Apple släpper utlämningsstatistik efter Snowden-avslöjande

I kölvattnet av Edward Snowdens läckor om hur amerikanska #NSA samlar information om medborgare från stora teknikföretag, internetleverantörer med flera har Apple nu publicerat en detaljerad översikt gällande det första halvåret 2013, i form av en PDF, över alla fall där de lämnat ut uppgifter om sina användare till brottsbekämpande myndigheter i olika länder.

Rapporten inleds med att företaget skriver att de känner ansvar att delge sina kunder hur deras uppgifter hanteras. Därför har de sammanställt all information de lagligen har möjlighet att lämna ut och de berättar om hur de aktivt arbetar för att kunna vara ännu mera öppna i dessa frågor.

Apples har en gemensam integritetspolicy för samtliga sina produkter och säger sig arbeta hårt för att leverera den säkraste hårdvaran och mjukvaran i världen och nämner Hitta min Iphone och Touch ID som exempel. Sedan följer ett stycke som många tolkat som en direkt känga mot Google:

"Kanske viktigast, vår verksamhet är inte beroende av insamlingen av personuppgifter. Vi har inget intresse av att samla ihop personlig information om våra kunder. Vi skyddar personliga samtal genom att erbjuda kryptering hela vägen för Imessage och Facetime. Vi sparar inte geografiska uppgifter, kartsökningar eller Siri-förfrågningar i någon identifierbar form."

Protesterar mot munkavle

Apple tar specifikt upp hur USA:s myndigheter inte tillåter Apple att delge hur många konton som berörts annat än i grova intervaller, något som syns i tabellen nedan. Apple skriver att de starkt motsätter sig denna beordrade munkavle och att de försökt lätta på restriktionerna i möten med USA:s justitieminister, Vita Huset, kongressledamöter och domstolar.

Parallellt med den här rapporten har Apple också lämnat in en "Amicus brief" till USA:s domstol för säkerhetsärenden, Foreign Intelligence Surveillance Court (FISA). En amicus curiae är en "vän till domstolen", någon som inte direkt är berörd av ett fall men vill ge sin syn på det. Förekommer till exempel i fall där organisationer som arbetar för människors rättigheter och liknande lämnar in dokument till domstolar i enskilda fall.

I detta fall har Apple gjort gemensam sak med Google, Microsoft, Yahoo, Facebook och Linkedin som alla skrivit under samma dokument om att de motsätter sig dagens restriktioner och vill tillåtas vara öppnare. Apple kommer även att lämna in en andra Amicus brief till USA:s nionde appellationsdomstol, den för västra delen av landet med bland annat Kalifornien där Apple har sitt säte.

Apples hantering av förfrågningar

Brottsbekämpande myndigheter i olika länder som vill få uppgifter utelämnade av Apple måste ha domstolsbeslut för att få ut någonting alls, skriver företaget. När en sådan förfrågan inkommer granskar Apples juridiska avdelning den noga och finns det några frågetecken kring legitimiteten eller omfattningen av domstolsbeslutet motsätter de sig förfrågan. Först när de är övertygade om att domstolsbeslutet är giltigt och lämpligt lämnar de över den minsta möjliga mängd uppgifter de behöver för att svara på förfrågan.

Den största andelen förfrågningar Apple får handlar om stulna enheter, till exempel om en privatperson vänder sig till polisen för att få hjälp att hitta en stulen Iphone eller om myndigheterna har beslagtagit transporter av stulna enheter. Apple kallar den här typen av förfrågningar för "förfrågningar om enheter" och skiljer på det jämfört med "förfrågningar om konton" som handlar om personuppgifter om kunderna.

Förfrågningar om konton 1 januari–30 juni 2013

Förfrågningar om konton är de fall där Apple ombetts lämna ut personuppgifter om sina kunders konton hos företaget. Rapporten innehåller samtliga länder som begärt ut uppgifter, här har vi valt ut de nordiska länderna i den mån de begärt uppgifter (Finland verkar inte ha gjort det) samt Storbritannien och USA som jämförelse.

För Sveriges del har Apple begärt uppgifter i sju fall varav de i fyra fall lämnade ut uppgifter om kontot men inte något innehåll från kontot och i tre fall inte lämnade ut några uppgifter alls.

Förfrågningar om enheter 1 januari–30 juni 2013

Förfrågningar om enheter handlar främst om att spåra stulna enheter, som till exempel när en privatperson polisanmäler stöld av Iphone eller om myndigheter beslagtar leveranser av stulna enheter. Rapporten innehåller samtliga länder som begärt ut uppgifter, här har vi valt ut de nordiska länderna samt Storbritannien och USA som jämförelse.

För Sveriges del har myndigheterna begärt uppgifter i 61 fall för totalt 102 olika enheter och Apple har bistått myndigheterna med uppgifter i 54 av dessa fall.

Inget utelämnat enligt paragraf 215

Apple avslutar rapporten med en stycke som också fått mycket uppmärksamhet på nätet sedan den släpptes. De skriver:

Apple har aldrig mottagit en order enligt paragraf 215 i USA:s Patriot Act. Vi förväntar oss att ifrågasätta ett sådant beslut om det delgavs oss.

Paragraf 215 är en av de mest omdiskuterade delarna av USA:s Patriot Act som ger myndigheterna rätt att kräva företag på uppgifter på betydligt lösare grunder än "rimliga skäl", det räcker med att de anser att uppgifterna skulle kunna vara relevanta. Inte nog med det, om uppgifterna anses känsliga kan myndigheterna också tvinga företagen att hemlighålla att de överhuvudtaget fått en sådan förfrågan.

I och med att Apple uttryckligen skriver i rapporten att de aldrig fått en sådan förfrågan kan det ses som en förvarning ifall det stycket inte finns med i framtida rapporter. På så sätt kan Apple underförstått säga att de fått en förfrågan, just genom att inte säga något alls.