Vilka synthar kommer bli rariteter i framtiden...

Gamla samplers, åtminstone vissa, har väl börjat öka en del redan nu. Men jag har svårt att tänka mig något digitalt som kommer att hålla värdet lika bra som gamla analoger. Möjligen vissa trummaskiner, typ 707, SP12, DMX, Linn, Drumtraks, den ligan.

Sen får man ju inte glömma att de flesta knasdyra analogklassiker fortfarande är billigare idag än när de kom.

mc-505/303?

Värt att tänka på är att även Minimoog och TB-303 knappast är ovanliga syntar. De finns i rätt många exemplar även om de inte kommer i närheten av DX7:ans och D-50:s försäljningssiffror

Raritet beror ju också på hur många som är villiga att sälja och hur eftertraktad maskinen är i övrigt. Fizmo sålde säkert inte i särskilt många exemplar, men är ändå inte någon raritet i bemärkelsen att den är eftertraktad. (enapas hajp har inte nått ditt än iallafall. )

Typ en oböjd tr505 lär ju va svår å få tag i i framtiden om man vill böjja en sån...

Jag kan tänka mig att man kommer börja prata DA converters i PCM-synthar i framtiden. Råare, mjukare, fetare eller vad man nu vill säga om det. Men helt plötsligt så blev Roland D110 jättebra!

Jag tror att det går att bygga en hype runt allt...

Den hypen finns typ redan hos mig. Använder en U-110 enbart för hur "dåligt" den låter. Brusig och härlig. Sedan hör man looppunkterna i ljuden helt tydligt också Perfekt!

Jag kan tänka mig att vissa grooveboxar och andra allt-i-ett-grejer kan få kultstatus. En stor del av hajpen kring 303:or består ju i sequencern, dito (fast i mindre grad) för TR808/909 och MPC:s. Så, kanske osannolikt, men Roland MC-505 eller Electribe-serien blir kanske eftertraktade i framtiden?

Dito om Elektron skulle gå i konkurs och inte tillverka några fler monolådor eller maskintrummor.

Halvgamla samplers är nog inte helt omöjligt (SP1200, EPS/ASR, osv) med tanke på att de använts på massa klassiska hiphopalbum.

Men det avgörande tror jag är spelkänslan. Ser man till vilka apparater som blivit klassiker och vad som inte blivit det verkar linjen gå mellan sånt som prickar balansen mellan ljud, funktioner och gränssnitt - tex Minimoog, TB303, TR-serien, osv; det är svårt att ringa in, men träffar man rätt känns det mer som ett instrument än ett fysiskt föremål. Ta Alesis Andromeda: otroligt kompetent, finemang ljud (jag har hört blindtester där folk inte kunde skilja mellan Andromeda och Minimoog), men ändå verkar den inte väcka samma engagemang hos folk. Och där tror jag den (relativa) enkelheten hos många analogsyntar är en styrka. Ett modernare motexempel är JP8000, men den har ju inte kommit upp i de högre prisklasserna än.

Så, som sagt, jag tror att spelvänlighet är något man ska hålla ögonen ute efter. (Speciellt om det är något som kan tänkas slå i rock/pop/metal/hiphopsvängen, det ökar ju antalet som vill köpa och därmed priset.) Tillverkad i små serier och/eller gör något unikt funkar ju också, men då behöver man i regel hitta ett exemplar till lågt pris och ha tur så att det inte bara blir kuriosa. Men Hartmann Neuron tror jag kan komma att gå för ganska höga priser i framtiden av just det skälet.

Egentligen borde väl allt som har slutats producerats, och med fördels inte producerades i särskilt stora mängder, ha potential att få en hype? Det borde väl bara räcka med att någon större producent får för sig att han ska använda just den produkten i någon form av arrangemang så smäller det sen?

Jag tror att vi kommer se tidiga VA-synthar typ Korg Prophecy och JP-8000 skjuta i höjden på prisfronten snart.

Nord Lead är nog inte helt orimligt heller. Jag kan tänka mig Korg Z1 också - få exemplar, gör konstiga ljud som är svåra att få tag på annat håll (som med Prophecy), inte totalt ogenomtränglig.

JP-8000 tror jag är en bra kandidat - den har hörts på så många plattor att den har klassikerstatus bara av det skälet, och det gör ju soundet mer eftertraktat i sig.

Men är det inte en fin balans mellan klassiker och syntar som är dyra mycket för att de ovanliga? Tänker tex på Con Brio - folk känner till dem, men det är inte samma självklara genredefinierande maskiner som tex x0x-serien. Där kan iofs priserna sticka iväg ännu mer, men de är ju redan på förhand definierade som ovanliga...

Nord Lead, helt klart. Dom är ju redan väldigt eftertraktade, iaf 1 och 2.

Kanske DSI-maskinerna med? Beror iofs på hur många dom kommer tillverka.

Waldorfarna kanske? Om inte blofeld sabbat det iofs.

Tror nog faktiskt inte att blofelden förstört någonting, så bra som waldorfs tidigare syntar faktiskt låter. De har massor av funktioner och låter bra. Det tycker jag gör att det låter som att de alltid kommer vara eftertraktade på någotvis.

Annars så är musiker generellt sett fattiga och köper bara saker de har råd med. Detta innebär att allt billigt krams kommer bli hippt om några år. Se bara på TB-303.

Fast nu finns ju iofs massor av VST och AU osv, så då kanske den regeln sätts ur spel. Vem vet.

Ja sabbat var kanske fel ord, men iaf..

Efterssom jag nu också fått tag på en Ion så förutspår jag att den av nån anledning sticker iväg nåt fantastiskt i pris, sådär så det kliar lite i fingrarna att sälja men ändå låter bli så länge att den gör mig ekonomiskt oberoende sådär 10-15 år innan pensionsdax. Blir perfekt. Har allt kännt hur det småbubblar om hypen redan..

Håller annars med om Elektron särskilt om dom skulle sluta tillverkas, trots allt ganska unika burkar med allt i ett, eget sound och beteende på många sätt.

tror inte att någon dave smith-synth kommer att bli mer än klassiker
i benämningen att de låter bra men kostar "lite" och kommer så vara.

sp12/1200 anses väl redan vara klassiker och har redan ett högt pris idag.
mpc2000/2kXL är ju redan klassiker och lär kosta mer i framtiden.
(redan nu försöker ju folk inkassera väldigt mycket pengar för dem iofs)

microkorg är ju redan en klassiker som fortfarande tillverkas. visst, den låter bra
och är världens mest sålda synth. men i längden blir den faktiskt lite tråkig.

men vissa VA-syntar lär bli dyrare nu än de är idag.
vissa kommer lyckligtvis att glömmas bort också.

XT och Q kommer bli klassiker. Det är de ju redan och brutalt svåra att få tag på. Är så grymt nöjd att jag fick tag på en XT häromveckan.

Håller med Sawtooth; den enda poulärtillverkade analogburken som egentligen betingar mer än sitt orginalpris är TB-303, och möjligtvis SH-101. Men de är ju verkligen "kult" i ordets rätta bemärkelse.

Den enda moderna maskin som jag ser en riktig kultpotential i och som redan är kult i dag är Sidstation.

men gör dom verkligen det? vilken typ av prylar tänker du på då? jag tycker många nyare grejjer har dålig kvalitet och diskettenheter och små skärmar osv håller ju inte så länge... samtidigt som många gamla analoga prylar är byggda som tanks och ofta fungerar bra trots många år på nacken.
men visst, komponenterna i dom har väl en livslängd dom med.

jag tror det kommer vara samma gamla prylar som är dyra även i framtiden. dom skiljer sig från dagens teknik på ett helt annat sätt än t.ex en digital sampler gör. en ms-20 är snygg att ha i hemmet och rolig att använda medans en fz-1 bara är stor och ful och bökig att hantera.
hur sakerna faktiskt låter tror jag inte har så stor betydelse.

jx-3p med pg-200 som man idag kan få ganska billigt tror jag kommer bli dyrare allt eftersom folk fattar hur jävla grym den är

Vad tror ni om röda synthar / orgel / stage från Clavia?

När "superdatorn" kan simulera elektronik helt perfekt och stora multi-touch-skärmar finns tillgängligt för en lagom peng, då tror jag att gamla maskiners värde börjar dala och en ny era inleds. Men det är nog inte ännu på ett tag. 10 år räcker nog inte. Eller ?

När nya superfeta datorer med sjukt intuitiva gränssnitt kommer och ms-20-innehavarna säljer av allt de äger så kommer ett nytt gäng köpa upp syntharna och så kommer priserna aldrig dala för de prylarna.

Men annars. Jag tror Clavias och Elektrons prylar kommer vara eftertraktade i framtiden.

Tråkigt men sant. Dessutom så åldras synthar snabbare nu. Vad skall man med en manick till som har både SD-kortplats och USB 1.0 när inge av dessa standarder finns kvar om 10 år.

Apropå tb303 kan jag rekommendera en bra artikel i senaste numret av tidskriften The Wire som handlar just om silverfisken.

Yamaha DX200 bara väntar på att Thomas Andersson, Mr Oizo eller nån ska få en fet hit med den och lyftas till skyarna...:)

Ursprungligen av kroffe:

Yamaha DX200 bara väntar på att Thomas Andersson, Mr Oizo eller nån ska få en fet hit med den och lyftas till skyarna...:)

Gå till inlägget

haha du menar tomas andersson wijk vaa? -- den tomas jag känner vill väl inte ta i hårdvara om det inte är ett måste \ bolaget puchar för att han måste veva på nåt från live - för att det ska se ut som han jobbar ... !

Hehe...självklart menar jag Tomas Andersson Wijk och inte den där slusken som hade Sven Andersson som "artistnamn" i början.