Jag vägrar Facebook

Anonym? Jo, det är väl inte så svårt lurka reda på dig ändå.
Själv är jag med på FB men kör väldigt slutet ändå, enbart min vänner kan se min info.
Man kan reglera rätt bra, ingen som inte är min vän kan hitta telenummer etc.

Att bara koppla på "grinig gubbe" kan ju funka, men det är ju inte direkt produktivt.

I just det här fallet kan det vara det. I tidningen stod det att FaceBook är ett svårt hot mot just produktiviteten! Så skall man tro på det så behöver vi fler griniga gubbar som jobbar i stället för att sitta och vada sig igenom de senaste hundra FaceBook-uppdateringarna.

Microsoft äger 1,6 % av aktiestocken.

Jag har inget FB-konto. Har besökt sidan EN gång med en annan persons konto. (givetvis med den personens samtycke)

Att vara en i mängden på foto från en fest eller annan tillställning kan jag stå ut med. Men direkta bilder och att namnges gillar jag inte. Detta gäller oavsett om det är Facebook, Flicr, Jalbum, eller andra publika ställen.

Sedan tycker jag det gamla uttrycket "vänner och bekanta" är bra. Vänner är sådan man känner väl, träffar, ringer, skriver brev till etc. Bekanta är sådan man har en mer ytlig kontakt med - tidigare skickade julkort till etc och nu kan ha facebook-kontakt med. Men jag föraktar inte bekanta - de är guld värda, de också.

Själv har jag en hel del sådana runt om i världen och med julkort eller liknande håller jag kanalen öppen. Besöker jag deras stad är det självklart att se dem - vilket jag tycker är trevligt vid utlandsbesök eftersom man får en annan bild av landet än om man bara träffar turistindustins folk. Vissa bor också så att de erbjuder en att bo där även om det är 5 år sedan man sågs senast. Själv tycker jag också att det är trevligt att se dem en kväll om de är här. Men de är inte mina vänner - de är goda bekanta!

Våga vägra Facebook!

Våga vägra Internet! Tror inte på skiten. Tror att Internet självdör om typ ett halvår ;D

Jag kan berätta hur jag ser på det hela.

Att blåvägra och bara tycka att man lägger ner är bara löjligt.
Då får man ju flytta till mossig hydda i skogen, helst utan el. Möjligen med vatten indraget...

Utnyttja tekniken istället.

Gå in på Facebook, slå på de integritetsskydd du vill ha.
Det går alldeles utmärkt att ställa in att enbart ens närmsta vänner skall kunna se ens emailadress.
Ingen utomstående ser ngt alls, mer än att jag finns där - med ett namn - och det står väl ändå i telefonkatalogen.

Lägg så mycket tid på det som du tycker passar - en halvtimme i veckan eller en timme om dagen - välj själv.

Mitt eget upplägg är att jag skiter i alla spel som finns, jag utnyttjar "blockera den här applikationen", efter ett tag slipper man se allt töntigt med ädelstenar, farmville och liknande småbarnstjafs.
Jag struntar också i alla grupper som finns, jag tror jag är med i tre stycken.

Ett gott råd är att ge fan i att VARNA folk, av allt som dyker upp är det en hel del som är skit, onödigt och irrelevant.
Att det skulle vara så hemskt hamna på ett foto när man är på fest vet jag inte vad jag skall säga om, om ens vänner ser det, det är väl lugnt. Man får väl sluta gå på fest då helt enkelt.
Man kan ju kanske säga till på festen att man inte vill va med på bilden till den som tar dem...

Det är smidigt om man vill fråga hela bekantskapskretsen ngt på en gång.

Och Ingemar, de som sitter på jobbet och pellar med FB, där finns det ju några saker att göra då.
Förbjud det, lär folk att de skall ge fan i det eller hur man vill.
Ofta är det samma folk som om inte FB finns så gör de ngt annat nollproduktivt ändå, ringer tjejen, ringer mamma, spelar Flashspel på nätet, surfar på andra siter som inte har med jobbet göra etc...

Så det finns ingen som helst gradskillnad mellan att bo i en hydda utan el och att ogilla Facebook?

Jag registrerade ett konto på Facebook i slutet av 2007 och hade kvar kontot i ungefär ett år. Varför avregistrerade jag mig? Jo, för att jag insåg att alla jag vill ha kontakt med har jag redan kontakt med via SMS, chat, epost, Twitter och diverse bloggar och forum. För att inte tala om att vi träffas ute i själva Verkligheten™.

Även om man ställer in alla integritetsinställningar så är det ju en hel massa människor man av en eller annan anledning valt att sluta umgås med som helt plötsligt står och knackar på och vill bli kompis. Nej tack. Det är helt enkelt inte för mig i dagsläget.

Jag har bott i 8 städer i 3 länder och på så vis har jag en hel del bekanta som man skulle kunna kalla det utspridda lite varstans. Jag är inte tillräckligt intresserad av dem för att aktivt maila och sms:a dem och twitter skulle jag aldrig idas hålla på och uppdatera tillräckligt ofta men det är trots det trevligt att kunna se vad som händer i deras liv.

Kort sagt är FB ett bekvämt sätt för en lagom inåtvänd nörd som mig själv att kunna upprätthålla någon form av socialt nätverk utanför den närmaste vänkretsen Facebook är dessutom en bra plattform att lägga upp foton på eftersom "alla" finns där och kan kommentera kring bilderna.

Vampire wars, mafia wars, farmwille, spåkulor mm har jag helt enkelt blockat och personer jag absolut inte bryr mig om har jag dolt.

Klart att Facebook är bra för vissa. Men trots att jag just återaktiverat mitt konto är jag inte säker på att jag har speciellt mycket nytta av det.

Jag är född, uppvuxen och fortfarande bosatt i Umeå, så jag har inte vännerna speciellt utspridda; bara några förtappade själar som flyttat till hufvudstaden, annars bor de flesta kvar.

Jag har full förståelse för att alla inte har nytta av FB och likande tjänster. Det enda jag förväntar mig tillbaka är att de som inte har nytta av tjänsterna har förståelse för att de finns det som har det.

Om man säger så här: jag har ingen nytta av den "blåa folklimon" här i Umeå då jag går, cyklar eller kör min egen bil. Däremot har jag förståelse för att det finns folk som uppskattar den och startar därför inte trådar där jag stolt deklamerar att jag minsann vägrar åka buss

I grund och botten handlar det om kontakt och kommunikation. En social interaktion som berikar. Och för detta ändamål tycker jag Facebook fungerar i dagsläget.

Man kan förstås använda Facebook som fan läser bibeln, men man kan också ta till sig de delar man uppskattar och strunta i resten. Man måste inte gå med i larviga grupper eller spela fåniga spel om man inte vill. Man måste inte posta statusuppdateringar, man måste inte läsa andras statusuppdateringar, man måste inte posta bilder och man måste inte besöka sajten varje dag.

Rent konkret har jag idag kontakt med ett antal personer som jag annars inte skulle ha kontakt med, den där typen av kontakter som är för vaga för att man ska lyfta telefonen och ringa varandra. Och det är inte så att livet blir ytligare på grund av detta, snarare tvärtom så har det lett till fler fysiska möten.

Det är inte helt olikt hur närvaron här på 99mac har lett till att jag träffar personer fysiskt (tack varje våra Macpubar) som jag annars inte skulle umgås med (fast med den skillnaden att jag genom 99mac träffat helt nya ansikten medan Facebook endast handlar om kontakt med redan bekanta ansikten).

Facebook passar också bra för de där privata sakerna som kanske är intressant för 20-30 vänner ("min dotter har lärt sig gå idag!") och totalt ointressant för nätet som helhet. På det sättet passar det bättre än t.ex. Twitter som är helt publikt.

Och även om det finns allvarlig kritik riktad mot Facebook angående vem som har rättigheter till bilder man laddar upp så är det rent praktiskt ett smidigt sätt att lägga ut bilder som man vill visa för vissa men inte alla. Man ska förstås aldrig lägga upp något på nätet som man absolut inte vill ska spridas, men för den kategori bilder som egentligen är ofarliga men som man ändå föredrar att de inte hamnar i Googles klor passar det bra.

Det är också ett tidseffektivt sätt att hålla sig uppdaterad på vad som händer i olika vänners liv. Det vore inte så praktiskt att sitta varje kväll och ringa runt bland alla vänner ("Hej, hur mår barnen? Njutit av helgen? Vann rätt låt? Hur är vädret i Australien?").

Facebook passar också utmärkt eftersom det känns som en plattform för vuxna (till skillnad från Lunarstorm och liknande).

Ett tips är att använda Dölj-funktionen flitigt

Så; nu har jag återaktiverat mitt Facebook-konto

Jag använder dagligen Twitter, Facebook m.f för att socialt hålla ihop mitt breda bekantskapsnät för både jobb samt privatliv. Fungerar perfekt. Jag fullständigt lever digitalt och det fungerar perfekt för mitt liv och toktrivs. Skulle aldrig kunna byta bort detta

Om vägra Facebook funkar för dig, så är det väl bara att gratulera. För någon annan kanske deltagandet i Facebook gör dom en gnutta lyckligare. Alla behöver ju inte funka likadant.

Jag tycker dock att vissa foliehattstyper skall se upp med att deras oro är ett större problem i sig än om det "otäcka" skulle inträffa. Jag vill inte påstå att du är en foliehatt... Det har jag inga belägg för, men det känns som om att det är helt normalt att vägra Facebook, men om det skulle övergå till att vara ett problem att ens vänner har Facebook och använder det på vanligt sätt - om *det* är ett problem - så tror jag att man ödslar energi på fel saker.

Säga vad man vill om Facebook, men just nu ser jag hur tjänsten fungerar som stöd i sorgearbetet efter en förolyckad bekant och jag tycker det är underbart att se den värme och kärlek som tar sig uttryck mitt i den värsta sorgen för anhöriga och vännerna.

/c

Här har ni ännu en FB vägrare! vi är få, men vi finns!

Med barn och övrig släkt spridd inte bara i Sverige så är det ett sätt att följa med vad som händer, se hur renoveringen av huset går och hur fort våren kommer i deras del av landet. Håller med Goflrop det går bra att ställa in hur hemlig man vill vara och på mitt användarnamn syns att jag inte är rädd att visa vem jag är.

Är med i en internationell förening. Det har blivit fantastiskt mycket lättare att hålla "civil" kontakt med de människor man lärt känna i föreningen via FB.

Jag har ett konto men är aldrig där.

Vad är facebook

Jag "vägrar" har fått en del inbjudningar

Tacka vet jag face to face in real. tex. franska kaffet här i Götet är helmysigt i goda vänners lag att sitta och lyssna, för se om min skolfranska lyckas snappa upp ett eller annat ord eller fras
Samtidigt som man mumsar på nått gott bakverk och slörpar nått exotiskt tee.

Visst har jag den "bärbare" med i knät men mest som benvärmare och inte som book i facet .

Jag har inte tid att springa på Caféer hela tiden...

Inte så enkelt kanske om personen bor på andra sidan världen, eller bara någonstans i vårt avlånga land.

Om du nu vill vara anonym kanske det inte är så smart att anordna öppna pubkvällar på ett publikt forum?

Man är aldrig så anonym som man tror och jag tror inte FB är farligare än något annat om man använder sekretessinställningarna och är lite försiktig då man oftast använder sitt riktiga namn.

Ska man vara anonym får man hålla till på diverse darknets.