Analogsynthar, pris kontra vad man får.

Ah, gäddan högg på betet!;)

Roland Korg, Yama Casio alla har de sin tillverkning i Kina, polaren sitter jusst nu
och kollar in i en dyr fantom från Roland där sitter en liten märkning, det står
Made in Sina! Men nu var det just inte specifikt VA burkar som det blabbades
om utan analogt rassel och annat musik gerät för den delen.

Du om nån vet väll hur mycket kines kuk ni importerar från Kina och lägger på
300%!:D
Alla gör det, det handlar om att tjäna grova stålar inget snack om saken, att sen
en rutten Kines får 2,5kr timma har ingen som helst betydelse. Om sen den
grova mellan skillnaden tas ut av mellan handen eller av tillverkaren spelar
heller ingen roll.

Sen ere så att bara för att låddan skruvades ihop i el Stockholmo hos Clavia
betyder inte att resterade komponenter är gjorda i Svergie, snarare tvärtom,
större volymer av monsterkorten görs uteslutande i Sina. Låt oss således
sjunga det sinesiska kommunist partiets lov!:cool:

Mårre och PF: Menar ni spela i realtid på den? Det är ju som att säga åt någon med en SH-09 att sequenca utan att ha en sequencer, den är ju inte direkt gjord för det. Annars hänvisar jag till http://www.99.se/1062547-post35.html där 303:an helt klart spelar basgång, samt jag spelar lead live.

För att klargöra min ståndpunkt: motsatsen till "självspelande" är alltså synthar/trummaskiner där man kan spela i realtid. Således föredrar jag en sh09 utan sequencer före en tb303 (fast sh09 har väl inga minnen så den går fetbort ändå).
A och O för mig är att kunna spela på ljuden. Att höra en ilsken tb303 lira på för allt vad tygen håller, utan att kunna spela på den själv (i realtid), känns för mig absurt. Applicera samma tankegång på t.ex. gitarrer (eller varför inte ett valthorn) så förstår man hur jag tänker.

"Hjälp, nu självspelar mitt valthorn igen!!"

/"Mannen som spelar in allt i realtid"

Är det inte lite OT nu?

Jag skulle vilja höra mer om "pris kontra vad man får".
Själv så tycker jag att det faktiskt spelar stor roll hur mycket man betalar för en synth, men antar att det får stå för mig. Jag har inte obegränsat med pemgar och måste vara selektiv när jag köper något. Då jag känner av den ekonomiska "smällen" så har jag lättare att veta hur mycket valuta det är för varje synth. Tex. Polysixen (har skrivit lite om inköpen på en blogg blog.deathfunk.com) som jag köpte för 1500 blev jag både exalterad och besviken av/på.
Den var i dåligt skick och så . Men nu är det den synthen jag använder mest.

CS-10 köpt för 1500. Den synthen använder jag alltid för basgångar. Den är lungt värd mer, men inte mycket, än 1500 kr. Skulle säga 2-3000 spänn. Väldigt "omfångsrikt" kvalitetsljud. Fet för att vara 1 osc plus effektmöjligheterna. Spelglädje också. Skönt klaviatur. Ashärlig synth.

Mono/Polyn då betalade 5500 för den och en av oscillatorerna är så sne att den inte går att använda. Där försvinner också möjligheterna till koola FMbasljud i dual-mode. Men den här synthen tycker jag är mycket koolare än en Moog LP, och kanske tillochmed MM. Äh ne inte MM föressten. MonoPolyn är lungt värd 5500. I det här fallet. Och enligt min smak så skulle jag nog kunna betala 10000 kr för den i mitt nuvarande ekonomiska läge. Detta för att den kan låta på alla sätt en leadsynth skall låta enl mitt tycke. Den har kanske inte de allra värsta modulationmöjligheterna, och inte de mest späckade oscillatorerna. men den kan låta på så väldigt många sätt. Man kan klämma ut DX-drones Minimoog-leads, DX7-basar, mini-basar, Tv-spelsblipp, Analogblipps, trummor(basar och snares men så mycket HH men det går säkert at fixa med Ring-modulatorn.Jepp, genom att stlla väljaren av modvågform mellan ramp up och ramp down så får man en ultrasnabb pyramid som rätt, och subtilt, inställt kan låta formant!!
Jag använder alltid MP4 till leads och effekter/drones.

Oj, nej jag menade absolut inte att spela i realtid, det känns 303an inte alls lämpad för. Det är ju sequencern som gör den till vad den är. Jag menade mest att man kan få den att lira exakt som man vill, vilket inte är helt lätt, men du grejar ju det.

Mäh! Jag ville också höra

Har du sagt patchbank 1 så får du säga patchbank 2.

"Hjälp, nu självspelar mitt valthorn igen!!"

Min´Yamaha V50 självspelade vid några tillfällen.

Jag kan inte riktigt sätta fingeret på det, men det är någonting i känslan jag får när jag rattar en "ny" analog typ Voyager, LP, Evolver, MEK som inte säger "det här är ett INSTRUMENT" på samma sätt som när jag spelar på en MiniMoog, Micro eller Prodigy... kalla det nostalgi om ni vill, men de "lever" på ett annat sätt...

Hmmm...jag sitter här i mit hörn och tycker man får förbannat mycket för pengarna om man köper en 80talsorgel med en väldig massa knappar på, t.ex en Yamaha D85.
Då får man en monofoniskt synth, en självspelande självtänkande monstermusikmaskin och en hel skottkärra med ljud. Allt detta för ca 5 lakan.

Så är, vi nördar, så olika

Angående priser på syntar.
För ungefär 25 år sedan stod jag och en polare på Estrad och testade en Prophet 5:a med den nätta prislappet 25000 spänn!
En Prophet 08 för runt 20 000:- idag måste nog räknas som billig i jämförelse med vad 5:an kostade på sin tid, för att inte tala om vad Jupiter 8:an kostade.

Om man ska jämföra nyköpspriserna på de gamla jättarna jämfört med dagens så hamnar man väl i Korg Oasys klass.

Appropå Prophetar får jag omedelbart habegär av denna:
http://vendolin.se/Annonce_Detail.asp?rub=60004&annonceid=5210465

Synd att man inte har pengarna då...:(

En sån har jag haft. Köpte för 4500kr å sålde för 5000kr (mint skick). Lät bra men som Frebrik säger så är byggkvaliteten sådär. Jag vågade knapp trycka på touchknapparna. Dessutom har den stegat filter.

PS det är bra att man kan _spara_ på den! DS

Låter lite dyrt tycker jag för en P-600, jag har haft en och ja, de låter riktigt bra, men man skall komma ihåg att det är Sequentials legendariska byggkvalitet i den också. För samma pengar får man nästan en Jupiter 6:a och då är valet solklart tycker jag.

Jag helt medveten att du skrev "nästan" men är inte JP6 en 10000-12000 kr-synth?

Rent generellt så verkar tumregeln gälla att innehåller syntnamnet något av följande - "Moog", "Oberheim", "Sequential Circuits" eller en x0x-kombination (nej, gäller inte CASIO) - så kan man "krydda" priset 2000-5000kr beroende på objekt.

Jag upplever störst skillnad när man giggar med analoga syntar, där om nånsin tycker jag att de kommer till sin rätt. Många digitala workstations försvinner i mängden, medan jag upplever att min Moog LP skär rakt igenom utan att vara jobbig. Precis samma respons får jag ofta från folk jag spelar med. Samma sak var det när jag roddade Rhodes och/eller Leslie, de lägger sig bekvämare i mixen. Sen är jag ju så rädd om analogerna att de oftast blir kvar i studion, och där kan man ju komma väldigt långt med eq och kompressor osv.

Om man tittar på situationen nu jämfört med för några år sen så är det ju räkmacka; mängder av bra och sinsemellan olika va-syntar, i prisklass från Micron till Virus TI, och har man en bra laptop så har vi ju hela mjukvarusidan. Sen tillkommer då de nya analoga, även de sinsemellan olika i både approach, interface och sound - och så har de träpaneler.

Nästa generation va-syntar kommer säkert emulera analogt så bra att få av oss kommer höra nån skillnad, och då är frågan vad som händer med dagens analogtillverkare. Hur många Minimuggar måste man sälja för att hålla en firma flytande..? P'08-huvtröja, någon..? Jag är i alla fall glad att vi har alternativen och att det har blivit så billigt med bra sound.

....däremot kan du applicera resonemanget på hur en helt ok kondingmik kan kosta 795:- med fjädrande upphängning, eller en akustisk stålsträngad gitarr med mik för 995:-. Där har du Kina i ett nötskal.

Hade varit intressant att veta vad du lägger i ordet "klass".

Menar du fame/märkesbling/coolhetsfaktorn och andrahandsvärdet eller är det den mer intressanta användbarheten, bredden och möjligheten till ett unikt grymt sound?

Är det den sistnämnda faktorn så är CASIO CZ-1000 eller en Yamaha TX81Z av väldigt hög "klass" och har ett grymt unikt sound som många gånger får mina tyngre märkesspelare i studion att tappa andan men kostar ungefär lika mycket som en P-bot.

Här är "tillräckligt mycket synth för pengarna"-faktorn rätt oslagbar.

moogpower: Jag slänger in en utmanare: Fabfilter Twin.

Jo, det är ju klart. BitTorrent "Try before you buy" är ju en rätt oslagbar utmanare...