Leica M9 Monochrom - varför har ingen sagt något?

För att den är tokdyr?

Wow, den verkar grym. Men priset indikerar att jag nog gör bäst i att fortsätta med Tri-X

Såg nyheten förra veckan och kollade sedan på prislappen… Jag skulle kunna tänka mig att lägga den till listan i tråden som handlar om att vinna 200 miljoner.

Ja, priset bör väl bli runt 70.000 kr i Sverige...?

Edit: 59.900 kr enligt fotosidan.se

Visst, köper jag den på firman motsvarar det "bara" 28.000 kr i utebliven lön - eller hur man nu föredrar att räkna

Edit: 23.960 kr (inköpspriset 59.900 kr, minus moms, minus 50% skatt)

Jag måste erkänna att jag skulle MYCKET gärna vilja ha en. Det känns som den perfekta kameran för den hängivne entusiasten med mycket pengar. Mycket pengar har jag tyvärr inte. Självklart ska man då ha ett "Lecia Noctilux-m 50/0.95" som bara kostar 85000:- till kameran. Det är bara att drömma vidare helt enkelt…

Drömma är gratis

Men läcker är den ju... suck!

Trams. Så, du startade tråden för att gnälla om att ingen annan gjort det tidigare?

Verkligen inte, själv ränner jag runt med en Fuji X100. (iofs så är den kanske ett mellanting, men ändå)

Min spekulation är att det hela ligger i att det är en lite annan värld. Lite som arbetsstationer från Sun eller SGI, dom är/var oftast inte med i plattformskrigandet. Det är olika ligor helt enkelt, fast kanske egentligen olika spel.

Inte alls! Leica har absolut kvaliteter som inte går att stapla upp i en jämförelsetabell. För mig är problemet bara att jag inte riktigt har råd med en, och (än värre) inte kan ge en sådan kamera den tid den förtjänar. Så, även om jag inte kommer att skaffa någon M9-P under överskådlig framtid så är jag överförtjust i idén.

För min del är det för övrigt den teknikproppade klumpedunsigheten som gör att jag fortfarande har någon slags hatkärlek till min Sony A850, trots att den ändå är en särdeles finessbefriad tingest. Jag köpte den som någon sorts spirituell ersättare till min omåttligt avhållna Minolta från 1976, men det var lite för stora skor att fylla.

Jag vill ha en. Får jag femårigt arbetsstipendium någon gång så...

Jag tycker att detta är oerhört intressant! Detta är så vitt jag vet den första kommersiella kameran med svart-vit sensor! Det är faktiskt väldigt stort och speciellt! Jag skulle jättegärna vilja ha en! Någon som vet när den släpps?

EDIT: Den släpps i juli och kommer kosta 57000 inkl. moms (Skarpare Leica M ger bara svartvita bilder - Fotosidan)

Får jag fyra eller fem D800:or för en Leica Mvadsomhelst ?

Jag tycker Leica känns lite som en kamera som gamla miljonärer ger varann i 75-årspresent.

Typ "det enda jag kan ta i är en Leica", låter lite som, "ja, det finns ju två bilar -Bentley och Rolls...."
Om inte annat så samlar man ju drygpoäng mot sina fotovänner som har annat.

Så man tar bättre bilder med en Leica för 60 papp på armen än en Nikon/Canon/pentax/Olympos ?

Varför blir man mer kreativ av att äga ett dyrt verktyg?

Utveckla gärna?

Det säger jag inte heller, det jag säger är att ens material påverkar ens process vilket förmodligen påverkar resultatet. Eller kanske inte alls, men man kanske helt enkelt trivs bättre med det, vilket får en att göra det mer, vilket i förlängningen påverkar kreativiteten (om man ser det som mängden konstruktiva försök). Om det nu är kreativitet/produktivitet som är det viktiga.

Jag vet ärligt talat inte hur mycket man kan generalisera kring människors kreativa process (jag har fullt upp med att försöka få ut något vettigt ur min egen), eller kring vad människor uppskattar i livet (jag upptäcker själv nya saker hela tiden), men jag vet att jag inte kan förutsätta att andra människor fungerar likadant som jag.

Men ska vi låta tråden handla om kameran istället för hur man kan se på verktygets påverkan på kreativiteten?

Varför skaffar du själv en D800? Tar du bättre bilder med den än en D700? Blir du mer kreativ?

Om man vill ha en mätsökare och den ska vara digital så är Leica det bästa man kan få. Än så länge
Skulle gärna vilja ha en men priset är för högt, för mig

D800 är det bästa rent tekniskt till det priset (ca 25 000<) som går att hitta.
Den har fullsensor, lågt brus, mkt hög upplösning, bra byggkvalite för pengarna.
Testare utnämner den till årets kamera och in princip en enig kamerapress utnämner
den till en vinnarkamera.

Om jag är mer kreativ än med en D700 betvivlar jag. En del bilder kanske rent tekniskt
blir bättre än D700-bilder då bruset är lägre.

Emotser fortfarande ett rationellt resonerande (likt det ovan) om varför man skall skaffa en Leica M9.

Nu är ju Mustang och Volvo 240 precis samma sak - och då väger jag 2012 års Mustang mot sist tillverkade 240:n: Otidsenliga bilar med kass väghållning och törstiga motorer. Möjligtvis vinner Volvon på bättre säkerhet och att den har högre släpvagnsvikt.
/m

Visst, det är svårt att undvika en prisdiskussion när priset är så provocerande högt. Man behöver minst sagt ekonomiskt svängrum för att kunna köpa en Leica M9 Monochrom.

För mig blir det kanske en uppgradering från X100 till X-Pro1 istället, den känns nu plötsligt nästan gratis i jämförelse...

Men jag tycker inte det är priset som gör kameran intressant utan tekniken som beskrivs i inlägg #3 och det vore roligare om tråden kunde handla om detta.

Personligen upplever jag alltid en kreativ rusch när jag byter kamera eller kör ett projekt med en viss kamera eller en viss film. Att begränsa sig är något av det bästa för kreativiteten. Av den anledningen känns en sv/v digitalkamera intressant, särskilt om det stämmer att det dessutom innebär en dramatisk ökning av bildkvalitén.

Kameran?

Har dpreview testat den är och kommit med ngn utvärdering mer än en preview...

Leica M-Monochrom Hands-on Preview: Digital Photography Review

Nope, men det kommer väl.

Den tar skarpa svartvita bilder. Inget anti-aliasing filter. Man läser inte ut färgdata.
OM detta är bättre eller sämre lämnar jag till proffsen miri mfl.

För mig som glad amatör känns det dock som att man försökt bygga en D800E men för att slippa
problem med moire har man tagit det drastiska steget att kasta all färgdata åt pipan - förmodar
att det helt tar bort moire-problemet? Eller?

Fast jag undrar ju som "professionell kamera" (åtminstone till priset), var är alla de saker man kan hänga på en systemkamera av idag av de större märkena? Canon, Nikon har ju en uppsjö av grepp, trattar, spakar och don.

Mitt högst personliga förhållande till Leica är att det är en fin pjäs i gammal östtysk tradition; mekaniken är förstklassig. Som en schweizisk armékniv x 10 000.
Men elektroniskt når de inte fram.

Leica M är inte spegelreflexkameror, de är mätsökare och har en helt annorlunda konstruktion, med helt andra för- och nackdelar. Avsaknaden av spegelhus gör att de kan byggas mycket mindre och tystare än spegelreflexkameror, och eftersom att de inte visar samma utsnitt som optiken lämpar de sig bäst för fotografi runt normalen. I gengäld kan man dock se området utanför ramarna och kan förutse en kommande situation innan motivet har uppstått, och med en sökare som har en förstoring nära 1.0 kan man med lite vana komponera bilder med båda ögon öppna. Samma sökare gör dock att de inte lämpar sig för tele, utsnittet blir väldigt litet och svårfokuserat, eller macro där parallaxfelet blir för stort.

Dessa egenskaper gör att de lämpar sig extremt väl för vissa nischade områden, t.ex. gatufoto, men är sämre allroundkameror än spegelreflexer som t.ex. din D800E. Min erfarenhet är att även om det hade varit trevligt om Leica hade kunnat modernisera kontrollerna något så har de trots allt en väldigt effektiv layout och man känner sällan att kameran kommer ivägen för fotograferingen, och det är sällan sunt att bedöma ett specialiserat instruments professionalitet utifrån hur många knappar det har. Östtyskt. Bah!