Pismo 10 år!

Vad hade den för finesser som dagens maskiner saknar?
Jag har personligen ingen som helst koll på denna modell.

Jag undrar samma sak.
Jag har en gammal Pismo här som jag skänker bort mot fraktkostnad, om det skulle vara värt det ens. Den fungerar men batteriet är totalslut.

Köpes/Säljes får ni ta i rätt del av forumet.
3 inlägg raderade.
/Admin

Ja jag undrar också vilka finesser som saknas i dagens modeller... Modulariteten är ju överflödig idag.

Fördelen med att den hade två modulfack var att du kunde plocka ut DVD-spelaren och resätta med precis samma typ av batteri som satt i det andra modulfacket. På så vis fick du dubbelt så lång batteritid. Körde du Mac OS 9 klarade den dessutom av att göra det hot-swap, så att du kunde göra det mitt under drift. Jag skulle verkligen vilja kunna göra samma sak på en modern MacBook.

Dessutom var den ovanligt lätt att meka i. Du lossar två fästen på tangentbordet som du sedan kan ta loss. Där har du sedan direkt åtkomst till såväl AirPort-kort, processorkort, minneskort och hårddisk. Med tiden kom det flera olika processoruppgraderingar till den som var enkla att installera, bara att byta ut det gamla kortet mot det nya.

Några egentliga finesser utöver det tycker jag inte direkt att den har. Många som gillar dem brukar tycka att de är mycket skönare att hålla i än dagens kantiga metallmodeller, att tangentborden har bättre nedslag o.s.v. Men det är mer subjektiva åsiker.

Jo, jag förstår att det var en fördel DÅ, men som jag skrev, vilka finesser hade den som verkligen saknas idag? Med dagens batteritid känns möjligheten till ett extra batteri ganska överflödig, och jag skulle hellre se att de slopade SuperDriven helt istället för att låta den vara modulär.

Jag tror att en del skulle tycka att det vore en fördel även nu. Dagens MacBook-datorer har inte alltför mycket längre batteritid än vad man hade då, fem timmar, och det finns dessutom kraftigare batterier tillgängliga som kan ge ett par timmar till utöver det. Multiplicera med två och du får bra mycket mer än vad en MacBook klarar av.

Jo, men skulle folk vara villiga att ta den extra storleken på datorn som detta skulle medföra? Jag tror flerparten föredrar dagens formfaktor framför möjligheten att ha två batterier.

2st FireWire var skönt. Tangentbordet var riktigt underbart och jag gillade designen bättre än dagens MacBooks. Idag, med dagens batterier, så är väl modulariteten oftast överflödig, men ändå så kan det vara bra om man vill växla mellan en extra hårddisk och en SuperDrive t.ex. Men mest av allt gillade jag Pismon som helhet, det hade liksom allt man då kunde önska sig av en bärbar.

Hade "lillasystern" Lombard och tycker också att de var snyggare än dagens "plankbitar". Dubbla batterier är nog annars det jag saknar mest. Rotade väl inte i den så mycket - fast jag håller med om at det var lätt att sätta i nytt minne och större hårddisk

Jag håller med Ingemar!

Många här har missförstått det hela poängen, kanske för att många inte ens använda Mac då Pismon kom ut.

Det handlar inte om att jämföra en 10 år gammal dator med dagens, utan att jämföra hur Pismon står ut som en milsten om man jämför med andra modeller och hur de står sej 10 år efter att de introducerats.

Hur många satt med en PowerBook 520c 10 år efter den släptes ?

Eller varför inte en TiBook där plastramen spruckit och hänger löst, gångjärnen för länge sedan givit upp, skärmkabeln pajjat.

Tror inte en MacBook med sitt spruckna topcase, kassa inverterkort kommer att ha samma status i framtiden. Jag har två stycken Pismo (och en Lombard) alla tre fungerar utmärkt och jag ser ingen anledning att bli av med dem.

LCR

Just den lilla meningen måste jag protestera lite mot. Jag har en TiBook (G4, 400 - tror det var första modellen som kom) och den funkar fortfarande utmärkt trots att den också börjar närma sig 10 år! Jag använder den faktiskt dagligen (till mail, surf och andra lättare sysslor - tyngre saker gör jag på den mer moderna stationära burken). Visst har jag funderat på att byta ut den mot en ny MBP men så länge den gamla TiBooken funkar så bra har jag svårt att motivera det. Jag har aldrig sett en annan dator som hållit så bra så länge (och kommer säkert aldrig att få det igen)..

En Trabant lär ju klara sig om den utför "lättare sysslor" också, trots att den är 60 år gammal.........

Jag har också en titanium och den har släppt i kanten, batteriet är slut sedan länge, men både gångjärn, samtliga kontakter, tangentbord och skärm mår bra. Inverterkort har jag fått byta själv en gång efter en liten "olycka" med Juice på morgonen. Brukar ta fram den när jag blir lite nostalgisk.

Får hålla med om utseendet. Pismon var riktigt snygg! Min Inspiron var sjukligt ful.

Va - jämföra en mac med en Trabant? Värre hädelse får man leta efter!

(Och jo, batteriet är förstås slut på min också. Skulle väl inte tro att man kan hitta någon laptop alls med den åldern som fortfarande har ett bra batteri..)

Jag har en bekant som köpte denna modell för mycket pengar, men fick ett riktigt måndagsexemplar. Det drabbades av frysningar, som blev allt tätare med tiden. Jag vet inte varför det inte fixades på garantin, men jag kom ihåg hur synd jag tyckte om henne - inte minst eftersom det var så mycket pengar för något som aldrig riktigt funkade. Själv körde jag windows 2000 på den tiden som huvudsystem, något som jag kom att göra ända fram till 2007, och kontrasten mellan hennes problem och mina obefintliga problem med windows 2000 var stark. Stablitetskontrasten mellan mig och alla som körde MacOS 7-8-9 runt omkring mig var stor rent generellt. Men Pismo var riktigt snygg, det snyggaste som fanns på marknaden då. Och så är det ju fortfarande, och Apple har därvidlag dragit ifrån - till och med.

Kan bara instämma med Ingemar. Pismon var helt underbar!. Jag köpte min 500mhz(!) 2000 och sålde den 2006 till en kollega som switchade. Han blev helfrälst och gav den till sin sambo och köpte en MBP till sig själv.

Min Pismo gick som en dröm. Den strulade bara en gång (logikkortet) och tyvärr tog det Apple i Tyskland 6 (!!!) månader innan de kommit fram till vem som skulle reparera den och vart den skulle skickas.

Den fick stå ut med att köra Mac OS X public beta och få apelsinjuice uthälld över sig (logikkort nr 2!). Den gången reparerade jag den sjäv. Köpte ett logikkort (egentligen hela underdelen, utan skärm) och tack vare konstruktionen var det inga problem.

Pismon tillsammans med dennes efterföljare, TiBooken, var de vackraste bärbara som Apple någonson har gjort. Jag tycker inte att AlBooken, och MacBook Pro (1:a och 2:a generationen) var någon förbrättning rent designmässigt sett.

Pismon var en trevlig maskin. Själv var jag en av dem som köpte G4-uppgraderingen. 550 MHz. Datorn blev typ dubbelt så snabb. Maxade givetvis minnet, satte i stor disk och till och med en superdrive (vilket i efterhand kan sägas var ganska onödigt). Nytt "superbatteri" givetvis, plus att jag hade kvar orginalbatteriet ett tag. Rätt många timmar blev det.

Min Pismo måste ha utsatts för extremt slitage, för jag bytte nästan alla delar på den vid något tillfälle. Till slut var det bara tangentbordet kvar från orginalmaskinen, tror jag. Den var lite för böjbar för sitt eget bästa, inte lika kraftig som den tidigare Wall Street som hade någon centimeter till i tjocklek.