tangenten följt av Del eller backsteg för att reglera styrkan på belysningen.

Tonkurva som sotar igen skuggor

Skärmen hos Surface Book trycker ned mörkgrå nyanser nära svart mot samma svarta nyans. Det är svårt för att inte säga omöjligt att urskilja de 15 – 20 nyansstegen ovanför svart. Effekten är att bilder med mycket information i skuggtoner kommer att återges mörkare än vad de är. Lågdagrar sotar igen på Surface Pro-skärmen.

För dig som tänkt skapa och arbeta med bilder är detta något man behöver tänka på då man annars kanske gör bilden för ljus. Återgiven på en skärm som är mer korrekt i sin tonkurva och inte sotar igen lika mycket i svärtan kan dina bilder istället upplevas som blaskigare än du tänkt dig. Ett utmärkt testmönster för att kontrollera teckningen av mörkaste grått är http://www.lagom.nl/lcd-test/black.php

Den manuella inställningen för ”Färgkalibrering” i Windows gör hela bilden mycket ljusare än önskat. Därför ingen lösning på att enbart mörka nyanser är för mörka.

För att lösa detta räcker det tyvärr inte med Windows enkla Färgkalibreringsassistent. Ja, du kan dra i gamma-reglaget så att nyanser som döljs faktiskt syns. Men det ljusar upp hela tonkurvan och man får något som motsvarar en potensgamma om 1.6 till 1.8 beroende på hur man drar i reglaget. Så tyvärr ingen lösning annat än att man tar fram mätinstrument och skapar en färgprofil som korrigerar för tonkurvan.

Ytterligare en situation som vi inte kan göra så mycket åt är att vi har en synbar posterisering, det vill säga tydliga band i vad som borde vara en sömlös stegring från svart till vitt. Detta syns tydligt även i mätningarna. Vad som borde vara raka streck i RGB-Balance-mätningen löper mer som ”blixtar”. Mätningen av vitbalansen sker med en full 8-bitars skala, 256 steg och en X-rite i1 Display Pro.

Vad Surface Book tack och lov lyckas med är att den här posteriseringen ändå undviker det värsta problemet. Vitbalansen genom gråskalan är fortfarande densamma. Vi slipper mardrömmen med en gråskala som skiftar i färg. Likt en gråskala med inslag av regnbåge. Till exempel att skuggtoner är gröna och mellantoner är rosa när ljusa nyanser går mot gult eller liknande fel. Den skiftning som finns mot att allt ljusare nyanser blir turkosare är så pass jämn i sitt fel att det inte stör. Det är alltså först när vi kör med hög belysning som den turkosa karaktären blir synligt.

Jämfört med Macbook Pro

Här finns det två följdfrågor. Den första är ”kommer detta att störa mig?”. Svaret är förstås ”Det beror på hur kräsen du är”. I termer av färgkvalitet är Surface Book mer än tillräckligt bra. Jämfört med den genomsnittliga bärbara skärmen är detta så mycket bättre än vad många räknar med. Profilering av skärmen med mätutrustning är tänkbart ifall du verkligen behöver kontroll över nyanser och färger.

Fråga två är ifall skärmen kan mäta sig med den hos Macbook Pro? Svaret är helt klart nej. Den Macbook Pro 15-tum 2016 vi testade har inte alls samma nivå av posterisering. Den täcker också en mycket större färgrymd, DCI-P3 där Surface book endast täcker in HDTV-färgerna ”tillräckligt bra”. Att täcka in en mindre färgrymd och ändå ge mer posterisering är ett tydligt tecken på att det inte är samma kvalitetsnivå. Macbook Pro-skärmen varierar heller inte i vitbalans med ljusstyrkan på samma sätt. Teckningen av lågdagernyanser är också bättre.

Surface Pro ger något högre kontrastförhållande, så vid samma ljusstyrka går den djupare i det svarta. Men sådana fördelar kan lätt blir mindre viktiga när man väger in helheten. Det sämre reflexfilter kan till exempel äta upp de fördelarna ganska ordentligt. På många av de här punkterna har Surface Pro ingen som helst chans mot Macbook Pro. Fast ändå: jämfört med den genomsnittliga bärbara datorn är Surface Book ändå på toppnivå. En solklar tvåa och bättre än resten. Bara tydligt slagen av Macbook Pro.

När Microsoft introducerade Windows 8 var tanken att det skulle kombinera den traditionella skrivbordsprincipen från Windows 7 med en gränssnittsfilosofi från surfplattornas värld. Det experimentet gick inget vidare bra, men med Windows 10 och de kontinuerliga uppdateringarna systemet får har helhetsupplevelsen faktiskt kommit ikapp Microsofts ursprungliga vision. Med tangentbordsdelen ansluten fungerar Windows 10 som ett vanligt skrivbordssystem och när du kopplar loss tangentbordet, vilket kan göras med både en fysisk knapp och ett virtuellt dito i aktivitetslisten, tillfrågas du om du vill växla till surfplatte-läge. Vice versa gäller när du ansluter tangentbordet igen.

När du kopplar loss surfplatte-delen från datorn får du frågan om du vill växla över gränssnittet till surfplatte-läge, och vice versa när du ansluter plattan igen.

Du kan också välja att systemet ska komma ihåg ditt val och automatiskt växla läge. I surfplatte-läge fokuserar startskärmen exempelvis på de installerade Windows-apparna och delarna av systemet som anpassats för surfplatte-läge, men du kan få åtkomst till de traditionella applikationerna genom att växla till läget för fullständig applikationslista. Aktivitetslisten växlar också till ett enklare utbud av virtuella knappar som utgörs av en bakåtknapp, den universella sökknappen och en knapp som radar upp samtliga öppna program på en översiktsskärm. Det kan fortfarande uppstå situationer där traditionella applikationer inte fungerar optimalt med surfplatte-läge, men då detta inte är datorns primära funktion får vi ändå säga att Surface Book hanterar båda tillämpningsområden föredömligt väl.

Mjukvarubibliotek bättre men inte felfritt

Windows-affären innehåller numera ett flertal riktigt kompetenta appar i de flesta kategorier som en konsumentanvändare kan tänka sig vara intresserad av, men det finns fortfarande en del användningsområden där plattformen faller platt (förlåt). Om du exempelvis vill byta ut en bärbar dator och en surfplatta mot en Surface Book finns det tillämpningsområden hos en surfplatta som inte stöds i Windows-affären.

Ett exempel på det är att litterära konnässörer inte har möjlighet att förkovra sig i Amazon Kindle-appen eller svenska appar som Dito. Att Windows-affären fortfarande är relativt liten jämfört med App Store och Google Play Store innebär också att nya tjänster och appar sällan får en Windows-version samtidigt som konkurrenterna, om den får en version över huvud taget. Detta är återigen bara ett problem för den som tänkt använda surfplatte-delen av Surface Book flitigt.

Säg hej till Windows

Under 2017 kommer ett flertal bärbara datorer lanseras med stöd för Microsofts säkra inloggningsmetod Windows Hello. Detta system kan använda sig av både biometriska inloggningsmetoder som fingeravtrycksläsare men även ansiktsigenkänning via integrerade kameralösningar. Vår första Windows Hello-upplevelse levereras av Surface Book och till största del är det en mycket positiv upplevelse. När du konfigurerar datorn får du alternativet att registrera ditt ansikte som en del av Windows Hello-inloggningen och sedan en alternativ inloggningsmetod om ansiktsigenkänningen inte fungerar, exempelvis en PIN-kod.

För det mesta lyckades Windows Hello lista ut att jag faktiskt är jag.

Att luta sig fram och logga in genom att bara stirra in i datorn är definitivt smidigt när det fungerar. Windows Hello-inloggningen är dock ganska känslig för omgivningens ljusförhållande och ditt huvuds positionering i förhållande till datorn. Om jag inte lutar mig fram så att huvudet befinner sig några decimeter från kameran misslyckas oftast inloggningen och jag tvingas upprepa försöket. Om jag har kopplat loss skärmdelen och använder datorn i porträttläge tenderar systemet att få det svårare att registrera mitt ansikte, vilket antingen leder till att avläsningen tar längre tid eller misslyckas. Som jämförelse är de fingeravtrycksläsare som plattor och telefoner är utrustade med snabbare och mer pålitliga för vardagligt bruk.

Med Surface Book har Microsoft levererat den produkt som efterfrågats i kritiken mot Surface Pro-familjen. Datorn är välbyggd, snygg, fungerar bra i både bärbart och surfplatte-läge och erbjuder prestanda som räcker för en rad olika användningsområden. Om du letar efter en tunn och lätt bärbar Windows-PC bör Surface Book definitivt vara med i din lista över potentiella köp.

Primära konkurrenter som Macbook Pro och Dell XPS 13, eller för den delen Dell XPS 13 2-i-1, sköter rollen som bärbar dator bättre men kan å andra sidan inte användas helt och hållet som en surfplatta. Om möjligheten att koppla loss skärmen och förvandla datorn till en stor surfplatta är något som tilltalar dig är Surface Book det bästa alternativet just nu. Om du inte nödvändigtvis är intresserad av att kunna använda datorn som surfplatta blir frågan något mer komplicerad. Renodlade bärbara datorer som Macbook Pro 13-tum, Dell XPS 13 och HP Spectre x360 erbjuder en något bättre bärbar upplevelse, och är du plattformsagnostiker kan du få en Macbook Pro 13-tum med dubbla mängden primärminne för ungefär samma prislapp.

Microsoft Surface Book - den bästa reklampelaren för företagets Windows 10-plattform.

Jämfört med Surface Book erbjuder Macbook Pro bättre lagringsprestanda och ett betydligt bättre tangentbord, plus Touch Bar-remsan och Mac OS om det tilltalar dig, medan Surface Book erbjuder bättre grafikprestanda och Windows 10. Macbook Pro erbjuder också något bättre batteritid än Surface Book och betydligt bättre skärmpanel. En tråkig brist hos Surface Book är att den enbart använder traditionella portar och en proprietär laddningskontakt, vilket kommer tvinga dig att använda adaptrar i en nära framtid när allt fler tillbehör och laddningskablar använder USB Type-C och Thunderbolt 3 som anslutningsmetoder. Ett något svampigt och stundtals felbenäget tangentbord drar också ner intrycket något.

Summa summarum är Surface Book en väldigt imponerande bärbar dator som också blir en mycket kompetent Ipad Pro-konkurrent i surfplatte-läge. Vi beslutade till slut att inte dela ut en utmärkelse då Surface Book är betydligt dyrare än både Macbook Pro- och andra PC-konkurrenter, men är åtminstone jämfört med Macbook Pro sämre på ett flertal punkter. Om du inte primärt är ute efter den bästa möjliga bärbara proffsdatorn utan vill ha den bästa hybriddatorn som finns tillgänglig just nu är Surface Book helt klart värdig en rekommendation. Om du primärt suktar efter en bra bärbar dator är både Apple Macbook Pro 13-tum och Dell XPS 13 2-i-1 bättre bärbara till lägre priser.