Tyckte att den boken var lite väl "läskig" att läsa, teaterpjäsen var dock något roligare.

Jag har all respekt för personer som vill uttrycka sig korrekt och kanske även gammaldags. Jag värnar om allas rätt att använda språket som identitet.

Det skrivna språket är ett sätt att kommunicera på. Ju mer vi skriver på samma sätt desto mer förstår vi varandra.

Om vi haft talspråk och skriftspråk fram till nyligen så har vi även fått "chatspråk" med internet. Lär er dessa språk lika bra efter egen förmåga så kan ni kommunicera så vitt och brett som möjligt.

Heter det förresten chat språk?
Jag är så dålig på de här nymodigheterna...

Jag har inte läst hela diskussionen, men här har vi ett klokt sätt att se på saken!

Hur vi skriver bör förändras, och den som tror att det finns ett enda "riktigt" skriftspråk har nog fastnat i ålderdomliga regler. Skriftspråk och talspråk har varit olika saker hittills, men tekniken kommer att minska den skillnaden. Och det kommer att uppstå en massa nya sätt att uttrycka sig via tangentbordet, som ansågs "dåliga" när folk skrev med papper och penna.

Felstavningar kommer dock alltid att vara fel.

I äldre skriftspråk fanns det ett korrekt sätt att avsluta ett brev. Man skrev:

"Med vänliga hälsningar

Nicklas"

Det är nästan dålig smak att skriva så idag. Det beror på situationen, men oftast är det bättre att skriva:

/Nicklas

eller:

/N

Att skippa "Med vänliga hälsningar" innebär inte att man skriver fel, även om äldre regler säger att det vore fel. Om man ska skriva rätt idag, bör man hellre förstå om man bör skriva "/N" eller "/Nicklas".

Det hänger på vem man skriver till. Ett mellanting som jag ofta använder är MVH.

MVH/Ingemar

Det där kan jag störa mig på, mvh alltså. Som ett försök att vara artig, men man orkar liksom inte hela vägen.

Det blir aldrig riktigt rätt? Nej, det finns inget som fungerar i alla situationer. Jag ser MVH som en försiktigare, diskretare artighetsfras, inte som lättja.

Jag håller med. Det ser slentrianmässigt ut, som ett hastigt frammumlat "have a nice day". Att skriva "hälsningar" istället är väl inte så mycket jobbigare och det ser genast mycket personligare och trevligare ut.

Intressant tråd för övrigt. Om man tror att man värnar om samhällets svaga genom att försvara att "man kan väl få skriva som man vill" (och att tycka att det finns viktigare saker att lära sig i skolan) gör man dessa en björntjänst. Helyllesvenskar med akademikerföräldrar likt jag själv behöver nog sällan någon svenskundervisning alls för att klara sig bra och bli tagna på allvar i samhället. Språket är på väg att bli än mer en klassmarkör än vad det är idag.

Det är för övrigt med språk som med alla sociala koder: det kan vara OK att bryta mot reglerna men i så fall bör du känna till dem, annars gör du bort dig.

Kunde inte sagt det bättre själv. Det tråkiga med det här landet är dock att det inte anses politiskt korrekt att vara stolt över någonting man är duktig på. Nej då skall man helst skämmas för att vinna uppskattning.

Jag skulle vilja säga att det beror alldeles på sammanhanget. Jag jobbar själv som läkare och forskare. Tar jag en patient mindre på allvar för att de har svårt med språket? Det vore ju totalt oprofessionellt. En forskarkollega som inte någorlunda koncist och korrekt kan förklara varför han har rätt och andra fel? Ja, absolut.

Jag kan inte spela boll särskilt bra - jag blir inte tagen särskilt mycket på allvar på en fotbollsplan.

Detta tycker även jag är jätteviktigt. Men är inte en stor del av det som gör ditt arbete så viktigt att dina elever kan bli just tagna mer på allvar, att de vågar uttala sig i olika sammanhang och så vidare? Den bättre självkänsla som de får har nog mycket med det att göra.

Jag vill börja med att påpeka att jag inte "jiddrar" om någonting. När vi kommer in på resten tycker jag det är mer av ett faktum, att man i Sverige inte tillåts uttala någon av sina kvaliteter utan att bli bemött av en "du skall inte tro du är något"-mentalitet.

Detta borde väl om något göra sig gällande när det har med just språk att göra. Precis som någon som är äldre och mer erfaren kan rådge och tillrättavisa yngre, borde även någon med bättre språkkunskaper kunna ge råd och tillrättavisa. Men se det uppskattas inte av särskilt många, även om man gör det på ett trevligt sätt. Att tycka begreppet politiskt korrekt är skitsnack får man så klart göra, det gör även jag. Men, det är trots allt den verklighet vi lever i.

Jag kan även ge dig baksidan av att ha ett vårdat språk och ett stort ordförråd. En ung människa som växer upp med dessa färdigheter behandlas som någon som tror sig vara förmer än andra. Som någon som gör sig till, eller rentav en som ser ner på andra.

Detta behöver inte stämma, men det är helt accepterat att t ex göra narr av en sådan, emedan det är absolut tabu om man på samma sätt skulle förlöjliga en person med uttalsfel eller dyslexi.

Jag uttalade mig kanske inte klart nog när jag diskuterade stolthet. Jag gjorde det utifrån förutsättningen att många lätt blir bemötta med just Jantelagen. Ingenstans gjorde jag gällande att jag känner mig stolt när lyckas påpeka någon annans svagheter.

Om det är tillåtet med rättelser...

Medan: "när, samtidigt som"
Emedan: "eftersom"

Självklart är det helt ok Frågan är nämligen inte OM vi gör fel ibland, utan hur ofta.

... emedan...
OK, alla gör vi missar, men det var ändå lite roligt.

Hur som helst: jag blir irriterad av flera saker du skriver.

För det första: du överdriver, det är inte alls helt accepterat att göra så.

För det andra: menar du att du faktiskt inte förstår vilken nytta en aning av det beteendet kan göra?

Och inte minst... för det tredje... språk är en källa till makt. Det innebär ett tydligt övertag att kunna hantera språket enligt den norm som gäller i den grupp i samhället som har makten. För mig låter det minst sagt gnälligt och samtidigt självgott att klaga så som du gjorde i den delen jag citerade. Det är samma gnäll som rika personer tillåter sig till, när de klagar på att fattiga inte förstår hur komplicerat livet är för den som har pengar.

Jag tycker inte att jag överdrev. Vad jag däremot gav var ett kontrastivt exempel. På universitetet har jag aldrig upplevt sådant jag beskrev, men det kan ju bero på att jag läst språk. Däremot har jag sett och även själv upplevt det tidigare nämnda både i grundskola och gymnasium. Skulle min åsikt vara en källa till irritation så må det vara hänt.

Om det skulle vara sant att rättandet av andras språkfel skulle decimera deras mod och förmåga att uttrycka sig....då vet jag en hel drös (även jag), som aldrig skulle öppna munnen, ej heller skriva en rad.

Jag är mycket medveten om att ordet, eller språket om du så vill, är en högst potent maktkälla, så har det alltid varit...

Japp. Alltså borde det vara skillnad på en post i ett internetforum och en doktorsavhandling.

(Haha.. jag kan inte låta bli... men läkare och skriftspråk? *host* Jag trodde det var en sport bland er att INTE göra er förstådda i skrift! )

Jo... Jag hoppas att de gör det också, t ex på internetforum och att det inte kommer någon och slår ner dom i skosulorna bara för att de inte nådde MVG eller ens VG.

Jag skulle bara behöva ett förtydligande. Pratar vi om den här tråden, eller ens om det här forumet? Det är väl ingen som har slagit ner någon i skosulorna här? I andra trådar händer det väl någon enstaka gång att någon besserwisser påpekar en särskrivning eller så, men här har det ju bara diskuterats språkbruk i allmänhet utan att någon speciell person har pekats ut? Jag tvivlar på att någon som skulle kunna känna sig påhoppad ens har läst den här tråden.

Självklart måste det vara tillåtet för personer som är intresserade av språkbruk att diskutera det. (Kanske hellre under off topic än feedback iofs.) Däremot tycker jag det är ganska dödfött för oss övermänniskor att gå omkring och försöka förbättra världen genom att peka på fel och brister hos människor vi möter.

Ja, men det här ju riktigt. Grejen är att tråden började med att ifrågasätta hur folk skriver på 99 och med frågan om vi ens gått i skolan.

Sedan är ju delar av den här tråden funderingar om språket och en tråd om språk kan ju vara hur intressant och givande som helst. Men det är skillnad på att diskutera under de förutsättningarna än att bråka om hur det ser ut i övriga trådar.

Eftersom det inte har ett dugg med den här tråden att göra tycker jag att det är rent jidder. Sorry.

Gäller det allt? Går du fram till folk du ser på stan och talar om för dom att de klär sig illa för att de har fula kläder? Eller hoppar du på kunderna på ICA för att de köper onyttig mat och leder dem till grönsakerna, bönorna och fullkornspastan? Skäller du ut grannen för att de lyssnar på Radio Rix och borde skaffa sig en musiksmak? Jag har sagt det förr, att hjälpa och ge råd är en god egenskap, men takt och ton är en förutsättning.

Jag har aldrig upplevt den sidan, men jag har kanske haft tur.

Jag tror att du tappat greppet i den här diskussionen. Vem har skrivit någonting om det nedan nämnda? Att rätta någons språk kan som tidigare sagt vara att hjälpa personen i fråga. Jag ser inte att din jämförelse med hur folk klär sig med mera har någon relevans i denna diskussion, då det knappast kan ses som hjälp att påpeka deras klädsel. Ful eller snygg klädsel, dåligt eller gott matval är någonting subjektivt. Där finns inga rätt och fel. Nåväl, kanske inte skall gå naken där det är förbjudet men annars.... Däremot språket har regler. Kan man inte dessa regler gör man fel. Skiter man i att man gör fel så är det naturligtvis valfritt, men det får nog större konsekvenser vid t ex en anställning än vad fula kläder gör.

Med tanke på takt och ton..... är det god ton att svära över andras åsikter i ett forum?!

Tja, att välja dålig mat är nog med all säkerhet mer livsavgörande än att särskriva. Det jag skriver om är jämförelser och det tror jag nog att du förstod.

Jag måste säga att ditt nick är otroligt passande på något sätt. Som i att "frälsa" någon till den rätta vägen utan att direkt bry sig om ifall tillvägagångssättet faktiskt kan göra illa. Det är ju för en god sak.

Faktum är att jag tycker att du borde slappna av lite och fundera över om det är så viktigt att ha felfritt språk på ett internetforum. Vad har det med en anställning att göra? Jag fortsätter att reta mig på att du förutsätter att om man skriver fel så skiter man i det. Det har du ingen aning om, kan jag upplysa dig om. Det är arrogant att överhuvudtaget antyda det. Du vet inte alls hur mycket den personen jobbar med det. Det betyder inte att han/hon vill att vem som helst och när som helst ska påpeka bristerna.

Vi kan ta det i en renodlad språktråd, som utgår från språkfrågor och inte från att kritisera. Men kort kan jag säga att min åsikt är att svordomar har sin plats i språket.

Att ha synpunkter på mitt nick i den här tråden är arrogant och ovidkommande för tråden, det uppskattas inte heller. Tror inte jag orkar fortsätta den här diskussionen, åtminstone med dig. Att spekulera i vad jag och andra här förstår eller borde förstått eller kanske inte förstått... sånt gillar inte jag.

Jag tycker det här i mångt och mycket börjar låta som fyllesnack, där samma visor upprepas om och om igen.

Jag hoppar nog av här innan det blir otrevligt.

Nej det är lugnt. Stanna du kvar så reggar jag av mig istället.

Bye.

Och om någon blir sur för att han/hon blir tillrättavisad, så är det ett sätt att hjälpa den som rättar att förstå att att det är ett otrevligt sätt att uppträda.

Det finns ett välkänt talesätt: ”att tala med bönder på bönders vis och med lärde på latin”. Språk handlar inte bara om gramatik och stavning, det handlar lika mycket om att veta vad som är passande i olika sammanhang. Om man inte behäskar det, så behärskar men heller inte språket.

Blir man sur för att man får hjälp på ett trevligt sätt (Jag har aldrig sagt att man skall slå det i huvudet på någon!) Då får man verkligen enligt min mening skylla sig själv och är att beklaga.

Fel... språket har konventioner, inte regler.

Matematik och logik har, i en mer strikt mening, regler. (Och det är en öppen fråga om inte även de snarare kan klassas som konventioner.) Men språket har definitivt inte regler i den betydelsen.

(Jag har ingen lust att ge mig in på en diskussion om Chomsky osv, men som du säkert vet är det idag få som menar att Chomskys teorior om språkets struktur inte behöver modereras betydligt.)

Hårklyverier! När det gäller Chomsky så sympatiserar jag varken med hans politiska och filosofiska idéer eller intriktning.

Något jag verkligen gillar med allt som skrivs på nätet, oavsett om det är välskrivet eller slarvigt, är att forum, mail, chat, bloggar och alla möjliga andra former av kommunikation lockar folk att skriva!

Om vi backar 15-20 år tillbaka i tiden var det blyerts, bläck och skrivmaskiner som användes. Hur många var det då, som dagligen formulerade sig skriftligt?

För 20 år sedan var det ovanligt att använda det skrivna ordet för att kommunicera, utöver vad som var nödvändigt. Att skriva brev, eller använda skriftspråket på något annat sätt, bara för att man känner för att säga något, var nästan lite "finkulturellt". Hur många var det då som uttryckte sina tankar skriftligt mer än en eller två gånger om året, bara för att de kände för det? Hur många var det som aldrig använde skriftspråket för att spontant kommunicera sina tankar?

Sådana frågor bör man ställa sig, innan man beklagar sig över att många skriver slarvigt. Om man tycker att det skrivna språket har försämrats på senare tid, måste man samtidigt tänka på vad som har vunnits! Det är nog en hel liten "revolution" som har inträffat, utan att så många tänker på det. Det är underbart att folk skriver "hellre än bra"!

Ursprungligen av Nicklas Högås:

Något jag verkligen gillar med allt som skrivs på nätet, oavsett om det är välskrivet eller slarvigt, är att forum, mail, chat, bloggar och alla möjliga andra former av kommunikation lockar folk att skriva!

Om vi backar 15-20 år tillbaka i tiden var det blyerts, bläck och skrivmaskiner som användes. Hur många var det då, som dagligen formulerade sig skriftligt?

För 20 år sedan var det ovanligt att använda det skrivna ordet för att kommunicera, utöver vad som var nödvändigt. Att skriva brev, eller använda skriftspråket på något annat sätt, bara för att man känner för att säga något, var nästan lite "finkulturellt". Hur många var det då som uttryckte sina tankar skriftligt mer än en eller två gånger om året, bara för att de kände för det? Hur många var det som aldrig använde skriftspråket för att spontant kommunicera sina tankar?

Sådana frågor bör man ställa sig, innan man beklagar sig över att många skriver slarvigt. Om man tycker att det skrivna språket har försämrats på senare tid, måste man samtidigt tänka på vad som har vunnits! Det är nog en hel liten "revolution" som har inträffat, utan att så många tänker på det. Det är underbart att folk skriver "hellre än bra"!

Gå till inlägget

Bingo! Ibland får man dock uppfattningen att de som redan ägde språket innan vill behålla det på det viset. Tack och lov har de ingen chans, men de kan få en och annan att tappa lusten i sina försök ändå.