Borde ha lämnat mitt nummer till den där tjejen eftersom jag är singel nu hallå, hon bara satt där på tåget vid centralen (Stockholm-Göteborg), platsen bredvid min bokade plats, kan ni fatta, och läste sina anteckningar och böcker i belysnings teknik inför sin tenta. Så söt hon var.
Hon verkade vara så trevlig och luktade så naturligt gott, våra blickar möttes, vi utbytte ett par ord, men spänningen fanns där mellan oss hela tiden, kändes i luften under hela tågresan på 2 timmar, kände mig blyg och det pirrade i magen. När våra nakna armar nuddades när vi delade det gemensamma armstödet i mitten, gick en svag elektrisk stöt mellan oss.
Jag bara stirrade fånigt in i min bärbara macbook och låtsades vara lite upptagen med mitt egna trådlösa nätverk surfade runt på alla webbens hemsidor utan att minnas var, medans mina tankar snurrade runt, medans hon sakta sipprade på SJ:s morgon kaffe och tuggade sött på sitt gröna äpple.
Samtidigt ville jag inte störa hennes förberedelser inför tentan genom mitt vanliga pratande.
Hon gick av ett par stationer före mig i Skövde. Hon vände sig mot mig och stannade upp- kändes som tiden stannade också- och sa "hej då" med ett mjukt leende på det där speciella sättet, svårt att förklara.
Jag ville bara skrika ut "LYCKA TILL MED TENTAN" men fick knappast fram ett knyst bara ett svagt hej då och en mötande blick till henne.
Hur dum får man vara - en sån dag som denna kanske aldrig kommer igen ?
Om du okända tjejen på tåget läser detta och kanske också är singel, rentav macanvändare vad vet jag, rodnar blygt, så skicka gärna ett pm till mig här
ledtråd: pirates
