Tycker nog att folk kan få hålla på med vilka idrotter eller sporter de vill, för utövarna har det nog disciplin, karaktär och socialt utvecklande vinster för de allra flesta.
Vad det gäller att vara 'publik' så handlar det ju bara om tycke om smak, krävs ju inte mycket talang att tycka om något man inte förstår till fullo. Även om en del säkert tror att de gör det
I mångt och mycket kanske en del publik skulle hitta något som, vad det än kan vara, som kräver lite disciplin och egen viljestyrka istället. Tänker då på fotbolls-huliganer tex.
Med undantag då för den del av publiken som har erfarenhet av eget praktiserande, de har ju självklart en del insikter som vad sporten, idrotten handlar om, inifrån.
Personligen tycker jag att sporter som sätter livet i fara på lite väl hög nivå bör klassas som psykotiska-adrenalin-sporter förstås. Men igen, det finns säkert vinster i personlig utveckling i de sporterna också. Och livsfarorna minskar ju givetvis ju skickligare utövaren är, så det är ju svårt att dra klara gränser....