Inledning
För några dagar sen var vi några stycken som tjafsade en del, i all välmening, angående kalibrering, färgrymder och tryck. Efter en del längre förklarande/debatterande inlägg är jag nästan för trött för att ge mig in i diskussionen igen.
Kalibrering är mycket viktigt. Jag tror dock att det första man skall kalibrera sina förväntningar.
Man kan inte räkna med att kunna återskapa det du ser på skärmen på ett papper. Det är helt olika medium och teknologier. Detta är jag helt säker på att vi är överrens om, men jag vill ändå rama in mitt resonemang.
Inte bara det att skärmen är "upplyst från insidan", vilket ju kanske är den stora och självklara skillnaden, men färgrymderna är ju också fundamentalt olika:
RGBär en additiv färgrymd där grundfärgerna rött, grönt och blått blandas till vitt. Avsaknad av färg är alltså svart.
CMYK är en substraktiv färgrymd där man inverterat RGB och låter två av grundfärgerna återskapa R (Magenta och Gul) G (Cyan och Gul) B(Cyan och Magenta). Avsaknad av färg i det här fallet är vitt, eller papper. Tanken är ju att man skall lägga en blandning av färgerna på ett tryckmaterial.
Fundera lite på den här fundamentala skillnaden- hur de olika färgrymderna skapar svart och vitt och deras olika ändamål.
Skillnader mellan RGB och CMYK
Betänk också att en skärm kan mixa fram ett stort antal färger och nyanser genom att blanda RGB i olika mängder i realtid. Det är som om skärmen hade SÅ många färgpatroner!
En skrivare har bara tre(!) nyanser/patroner, CMY och enK (key, som är svart). That's it! Skrivaren kan också blanda fägerna och till viss del skapa nya nyanser genom optiska illusioner och screening (man sprider magentapunkterna över en större yta, så ser det t ex ut som rosa, eftersom det blandas upp med papprets vita färg), men det blir ju inte med den mättnad som om du hade en färgpatron med just den rosa färgen.
Mot bakgrund av detta så kanske det är lättare att förstå att RGB-färgrymden är så mycket större än CMYK.
Sen har ju tryckprocessen moderniserats. Som du säger har de flesta skrivare idag extrafärger som fotocyan och fotomagenta. Traditionellt har CMYK haft svårt att skapa mättade ljusa fäger (det kan man ju härleda från det jag skrev ovan-vitt är avsaknad av färg). För att kringgå det ger man skrivaren tillgång till ljusare nyanser av cyan och magenta, så att mindre screening behövs och mer färg kan läggas på pappret.
Proffstryck arbetar även med spot colors. Då är det färdigmixade färger som motsvarar en exakt nyans så att man kan lägga den färgen i 100% på pappret. Om du har ett företag med vissa nyanser i logotyper och sådant, kan man använda spot colors som då återskapar dessa nyanser exakt, även om de normalt skulle ligga utanför färgrymden. Man kan även ha effekter som metallic och liknande som spot colors.
Utskrifter hemma
Hemma jobbar med sRGB i mina Adobeprogram.(TILLÄGG: Jag JOBBAR i Adobe RGB >90% eller ProPhoto RGB, men konverterar till sRGB som min SKRIVARPROFIL, eftersom den inte är profilerad). Jag är noga med att alla bilder och så är taggade med rätt ICC-profil och sen sparar jag det som .pdf. Detta är för att jag nästan allt jag gör är för flera ändamål: webb, video, egna utskrifter.
När jag sen skriver ut det låter jag programmet sköta färghanteringen och stänger av färghantering i skrivaren. Min skrivare, likt alla (?) hemmaskrivare idag, förväntar sig sRGB färgprofiler- den är fabrikskalibrerad för det. Jag är medveten om att om jag sätter textfärg ifrån RGB-paletten, så kan det komma sig att det blir en skiftning vid utskrift om färgen jag valt ligger utanför den färgrymd min skrivare klarar (nånstans mellan CMYK och sRGB). Det finns ofta en soft proof inbyggd i programmen, men den är lite sisådär. Inget man kan lita på fullt ut.
Hjälp från andra
Om du nu har tur så kommer StefanProfiler hit och läser och förklar mer vad man exakt kan och inte kan göra med skrivare idag. Han arbetar kommersiellt med tryck och har koll på det.
Jag ville bara lägga en liten grund för resonemangets fortsättning.
