99mac testar skärmen i nya Imac
När 99mac hade den nya 27-tums modellen av Imac på besök i testlabbet passade vi på att ta hjälp av skärmexperten Thomas Ytterberg för att se hur bra skärmen är jämfört med föregångaren. Svaret är att bra blivit bättre, den nya modellen visar upp flera förbättringar.
Apple har en hyfsat stadig tradition av att ge oss skärmar som från första början beter sig som vi väntar oss. Det vill säga inga stora färgfel och skärmpaneler som prioriterar färgegenskaper snarare än kontrastförhållande. Imac 2013 stärker den traditionen och kan ses som en genomgripande förbättring.
Ljusstyrkan hos 27-tumsskärmen ligger på strax över 400 cd/m2, alltså på samma nivå som föregående års 27-tummare. Det sitter en IPS-panel i Imac. Rakt framifrån ger skärmen ett kontrastförhållande på 850:1 vilket är tämligen typiskt för den här typen av paneler. Betraktningsvinkeln är tillräckligt bra för att du som ensam användare med datorn rätt placerad framför dig ska uppleva en uniform och jämn bild.
Vinklad i sidled tappar bilden framför allt svärta och blir svagt blåare, men behåller intrycken av övriga färgnyanser. I höjdled händer samma sak, men vi kan också få en gulskiftning när vinklarna blir för stora. Framför allt tappar skärmen kontrast när du vinklar i höjdled. Förklaringen är troligtvis att reflexfiltret kickar in och försöker skärma bort ljus från takarmatur för skärmen är verkligen mer ljussvag sett uppifrån.
Blank och ljusstark (som förut)
Ja, skärmen är spegelblank, men reflexfiltret gör fortfarande en hel del nytta med rumsreflexer. Det vill säga så länge som du undviker att låta direkta ljuskällor som lampor och fönster speglas i skärmen. En tydlig ljuskälla vinklad mot skärmen och det riskerar bli störande.
Matta och halvmatta filter har sina för- och nackdelar. Fördelen med en blank skärm är att filtret som sådant inte inverkar på bilden som det kan göra med matta filter. Nackdelen är som bekant att placeringen blir kritisk, men inte ens matta filter är helt immuna mot fönster, lampor och vad som i grunden är en dåligt utplacerad arbetsplats. Bäst vore förstås ifall Apple kunde ge oss en valmöjlighet för att passa smak och tycke.
Apple har en tradition att komma med buggfixar för grafikkortet varje gång en ny modell släpps. Kanske ordnas snart denna lilla bugg som dök upp då och då? Bilden är tagen med en gammal Iphone 4, men förhoppningsvis framgår felet.
400 cd/m2 innebär en ganska ljusstark skärm och du kan förstås sänka ljusflödet efter behov. Vid noll ”pluppar” landar skärmen på 5 cd/m2 vilket är mörkt nog för att smygjobba i sovrummet medan de sömnigare invånarna sussar vidare ostörda. Kliver du upp till fyra ”pluppar” hamnar du på 80 cd/m2 och ligger därmed på en viktig standardnivå. Sju ”pluppar” lägger dig på 160 cd/m2 och behöver du gå högre har du i grunden en arbetslokal som egentligen är för ljus för seriöst färgarbete. Ifall det nu är vad du tänkt använda Imacen till vill säga. Färgmässigt har Apple lyckats betydligt bättre än med 2012:orna.
Bättre men inte perfekt färgprestanda
Vitbalansen (”RGB Balance” i mätgrafen) är mycket närmare D65 denna gång. En pillignutta för blå/cyan vilket ger en snittfärgtemperatur på över 6643 kelvin. På detta en liten gulskiftning i de allra ljusaste 100 procent vitt. På gränsen för de flestas krav skulle jag säga, men ett tränat färgsinne kan se detta. I under delen av gråskalan visar Apple upp sitt traditionella problem. De allra svartaste nyanserna, digital 1 till 5, försvinner ned i bottensvart.
Gammakurvan är heller inte helt perfekt utan mörka nyanser ligger kring tio procent för svagt i ljusstyrka. Detta är dock en stor förbättring mot 2012 där mörkgråa nyanser kunde ligga närmare 40 procent för lågt i ljusstyrka, vilket verkligen sotade igen mörka nyanser.
Färgrymden är mer fintrimmad än hos föregående modeller och ”färgfelen” är verkligen fel inom citationstecken, för de fel som finns är extremt små. Gamuten är ett par brödsmulor för stor, men det är allt. De är inte på perfektionsnivå där perfekt innebär deltaE-värden under 1. Mätbart ligger deltaE-värden (både för dE94 och dE2000) under 2 förutom hos rött. I en värld där man kalibreringsmässigt ibland får nöja sig med färgfel på deltaE om 3 eller 4 är en 27-tums Imac direkt så bra det kan bli ur kartong.
Slutsats – riktigt bra!
Med andra ord finns det inte så mycket klaga på här. Det är inte givet att en färgmätare kan göra detta särskilt mycket bättre utan risken finns att det rentav blir sämre. Apples färgprofil för ”iMac” bättrade faktiskt på deltaE-värdena något när vi kontrollmätte, men påverkade inte vitbalans eller att mörka nyanser är något för mörka.
Alltså – vi mäter och observerar sådant som går att anmärka på ifall du ställer riktigt höga krav. Direkt ur kartong är annars 27-tums Imac 2013 bättre än det flesta av skärmarna därute!