SirN

AppleTalk är en hel grupp av protokoll, som bl a innehåller en motsvarighet till TCP/IP. AFP (AppleShare) ingick ursprungligen i AppleTalk-stacken, men numera kan AFP även köras över TCP/IP vilket den normalt också gör i OS-X.

Gör en disc-image av typen "cd master" eller vad det heter, sen bränner du skivor från denna.

MIDI som så stöder vare sig volymförändringar eller pitch per enskild not; de parametrarna påverkar hela MIDI-kanalen, dvs alla noter på den kanalen. Anslag, release och aftertouch är notvis, så man kan trixa lite med dessa i själva ljudet för att uppnå rätt "effekt".

Installera RCDefaultApp;
http://www.rubicode.com/Software/RCDefaultApp/

Den ger tillgång till allehanda programkopplingar som finns men inte är tillgängliga via de vanliga inställningspanelerna.

Helt tomt om mig... Som om jag aldrig funnits.

Inlägg jag gjort och kunde hitta;
http://www.99.se/497105-post2.html

Användarprofil fixad 2007-04-28. /Björnström

Det är lite snålt, ja, vilket t o m vi lite mer fanatiska mac-talibaner brukar anmärka på.
Som tur är finns det ju alternativ.

Det där med QuickTime är lite komplicerat... I grund och botten är det multimediafunktionalitetshanteraren (puh) i datorn. QT Player är bara en liten del.

Men du kan nog slänga installationsfilen med gott samvete.

Pro är inga problem alls. Faktum är att du redan har allt installerat i datorn, det ända licensen gör är att låsa upp funktionalitet som redan finns.

Men titta gärna på gratisalternativet VLC annars, den spelar dessutom fler filmformat än vad QuickTime göt.

Det är nog en ny version du laddat ner. Ikonen på skrivbordet är kanske en installationsfil? Starta QuickTime-player, och gå in under "Om QuickTime-player" i programmenyn för att kontrollera vilken version du kör.

QuickTime-player spelar film, musik och allt möjligt... MEN för att kunna se på filmer i fullskärm måste man (snålt nog) köpa till något som kallas QuickTime Pro. En populär alternativ filmspelare är VLC som du hittar här;
http://www.videolan.org/vlc/download-macosx.html

Om du menar någon form av gradient, typ steglös övergång, så blir det till att göra det med en bakgrundsbild. Dock kan du använda lite css-attribut för att få ner bilden i storlek så mycket som möjligt.
Som exempel, lägg bilden i sidans övre del och där gradienten ska övergå till "fast" färg så använder du vanlig bakgrundsfärg istället. Låt också bilden repeteras i sidled istället för att göra en stor bild som täcker hela ytan.

Kollade min OS8, och den relevanta inställningspanelen heter "Fildelning" kort och gott. Denna kräver i sin tur att tillägget AppleShare är aktiverat.

Antar att du även aktiverat AppleShare (eller vad det heter) i OS9?

Testa att dra ut en bild, kvalitén lär inte bli bäst i världen men kanske att det duger.

Fast istället för skärmdump, öppna i QuickTime-player, använde piltangenterna för att söka frame för frame, och välj sedan Exportera. Där kan du välja att exportera till diverse bildformat.

.hidden ska finnas i rooten, din lista ovan ser inte ut som root (saknas alldeles för många viktiga saker...).

Förutom mappar i ".hidden" så göms ju även filnamn som börjar med ".", samt om jag kommer ihåg rätt, filer med gamla Classic-flaggan "hidden" satt.

Arrayer i exempelvis PHP är inte "riktiga" arrayer. Arrayen är en grundläggande datastruktur i minnet, vilket innebär att du lägger ett antal variabler av samma typ efter varandra, rent fysiskt. Du kan inte bara lägga till nya element, av den enkla anledningen att utrymmet efter kanske används av en annan variabel.

Arrayer är i princip bara vettiga att använda när du på förhand vet hur många platser du behöver. För dynamiska datasamlingar brukar andra konstruktioner användas, vill du ha en vettig snabbkurs i C tycker jag du ska skapa metoder för att implementera en länkad lista. Detta är en av de vanligaste datasamlingarna, och innehåller trevliga övningar i pekare, malloc, och annat mysigt!

arrayen newPerson har du ju satt till 0 element, så klart att size blir 0.

De olika formerna av alloc (minnesallokering) är grundläggande i C, så fort du har dynamiska datastrukturer så måste du själv tilldela minnesutrymme. Och, vilket närmast är ännu värre, frigöra minne när det inte används!

(char *)malloc( 10 * sizeof( char ) );

sizeof( char ) returnerar antalet bytes typen char använder
10 * sizeof( char ) ger alltså plats för 10 st variabler av typen char
malloc(...) reserverar minnesplats för dessa
(char *)... typecastar referensen till minnet till att bli en char-pekare