29 år sedan legendarisk reklamfilm släpptes av Apple
I dag är det 29 år sedan Apples legendariska reklamfilm 1984 visades för första gången. Den rekorddyra reklamfilmen regisserades av Ridley Scott och in i det sista försökte Apples ledning stoppa den.
Historien bakom Apples legendariska reklamfilm är nästan lika galen som själva filmen. När #Macintosh skulle lanseras bestämde sig Apples dåvarande reklambyrå #Chiat/Day med #Steve Jobs gamle vapendragare Lee Clow i spetsen att ta i ordentligt. Clow, Brendt Thomas och Steve Hayden skrev manuset till reklamfilmen och anlitade sedan den engelske regissören #Ridley Scott som hade så väl en rad reklamfilmer som riktiga spelfilmer som Alien och Blade Runner i bagaget. 1984 fick en budget på 900 000 dollar, vilket var chockerande mycket pengar för en reklamfilm i början på 80-talet. Drygt 100 skinheads från London hyrdes in och huvudrollen som filmens hjältinna gick till den engelske idrottaren Anya Major, också hon från England. Anya Major var nämligen den ende som klarade av att kasta släggan i rätt ögonblick och i rätt vinkel.
En kul parantes är att Anya Major också spelade med i Elton Johns video till pophiten "Nikita" ett par år senare.
När reklamfilmen var filmad och klar var både #Steve Jobs och hans till Apple rekryterade vd #John Sculley enormt nöjda med filmen och bokade 90 sekunder reklamtid i finalen av den amerikanska fotbollssäsongen, även kallat Super Bowl, vilket är det tv-program i USA som har flest tittare varje år. Prislappen för reklamtiden var, och är, givetvis också därefter.
När det var det dags för Apples styrelse att se filmen blev det däremot tvärstopp - de avskydde den och gav Sculley och Jobs varsin hårtork för att ha lagt ned så mycket pengar på reklamfilmen. Jobs stod på sig medan Sculley fick panik och beordrade Chiat/Day att sälja av alla reklamplatserna. Det var dock försent att boka av reklamplatsen i Super Bowl och Apple lyckades heller inte sälja hela sin reklamtid vidare till något annat bolag. Chiat/Day lyckades dock sälja 30 sekunder av de totalt 90 sekunder som Apple bokat och ljög sedan för John Sculley om att de inte lyckats sälja resten varför Steve Jobs fick som han ville och kunde visa 1984 inför en gigantisk tv-publik. Ytterligare reklamtid för en sista visning av 1984 köptes från en lokal tv-station i Idaho som fick äran att visa den klockan ett på natten innan tv-stationen stängde av sändningarna för natten, allt för att filmen skulle kunna vara med och tävla i framtida reklamtävlingar.
Det kunde givetvis ha gått åt pipan, men det gjorde det inte. Arvingarna till George Orwell, författaren till boken 1984, blev skogstokiga och bussade sina advokater på Apple då de menade att en del av utseendet i reklamfilmen var som stulet från hans bok, för att inte tala om titeln på reklamfilmen, och skarpsynta tittare noterade att raderna med skinheads liknade vissa scener ur den klassiska filmen Metropolis från 1927 av Fritz Lang.
Men inget kunde stoppa 1984 som istället blev legendarisk och den reklamfilm det amerikanska folket pratade om dagen efter Super bowl.
Att en reklamfilm som inte ens visade produkten den sålde blev så framgångsrik är något få kunde förstå vid den här tidpunkten, men samarbetet mellan Chiat/Day och Ridley Scott visade sig vara enormt framgångsrikt. Fram till år 2007 har 1984 vunnit sju reklampriser, bland annat för bästa reklamfilm som sänts under Super Bowls 40-åriga historia.
En annan rolig parantes är att Apple tycks ha tagit 1984 till nåder på äldre dagar då företaget släppte en uppdaterad version lagom till att Macintosh fyllde 20 år. I den uppdaterade versionen springer Anya Major med en #Ipod fäst i kortbyxorna och har ett par vita hörlurar i öronen. Allt givetvis inlagt digitalt, men ändå underbart roligt.
Slutligen då - här är 1984: