rawrez

Har du provat? Jag reser en hel del och kör över 6000 mil per år enbart i tjänsten. Jag har ofta BÄTTRE 3G-täckning med Tre än GSM-täckning med Vodafone.

Kolla på http://www.tombow.se/articles/macp900gprs.do

P900 är knepig jämfört med de andra telefonerna. Framför allt är principen inte densamma för P900 som för T68i.

Den saknar väl Bluetooth?

Nu börjar jag tröttna. Jag har två Vodafone-abonnemang och ett Tre-abonnemang (don't ask). Jag har också en P900, en Z600 och en NEC 616V. NECen fungerar ju i stort sett inte alls med Mac. P900 är en trevlig telefon med buggig programvara och med stora svårigheter att fungera smidigt med Mac. Z600 är egentligen helt OK, men går ibland i maskopi med iSync och vill ta bort i stort sett alla poster i adressboken på datorn. Den har dessutom för lite utrymme för kontakter.

Vilken är egentligen den telefon som fungerar bäst med MacOS X? Egentligen är kraven inte så stora:

- Bluetooth
- Använda som trådlöst modem
- Gärna fungera som faxmodem (SonyEricsson verkar sakna stöd för detta)
- Synka via iSync med adressbok och iCal
- Gärna klara adresser också
- Gärna synka fält med egna namn och inte bara de med standardnamn
- Gärna överföra bilder, ljud och ringsignaler åt båda hållen

Det behöver inte vara en telefon med PDA. Jag kan lika gärna köra med en T3:a. Det viktiga är att allt fungerar smidigt och pålitligt. Det får gärna vara en 3G-nalle, men det är absolut inget krav. Jag har inte heller några preferenser för vissa tillverkare.

Kan bara instämma. Jag har full täckning med Tre i min lägenhet men knappt någon täckning alls med någon av GSM-operatörerna.

Jag pendlar också långa sträckor i bilen (det rör sig om hundratals mil per vecka) och har 3G-täckning i stort sett överallt. Faktiskt också på en del platser där jag har haft problem att komma fram med Telia eller Vodafone GSM.

Nu önskar jag mig bara en bra 3G-nalle också.

Vodafone och Tre delar UMTS-nät i Sverige och förmodligen också i en del andra länder.

Delvis, men det finns andra "vanliga" länder som nästan är bättre lämpade för en aktiv verksamhet. Storbritannien, t ex.

Javisst kan du det, men du vill inte ha det. Ett tyskt bolag ska betala skatt i Tyskland och där är bolagsbeskattningen betydligt högre än i Sverige.

Om det utländska bolaget har en fast plats, t ex ett kontor, i Sverige så ska det också betala skatt (och moms etc) för den handel som sker i Sverige. Det finns dock vägar runt det också.

Ett gemensamt HB fungerar, men det kan bli krångligt med beskattningen om ni inte har lika stor omsättning på era respektive egna verksamheter. Kör med var sin enskild firma för de egna prylarna.

Ni behöver själva F- eller FA-skatt för de egna firmorna. HB:t måste dessutom ha en egen F-skattesedel. Samma sak med momsregistreringen.

Jag skickar tillräckligt få fakturor för att det ska fungera bra med en fakturamall i Excel och ett annat Excel-ark som får tjäna som kundreskontra, med automatiska uträkningar av påminnelsedatum, dröjsmålsräntor, avgifter etc.

Samma här. Har råkat ut för otaliga saker, bland annat en inhyrd styrelseordförande (välkänd person) som aldrig skrev på de papper som skulle till PRV om att han gick in i styrelsen som ordförande, men uppmanade företaget att betala avgiften till PRV för detta och dessutom under en lång tid sade sig företräda bolaget och tecknade allsköns överenskommelser.

Nu senast en partner som lovade guld och gröna skogar till kunder utan att ha rätt att företräda bolaget. När bolaget senare upptäckte att det fanns en massa som inte var fakturerat och bad personen att lämna in underlag gick denne under jorden. Bolaget tog då kontakt med kunder och fakturerade enligt prislistan, vilket somliga accepterade. Andra hänvisade till tidigare överenskommelser, sade sig vilja "komma överens" och betalade aldrig. Ytterligare en del svarade aldrig och betalade aldrig. Själv blev jag på kuppen sjukskriven för utbrändhet och i samband med det begärde jag eget utträde. Bolaget i fråga är nu begärt i konkurs.

Jag har lärt mig otroligt mycket och kommer att akta mig noga för att starta ett AB i Sverige igen, eftersom ett sådant inte ger något bra skydd till skillnad från aktiebolag i andra länder. Med EU behöver man dock strängt taget inte ha ett svenskt bolag längre.

Hur lång tid brukar det ta till leverans från det att Mac-kapären har lämnat Luxemburg, på ett ungefär?

Bankerna i så gott som alla länder har infört hårdare regler de senaste åren, för att komma till rätta med penningtvätt och pengar som slussar till bland annat terrorister. Det gör att de ställer rätt tuffa krav för att öppna nya konton. Det gör de inte för att jävlas - de vill nog ha så många kunder som möjligt - utan för att den enskilde banktjänstemannen som gör det kan bli åtalad om något går snett.

I USA innebär det att man normalt måste ha ett SSN (Social Security Number). Det kan du bara få om du är bosatt där. Det finns dock vägar runt det, men det är inte helt enkelt och inte heller gratis. Det är inga jättesummor det handlar om, dock. Var dock medveten om att utländska banker ofta fungerar på ett lite annat sätt än bankerna i Sverige. De har fler och annorlunda avgifter och har ofta krav på minimibelopp på t ex checkkonton under en månad. I annat fall börjar de debitera månadsavgifter för att hålla kontot.

Sole Trader (eller Sole Proprietor) är som en enskild firma. Man kan registrera sig för VAT om man vill och man måste göra det om man har en omsättning som överstiger ca 700-800 kkr per år.

Limited Company (Ltd) är ett aktiebolag. Samma sak där - man behöver inte ha momsregistrering, men det krävs att man har det så snart omsättningen överstiger en viss nivå.

Limited Partnership är ungefär som ett svenskt handelsbolag eller kommanditbolag, med den skillnaden att det personliga ansvaret är begränsat till sin egen insats på samma sätt som med aktiebolag.

Det finns däremot ingen särskild F-skatt i England. I och med att man har registrerat ett bolag i någon form så är man automatiskt F-skattare.

Om du använder en oregistrerad Sole Proprietor i UK ska du betala ut till dennes konto precis som vanligt (begär ett IBAN-kontonummer, det gör det hela mycket enklare), mot faktura. Om både du och personen i UK är momsregistrerad ska du uppge ditt svenska momsregistreringsnummer. Engelsmannen ska då inte debitera engelsk moms (iofs bara 17%). Du ska däremot i din egen bokföring lägga på den, men också dra av den i samma transaktion! Skatteverket använder detta för Sveriges redovisning av EU-moms och det blir dyrt (= böter) att inte göra det.

Tack!