Denna delen av 99 uppdateras inte längre utan har arkiverats inför framtiden som ett museum. Här kan du läsa mer om varför.
Mac-nyheter hittar du på Macradion.com och forumet hittar du via Applebubblan.
Tror det går att presentera detta med en mattematisk formel, men jag orkar inte så här sent. Man kanske kan nöja sig med att ju högre belopp man tänker sälja för, desto mer dårar nappar. Fast iofs sålde jag en digitalkamera för 4000 kr och då var det gott om lunies... ah well, sanningen är väl att alla är idioter tills de bevisat motsatsen.
En annan liten sak, som ändå skapar skön stämning, är att ha lite skön musik i bakgrunden hela/större delen av kvällen. Bara så där knappt hörbart. Själv är jag svag för soft jazz och lounge, dvs inget stenhårt i still med death metal (som alla verkar älska idag). Jag har en playlist i iTunes som bara innehåller bra "bakgrundsmusik" som jag låter vara på via AirTunes, från att jag kommer hem tills det är dags att se på film, tv eller lägga sig. Passar kanon att ha lite skön bakgrundsmusik till maten också!
Det behöver inte vara en viss veckodag för att man ska få lyxa till det. Inte enligt mig iaf, som är stolt hedonist (livsnjutare). Tänkte att det vore kul om vi tillsammans kunde lägga fram våra bästa tips för att ge den gråa vardagen en rejäl spark i skrevet. Jag börjar med ett enkelt tips.
Ett glas rött vin eller två till maten höjer måltiden från "något nödvändigt" till "något väldigt trevligt". Och det behöver inte vara svindyrt vin heller. Sedan kanske man inte ska göra som fransoserna, dvs dricka vin varje dag. Men ett glas eller två är mer nyttigt än skadligt. Och det sätter lite extra piff, som sagt.
Ja, det vore trevligt. Vore kul att kunna se skillnad annat än på medföljande program och några extra funktioner. Finder borde, som de flesta säger, byggas om. Docken borde också moderniseras kan man tycka, även om jag är en av de få (?) som gillar den.
Håller med till 100% om att svaret till Rickards fråga inte är särskilt intressant, och att Stelis är betydligt bättre. Så då kan vi väl släppa hela det sidospåret.
Japp, då är vi överens! - Det trista är att nu dör nog diskussionen av lite grand, för inte finns här väl någon som vågar välja "snygg kirurg" i Stelis frågeställning? *utmanar*
Frågan borde väl ha ställts som att man får två lika kompetenta kirurger att välja på: väljer man då den snyggare eller den fulare? Om man i så fall väljer den snyggare, varför? Och ska arbetsgivaren ta med utseendet i anställningsförfarandet? För vilka yrken?
Äntligen någon som tänker förbi klyschorna och inte faller i klassiska mönster. Exakt här ligger den verkliga frågan.
Tvärt om. Han lade som du bevisligen vet, grunden till det. Du får dock svårt att hålla argumentet för absolut, bara genom att hänvisa till Platon.
Einstein var knappast korkad, bara för att han vägrade tro på kaoset i kvantfysiken. "Gud spelar inte tärning", som han sade. Hade han levt idag hade han fått äta upp de orden (han motbevisades någon gång på 1980-talet. Den som orkar kan nog hitta något på EPR-paradoxen, på wikipedia skulle jag tippa). Vad vill jag ha sagt med det och vad har det med Platons argumentationsteknik att göra? Tja, våga tänka själv. Kör inte enbart i beprövade mönster. Filosofi kan inte vara rätt eller fel. Men man gör det för lätt för sig om man bara hänvisar till att "så sa Platon"....
Edit: svaret är till Hagelin. Måste bättra mig med citera-funktionen.
Och vad nytt tillkommer i ett så vinklat och givet val? Det är en sk. argumentationsdödare; man ställer upp reglerna för hur man kan välja, och det självskrivna svaret användes för att förstärka skribentens ståndpunkt. Men det fungerar ju på en stor del av folket, så jag förstår att man använder den tekniken.
Missade du inte argumentet här? Det var ingen som sa att alla snygga är inkompetenta eller tvärtom. Poängen var väl att utseendet i de allra flesta fall inte spelar någon roll, så varför ta med det i urvalet? Det är väl i första hand kompetensen som ska avgöra?
Exemplet han bad oss välja bland (duktig men ful läkare, eller snygg men inkompetent läkare) är vad jag svarade på. Och det som retar mig är att det alltid just är denna sorts argument som dyker upp. Det är aldrig någon som vänder på steken; i exemplen är alltid den snygge inkompetent.
Om du läser mina inlägg igen så ser du snart att jag hävdar att skönhet inte har någon som helst koppling till kompetens. Åt _något_ av hållen.
Hur många av er skulle, om ni låg på operationsbordet för en livsavgörande operation, föredra en snygg, men inkompetent, kirurg framför en kompetent, men hiskeligt ful kirurg?
Detta resonemanget gör mig så förbannad! Varför är den snygge kirurgen nödvändigtvis inkompetent, medan den "hiskligt fule" nödvändigtvis måste vara kompetent? Vilka vetenskapliga belägg har du (och resten av Sverige som ständigt kör detta Aftonbladet/dadda-argument) för att fysiskt utseende har någon som helst koppling till kompetens?
Och ful eller snygg enligt vems smak? Och varför kan det aldrig vara något mitt emellan, de flesta människor man ser tycker jag ser "normal bra" ut.
Det är ju fel att annonsera om att personen ska vara snygg, men varför i hela fridens namn dyker alltid argumentet "skönhet istället för kompetens" (eller "vill du hellre ha en snygg än en smart flickvän"?) upp? Är inte det att ha förutfattade meningar, vilket också är politiskt inkorrekt. Jisses vilken paradox! Döp den efter mig. I klartext: oavsett om någon är "ful" eller "snygg", har det ingen som helst koppling till personens intelligens. Jäkla dagisargument.
For the record är min fru både snygg och intelligent.
