ZFS för OS X släppt i gratis version
Det var en gång ett operativsystem som hette Mac OS X 10.5, Leopard även kallat. Med Leopard var något stort på gång - Apple skulle införa ett nytt filssystem kallat ZFS och allt var bra. Men sen kovände Apple och tog bort ZFS, utan någon som helst förklaring. Alternativ finns, tack och lov.
Arbetar man med lagring och OS X i kombination så finns det egentligen bara två alternativ: Hierarchical File System Plus (HFS+, även kallat Mac OS Extended), den senaste versionen av Apples filsystem som existerat först i gamla MacOS 8.1 (vi pratar 1998 nu) och sedan också Mac OS X sedan operativsystemet släpptes. Med andra ord är det ett filsystem som har ett antal år på nacken, men på sitt sätt också är stabilt och fungerar väl. Problemet med HFS+ är om man har väldigt stora datamängder som man vill hantera enklare och snabbare - exempelvis har HFS+ inget stöd för snapshots, alltså ögonblicksbilder av ett filsystem. Vidare är stödet för komprimering inget vidare i HFS+.
Deduplicering är särskilt trevligt då det möjliggör att radera alla förutom ett filblock som är exakt lika, och filsystemet pekar sedan mot det enda kvarvarande filblocket och på så sätt kan man spara en hel del diskyta.
Exempel på hur detta är användbart finns det många av - om du kör en e-postserver och varje brev sparas ned på serverns hårddisk så innehåller varje brev en hel del information som är lika i varje enskilt brev (information om mottagande e-postserver, exempelvis), eller om du arbetar med fotografier eller video och sparar ner många versioner av samma bilder eller filmer. Dedupliceringen då sparar en unik kopia av varje filblock och tar sedan bort resten, och så länge det finns en fil kvar på hårddisken som behöver just det filblocket så kommer blocket att sparas av filsystemet, om det stödjer deduplicering. En stor nackdel med deduplicering är dock att det krävs enorma mängder internminne i din Mac-server - om du börjar komma upp i 5-6 terabyte data så är det inte rekommenderat att du har mindre än 8 gigabyte internminne i din server. Vidare så tar det en del processorkraft i anspråk varför just deduplicering på exempelvis en Mac Mini med 4 gigabyte internminne inte är att rekommendera.
Att dynamiskt kunna expandera sin lagring utan att behöva formattera om lagringen är ju heller inte helt tråkigt och snapshots gör det möjligt att ta en backup på sin lagring på några ögonblick, under drift, utan att behöva avmontera ett filsystem eller på annat sätt stoppa driften av din server under tiden du tar en snapshot. Låter det trevligt? Det är det också - men det finns ett problem: Apple vägrar ta i ZFS.
ZFS på OS X
Som vi nämnde inledningsvis så började Apple 2006 arbeta med att införa ZFS redan i Mac OS X 10.5 "Leopard". Stöd för att läsa ZFS infördes med den versionen och manegen tycktes krattad inför Snow Leopard Server (Mac OS X Server 10.6) som Apple stolt meddelade skulle innehålla ZFS, och flera utvecklarbetor av operativsystemet hade också stöd för både läsning och skrivning av ZFS.
Men sen hände något - detta något var att Apple och Sun Microsystems, som hade utvecklat ZFS, inte kom överrens. Apple krävde ett särskilt licensavtal med Sun som inte bara gav dem teknisk support utan också skydd mot eventuella juridiska problem om en bugg i ZFS skulle leda till förluster av data hos en kund, vilket i efterhand har bekräftats av Jeff Bonwick, en av de ledande utvecklarna av ZFS på dåvarande Sun Microsystems (som numera ägs av Oracle).
Samtidigt hade lagringsföretaget NetApp stämt Sun Microsystems då de ansåg att deras egna filsystem, WAFL, var alldeles för likt ZFS. Och som grädde på tårtan så la Oracle ett bud på Sun Microsystems och med alla dessa osäkra parametrar la Apple benen på ryggen och bestämde sig för att stryka ZFS ur Snow Leopard Server. I slutet på oktober 2009 stängde Apple också webbsajten där de publicerade den porterade källkoden för ZFS för Mac OS X
Snopet för kunderna, givetvis, som nu hade två alternativ: antingen fortsatte de med HFS+, eller så kunde de köra någon av de versioner av ZFS som fanns tillgänglig via tredjepartsutvecklare. Problemet med dessa versioner var, och är, att de ligger efter när det gäller att stödja de senaste versionerna av ZFS, och en konsekvens av detta är att det kan saknas funktioner man vill ha tillgång till.
Gratis ZFS för OS X från Zevo
Läget var en aning prekärt för ZFS på OS X-plattformen, när Don Brady, en av utvecklarna bakom stödet för ZFS för OS X på Apple, lämnade företaget och startade upp sitt egna bolag Ten's Complement. Hans mål var att portera ZFS till OS X med alla de moderna funktioner som de fria versionerna saknades. Namnet på hans bolag var en inte så liten pik mot den tidigare arbetsgivaren, och under ett år så släpptes betaversioner i en strid ström.
Produkten döptes till Z-410 (vilket kan översättas till Zfs For Ten, alltså ZFS för OS X). Mac OS X 10.6 (Snow Leopard) och 10.7 (Lion) stöddes initialt och detta var, enkelt uttryckt, något som många väntade på.
Senare bytte Z-410 namn till Zevo och utvecklingstakten verkade bromsa in en aning då Zevo, som skulle släppas i tre olika paketeringar med olika mängd funktioner, endast hade släppts i den första mest grundläggande paketeringen.
I somras såldes Zevo till lagringsföretaget GreenBytes dit Don Brady följde med för att fortsätta utveckla Zevo. En positiv nyhet med överföringen av Zevo till GreenBytes är att Zevo nu släppts i en gratisversion, vilket i princip är den första versionen som Ten's Complement släppte i sin mest grundläggande paketering. De flesta funktioner finns där men gratisversionen saknar ett administrativt grafiskt gränssnitt, deduplicering, gzip-9-kompression och maximalt 16 terabyte lagringskapacitet. Kort sagt - en del av det man faktiskt vill ha (om man kan och vill köra exempelvis deduplicering). Trist, men med lite tur så är detta funktioner som kommer i framtiden - det grafiska gränssnittet fanns ju i silverversionen av Zevo när den släpptes kommersiellt så med lite tur så är det något som återkommer i framtiden.
Du kan läsa mer om Zevo här. Om du är nyfiken på ZFS och funktioner som deduplicering rekommenderas att du tittar närmare på exempelvis NexentaStor, gratisversionen av lagringslösningen Nexenta, som stödjer alla de funktioner i ZFS man faktiskt vill åt. NexentaStor kan köras på modernare x86-baserade maskiner (troligen inte på en Intel-baserad Mac) som har ordentligt med minne och hårddisk installerat. Alternativt kan du installera NexentaStor under exempelvis VMware Fusion om du enbart är ute efter att testa och se vad ZFS egentligen handlar om.