Måste hålla med Dr Jerkyll. En lagom struktur är nog det optimala: en balans och harmoni. Personligen är jag allergisk mot alla dessa hyllmeter med böcker om hur man når Framgång, blir en Ledare och får Ordning på saker och ting. Det luktar fascism och streberaktigt pedanteri.
Ändå är jag en väldigt strukturerad person, dock inte hypereffektiv och genominrutad; det måste finnas utrymme för spontanitet, impulser och kreativitet. Om man planerar för mycket, t ex rutinerna på en arbetsplats (med oändliga möten, regler osv) eller detaljerna i en semester, riskerar allt att ruttna och fastna i stelbenta rutiner. Jobbet och fritiden blir en ointressant och tråkig rutin. Meningslösheten breder ut sig.
Tricket är nog att ge alla i sin omgivning plats och frihet att utvecklas, men också stimulera dem att ta ansvar och initiativ. Det måste vara roligt att arbeta och leva, annars ledsnar man och börjar slarva.