Patriarkatets fel att vi missförstår digitaliseringen

Enligt föreläsaren Ashkan Fardost har nästan alla missförstått digitaliseringen, vi gör helt fel. Det vi håller på med är inte att digitalisera samhället utan att digitisera det. Skillnaden mellan dessa begrepp är till synes liten men i själva verket är den milslång.

Digitisering är att omvandla något från analog till digital form utan att egentligen tillföra något nytt. Det kan vara att flytta skrivna ord från ett papper till ett digitalt dokument och så vidare. Digitalisering däremot innebär en större process där digitiseringen kan vara ett verktyg men inte slutmålet. Resultatet ska genomsyras av mediets möjligheter, och inte bara vara en digital kopia av något analogt. Riktig digitalisering har potential att i grunden förändra samhället, som till exempel mobiltelefoner och internet har gjort.

Men för att verkligen digitalisera något krävs att vi förstår mer än bara själva tekniken. Det kräver att vi förstår människor och vårt samhälle. Idag hamnar vi alltför ofta i det som Fardost kallar teknikfällan, det vill säga att vi blir så till oss av tekniska lösningar att människors behov och samhällspåverkan hamnar i skymundan eller glöms bort helt. Visst är det coolt att vi kan sätta en tryckskärm på ett kylskåp eller ha en liten kamera på den elektriska tandborsten – men vilken nytta gör det?

Ashkan Fardost och Åsa Johansson Palmkvist

För att innovation och verklig digitalisering ska kunna ske måste vi ta alltså med aspekter som användarbehov och samhällets påverkan i beräkningen. Hur kommer det sig då att vi har så svårt att se detta när ny teknik tas fram? En del av svaret har nog Åsa Johansson Palmkvist, som forskar kring könsmärkering av teknik. Hon är doktorand på KTH och menar att genusstrukturer i samhället även påverkar den teknik som skapas.

Teknik är traditionellt kopplat till manliga normer menar Johansson Palmkvist, och en konsekvens av detta är att man inom tekniken har en tendens att nedvärdera aspekter som användarbehov, vilket ses som något typiskt kvinnligt. Hon säger:

– Forskning visar att föreställningarna om kvinnlighet ständigt marginaliseras inom tekniken. När användarbehov, kontext och omsorg ses som kvinnligt och därmed nedvärderas får det konsekvenser för vilka produkter som utvecklas. Istället kretsar "riktig" teknik hela tiden om koden eller om att hålla på att mecka med tekniska lösningar.

Att undvika teknikfällan

För att inte ständigt hamna i teknikfällan som Fardost pratar om måste vi börja utmana föreställningen om att användarbehov och påverkan är något mindre viktigt vid utvecklingen av teknik. Teknikfällan kan då tolkas som en manligt kodad bild av teknikutveckling, som glömmer bort samhället.

För att vi ska kunna digitalisera måste vi förstå samhället.

Användarbehov och påverkan bör istället komma i första hand för att vi på riktigt ska kunna nå digitalisering och inte bara digitisering. Johansson Palmkvist menar att det måste bli en naturlig del av de tekniska utbildningarna. Det borde inte vara möjligt att examineras från en teknikutbildning utan att ha kunskap om betydelsen av – och metoder för – att ta en mångfald av användares behov i beaktande.

Fardost tar internet som ett strålande exempel på hur teknik fullkomligt kan vända upp och ner på traditioner, maktbalanser och samhällsstrukturer. Det maktskiftet har gjort att gamla institutioner som tryckbranschen, bokbranschen, filmbranschen med flera står på knäna för att de har svårt att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Teknik är inte skild från samhället och vi kan inte fortsätta att se den som skild om vi vill nå verklig digitalisering.