Sköna exempel på goa syntbasar...

Ja, det känns inte som det varit några stora tekniska innovationer som påverkat musikstilarna de senaste 10-15 åren, snarare att det blivit billigare och enklare. Visst, jämför man undergroundproduktioner från 1998 med ny dubstep så hör man att ljudkvaliteten tagit ett kliv upp, men det är ju knappast krispigare diskant, snyggare reverb och mer limitering som är det kännetecknande för dubstep. Så jag håller med dig.

Grymmastebasen enligt mig har faktiskt moog taurus, det kallar jag botten. Den har knockar bas.. Märkligt är att ingen gjort mjukvara av den än.. Men ska man snacka bra synthbasar så har tangerine dream i sin låt stratosphere

Kraftwerks home computer har en ljuvlig basgång, simpel men rytmisk.

http://www.youtube.com/watch?v=Ctcm9py7cyU

Grymt bra livemix från 81, med en helt annan basgång
http://www.youtube.com/watch?v=A5A47vzdR9M

herr redaktör, ni behagar skämta?

De senaste ~tio åren har ju inneburit en enorm utveckling för musikskapande på persondatorer.
Och den utvecklingen har i högsta grad påverkat (dans)musiken, det går la inte att komma ifrån?

ReCycle gjorde ju en hel del för DnB/Jungle, Native Instruments Reaktor har nog betytt en del för clicks'n'cuts/glitch, Max/MSP är ju en hel religion o.s.v. (Jag borde inte skriva nåt om Autotune men jaja)

Visst, det handlar mycket om att det blivit billigare och enklare. Och jag håller inte med Tavares.
Men det är ju bara att titta på Cubase:s version history.

Fast i och för sig, hur skiljer man på "sound" och musikstil? Lätt att påstå att utvecklingen påverkat soundet, svårare att argumentera om stilar.

Ska vi bryta loss tråden kanske? Vi har ju halkat rejält OT, men det här är ju kul ju.

Naturligtvis har det hänt mycket de senaste 10 åren, men jag skulle hävda att den avgörande skillnaden framförallt är att det blivit billigare och enklare. Analogsyntar, de första digitalsyntarna, samplers, etc - det var teknikbrott som gjorde det möjligt att göra sådant som tidigare varit omöjligt, medan det som skett de senaste 10 åren i första hand har handlat om att tekniken flyttat in i datorn.

Så skillnaden är snarare social än teknisk eftersom den blivit billigare och tillgängligare för fler - fast det ska å andra sidan inte underskattas. (Jmf Clay Shirky: "Communications tools don't get socially interesting until they get technologically boring".) Ta Basshunter tex: hans musik innehåller inget som inte kunnat göras för 10 år sedan (möjligen med undantag för autotuneinslagen), utan det nya är att han kunnat göra musik hemma som förut förmodligen hade krävt en studio för hundratusentals kronor.

Så det är lite som punken jämfört med de första rockbanden - skillnaden bestod i vem och varför man gjorde musiken, inte hur (eftersom både punk och rock använder i princip samma sättning/instrument och bygger på samma musikaliska grund), och rocken stod för en betydligt större musikalisk förnyelse än punken. Så att tex jungle/dnb låter som det låter beror mer på att tekniken blev tillgänglig också för de i Londons förorter än att det inte skulle gått att göra samma sak med tex en Fairlight tio år tidigare.

I jämförelse har inte Autotune och Recycle byggt hela genres på samma sätt som samplers, elgitarrer eller saxofoner. Däremot kan man nog argumentera för att Max/MSP och Reaktor (och andra digitala verktyg) inneburit stilistiska förändringar. Fast det får nog bli ämne för ett senare inlägg.

Eftersom Jarre oundvikligen nämnts upprepade gånger i tråden så blir jag lite förvånad över att ingen nämnt Equinoxe 5-7, helt fantastiskt basarpeggio/sekvens. Undras vilken mojäng han knåpat ihop den på, ARP 2600 månne?

bäst e ju alltid svårt även om man bara ser ur en människas perspektiv. först för mig var iaf photographic

och vad är egentligen svulstigare än Moroder/Berlin-80-tals-tryckar-svaj

YouTube - Berlin - Take my breath away - Top Gun

Sparks - The Number One Song In Heaven

Dizzler.com - Music > Sparks > Songs > The Number One Song In Heaven
YouTube - Sparks - The Number One Song In Heaven

Dizzler-versionen är bra för de kör både del 1 och del 2 av låten, dvs hela.
Youtubeversionen skippar tyvärr del 1 och hoppar direkt på den göttigöttiga synthbasen. Men där får man å andra sidan se hur karismatisk och trevlig Ron ser ut bakom syntharna.

Producerat av The Number One mustasch in Tyrolen