Så står sig Apple Music mot konkurrensen
Apple Music kommer snart till hundra länder, men frågan är om Apples nya tjänst kan spela ut etablerade konkurrenter. 99mac sammanfattar det vi vet, och jämför med andra tjänster.
Efter måndagens presentation av Apple Music har det framkommit många fler detaljer om Apples nya strömmande musiktjänst som lanseras den 30 juni i 100 länder. 99mac sammanställer vad vi vet än så länge, och jämför med konkurrerande musiktjänster.
Tidigare i år testade 99mac ett flertal strömmande musiktjänster, och utsåg då Spotify till segraren över konkurrenter som Tidal, Google Play och Deezer. En av de saker som gav Spotify medaljen var de många sociala funktionerna som gör det lätt att dela låtar och album, samt följa vänners spellistor. Den gröna jätten fick dessutom beröm för innovativa funktioner som förhandslyssning genom att hålla fingret över ett album eller spellista.
Vi konstaterade också att de flesta befintliga tjänster hade ett bra utbud av musik på mellan 25 och 35 miljoner låtar. I praktiken märktes ingen direkt skillnad och i alla tjänster fanns irriterande luckor där vissa artister och låtar saknades.
Det finns fortfarande mycket som vi inte vet om #Apple Music som troligtvis inte kommer att bli helt tydligt förrän 30 juni. Av naturliga skäl fokuserar Apples PR-maskin på områden där Apple Music briljerar, och talar tyst om eventuella nackdelar gentemot övriga tjänster.
Priser
Apple har bara avslöjat priserna för sin nya tjänst i USA, där det kostar 9,99 dollar per månad för ett normalt konto och 14,99 dollar för en familj på upp till sex personer. På Apples webbplatser i övriga länder som väntas få tjänsten finns inte priserna angivna.
Konkurrenter som Spotify tar också 9,99 dollar per månad i USA, vilket i Sverige motsvaras av 99 kronor i månaden och i Storbritannien av 9,99 pund. Frågan är om Apple kommer att följa detta exempel. Den starka dollarn har under året lett till svenska prishöjningar på flera av Apples produkter, men i det här fallet finns det starka skäl att tro att företaget vill matcha konkurrenternas priser.
Möjligheten finns alltså att Apple sätter ett högre svenskt pris per månad än 99 kronor. Det vore i så fall inte första gången Apple tar några kronor mer än konkurrensen och räknar med att tjänsten ändå blir populär. Exakta svenska priser lär vi inte få se förrän närmare den 30 juni.
Något ordentligt gratisabonnemang finns inte i Apple Music, men genom att vara inloggad med ett Apple-ID går det att komma åt de sociala funktionerna samt lyssna på radiostationerna inklusive Beats 1. Precis som det fungerar i Itunes Radio går det bara att byta till en annan låt ett begränsat antal gånger utan att vara betalande prenumerant.
Där Apple än så länge verkar vara betydligt mer prisvärt är familjeabonnemanget, åtminstone för familjer som är fler än två. I dagsläget erbjuder Spotify endast familjeabonnemang för upp till fem personer, vilket då kostar 299 kronor i månaden. Företaget har dock uppgett att de satsar på att prismatcha Apple.
Apple Music | Spotify | |
---|---|---|
En person | 9,99 dollar (99 kr) | 99 kr |
Två personer | – | 14,99 dollar (149 kr) |
Tre personer | – | 199 kr |
Fyra personer | – | 249 kr |
Fem personer | – | 299 kr |
Sex personer | 149 kr | – |
Utbud
Vid första anblicken verkar Apple Music ha en stor fördel över konkurrensen tack vare det massiva utbudet i musikbutiken Itunes Store på över 43 miljoner låtar. Som 99mac rapporterat kommer dock inte all musik där att finnas tillgänglig att strömma. Vissa artister som exempelvis The Beatles kommer att saknas, och kräver att musiken köpts separat från Itunes eller importerats från cd. Då kan den laddas upp till molnet och finnas tillgänglig för lyssning på alla enheter.
Om vi enbart betraktar grundutbudet av strömmande musik uppger Apple en samling på över 30 miljoner låtar, vilket är motsvarande vad konkurrerande tjänster erbjuder. Vissa, som Deezer, anger specifikt 35 miljoner medan andra bara anger "över 30 miljoner". I det stora hela kan vi alltså anse Apples grundutbud som jämförbart med övriga aktörer. Därtill kan givetvis vissa exklusiva artister och album tillkomma.
Apple Music erbjuder däremot dessutom möjligheten att ladda upp musik från sitt lokala bibliotek för att komplettera med eventuella luckor i det strömmande utbudet. Just den här funktionen efterfrågade vi när vi testade andra strömmande tjänster, och de flesta saknar den helt och hållet. Spotify exempelvis kan vissarligen läsa det lokala Itunes-biblioteket, men inte synkronisera filerna över molnet. Det kan Google Play, men som vi upptäckte har tjänsten en otrevlig egenhet att automatiskt konvertera musiken till mp3-formatet.
Exakt hur Apple Music kommer att hantera molnsynkronisering vet vi inte, men ett rimlig antagande är att det kommer att fungera som Itunes Match gör idag vilket innebär att musik som inte finns på Itunes Store laddas upp i sitt originalformat. Itunes Match stöder AAC, mp3, WAV, AIFF och Apple Lossless.
Kvalitet
Apple Music kommer att strömma musik i formatet AAC, kodat i 256 kilobit per sekund (kbps). Detta är föga förvånande då det är exakt samma format som de låtar som säljs i Itunes Store. Audiofiler som hade sett fram emot musik i format som Apple Lossless eller FLAC blir däremot besvikna.
I jämförelse strömmar Spotify musik i formatet Ogg Vorbis, som mest i 320 kbps. Rdio kör samma format som Apple, nämligen AAC, och Google Play och Deezer använder det vanliga formatet mp3. Samtliga dessa strömmar maximalt i 320 kbps.
Det är dock inte så enkelt som att högre bithastighet är lika med bättre ljudkvalitet. Formatet AAC anses vara mer effektiv på att komprimera ljud än mp3 och som en tumregel kan 320 kbps mp3 betraktas som jämförbar med 256 kbps AAC vad gäller teknisk kvalitet.
Tidal står ut genom att erbjuda musik i lossless-format, vilket utlovar komprimering utan informationsförlust. Detta abonnemang kostar dock 199 kronor vilket är betydligt dyrare än konkurrensen. Apple har inte visat några tecken på att erbjuda Apple Music i lossless, även om det tidigare gått rykten om att de förbereder Itunes-material i högre kvalitet. För tillfället verkar Apple anse att 256 kbps AAC är tillräckligt bra, och i de flesta situationer är jag böjd att hålla med.
Utöver teknisk kvalitet har det givetvis betydelse hur den enskilda låten är mastrad. Apple driver sedan länge projektet Mastered for Itunes som utlovar mer välljudande digitala filer tack vare att musiken mastras enligt särskilda riktlinjer för att anpassa låten specifikt för Itunes format. Webbplatsen Ars Technica gjorde en grundlig genomgång av processen år 2012, och där konstaterar ljudteknikern Jason Ward att särskild mastring kan få ljudfilerna att låta bättre:
"Det var en verklig ögonöppnare. Det är liknande hur vi arbetar när vi pressar vinylskivor. Vi gör små justeringar för att kompensera för det faktum att frekvensomfånget inte är helt linjärt. Jag har en känsla att det kan bli en ny standard att göra så här – nästa steg i utvecklingen att erbjuda olika format till våra klienter."
Spellistor och sociala funktioner
En fråga som Apple än så länge inte har gett så mycket detaljer om är hur lätt det kommer att bli i Apple Music att dela spellistor och låtar med varandra. På sin webbplats skriver Apple att egna spellistor kommer att kunna delas via Facebook, Twitter och Meddelanden. Detta är naturligtvis bra, men det vi verkligen efterfrågar är ett smidigt sätt att följa sina vänner och följa deras spellistor, på liknande sätt som Spotify idag gör.
En del som Apple Music däremot verkar satsa stort på är de sociala funktionerna där artisterna själva står i centrum. Förutom en särskild radiokanal som sänder dygnet runt och massor av handplockade spellistor kan artister också dela med sig av material från sina egna profilsidor. Här verkar Apple ligga långt före konkurrensen, som i många fall helt saknar liknande funktionalitet. Närmast kommer Tidal som publicerar en hel del bakom kulisserna-material även om det inte är på samma skala som Apple Music verkar satsa på genom Connect.
En mer träffande jämförelse verkar snarare vara artisters Facebook-sidor eller Soundcloud, men först efter 30 juni lär vi märka hur bra detta fungerar i praktiken. Apple har tidigare försökt sig på sociala funktioner i Itunes med den misslyckade satsningen Ping. Det faktum att vanliga användare inte behöver ha sina egna sidor kan vara ett stort plus, men förhoppningsvis kommer de sociala funktionerna i Apple Music vara tätt sammankopplade med de plattformar människor redan använder, vilket innebär Facebook och till viss del Twitter.
Övrigt
Förutom detta har Apple Music några särskilda ess i rockärmen som kan ge fördelar över konkurrensen. Kanske den viktigaste är den digitala assistenten Siri, som är djupt integrerad i Apple Music. Siri kan svara på röstkommandon och plocka fram de populäraste låtarna från ett visst årtal, och även hitta specifika låtar och album. Det är fortfarande okänt hurpass duktig Siri kommer att vara, men det ser ut som att hon kommer att kunna hjälpa till med i princip allt som går att göra i Apple Music.
Inte minst har också Apple fördelen att kunna skicka med sin tjänst i varje ny Iphone, Ipad och Mac som säljs, samt genom systemuppdateringar till äldre enheter. I den bemärkelsen har Apple alltså redan en fot i dörren till varje potentiell musiklyssnare, och den generösa tre månaders testperioden gör att många nog kommer att lockas att åtminstone sätta sitt befintliga konto på paus för att testa Apple Music.
Onekligen verkar Apple alltså ha stora möjligheter att bygga ännu ett eget musikimperium, särskilt i USA där strömmande tjänster ännu är i sin linda eller på snabbt växande marknader som Kina där många köper sin första smarta mobil. Hur seriösa Apple är med sin musiksatsning visas inte minst av att Apple också kommer att erbjuda en app för Android-telefoner och pc-användare når tjänsten via Itunes för Windows.
Även om Apple Music vid lanseringen saknar en del särskilda funktioner som mer etablerade tjänster kan erbjuda så finns det starka skäl för Spotify, Deezer, Rdio och andra att oroa sig. De närmaste åren har stor potential att bli riktigt intressanta, och förhoppningsvis kommer konkurrensen mellan spelarna att gynna konsumenterna i form av innovativa funktioner och en fördelaktig prisutveckling.