Livet som företagare

Skall man starta eget så är det enklaste sättet att lösa de flesta problem att ordna två saker före start:

1. Kunder
2. Order från dessa kunder

Har du det så är allt mycket lättare och idag så skulle jag aldrig starta eget utan de två sakerna.

En tredje bra sak att ha är:

3. Kontaktnät av människor som kan ge råd (Affärsänglar, experter, egna företagare, kollegor i branschen och hangarounds)

Dessa människor är guld värda i alla sammanhang och i mina ögon helt avgörande för hur man lyckas.

Eftersom vi nyligen ombildat vårt företag från HB till AB så föreslår jag att ni startar i rätt bolagsform från början (att ombilda är mer jobb än det är värt tycker jag) och då väljer antingen AB eller separata företag (AB/HB) som går samman i en ekonomisk förening (den senare fungerar då som "ansikte" utåt).

För att få fram aktiekapitalet så föreslår jag apportegendom, donera utrustning (sådan som kan användas för att driva företaget), det löser mycket av aktiekapital-frågan. Men för att göra detta i praktiken så skall du ha dels en revisor och dels en bokföringsnisse. Det kostar lite i förhållande till vad det är värt. För att värdera utrustningen behöver du en värderingsman.

Lycka till!

/Ola

Vill du ha en ball firmabil som kostar multum. så se den som en stor reklamkostnad.

Ha en skruttbil registrerad på dig själv privat Så kanske du slipper obehagliga frågor. Samvete ?
Eller lägg dig på rygg sparka dig trött skicka pengarna till Jag.

nu har jag inte läst mer än första inlägget, men jag tänker ge dig en bild av mitt egna liv som ensamföretagare:

som tjugoett-åring har jag nu handlat med aktier sedan min 18:e födelsedag. det har varit väldigt vinstdrivande på det ekonomiska planet, men i första ögonkast förödande för det sociala livet. visst, jag är festivaltönt, musiker, och har ganska mycket vänner (i ett relativt perspektiv). dock så har det från och till känts ganska mauvais quart d'heure när mina vänner vill åka någonstans, och jag inte kan utan att ta med satellituppkoppling, laptop och inloggningsdosa för swedbank. ..

jag och min flickvän har ett bra liv, och jag försöker att hålla pengar (läs: pengar som inte rör vår gemensama ekonomi), företagande, irriterande klasuler och revisorsamtal utanför vårt äktenskap, och sociala liv.

av en ren tillfällighet så märkte jag för ungefär ett år sedan att jag både hade vänner inom esterkretsar (jag själv läste automations- & robotik-teknik under gymnasiet) och de som gärna köper och samlar, däribland jag själv. med en vit omsättning på drygt 100.000 om året (som självstyrt tak för att undvika trubbel och too-much-to-handle) så köper och säljer jag ny-konst.
som självlärd icke-auktoriserad värderare så är affärerna inom det här området goda, så länge man håller sig väl och betalar bra. dessutom ser jag en tusing som en jättevinst.

nu när det jag gör snart är självgående känner jag att jag kan vrida tillbaka och börja leva fullt ut, om jag nu inte redan gör det, jag tycker mitt liv är underbart, även om bokslutet visar ett fett minus.

företagande kan skilja sig fruktansvärt mycket från företagare till företagare - vissa jobbar hela livet och får knappt någon vinst, medan andra gör måttligt mycket och tjänar storkovan. spelar det någon roll? egentligen inte, man borde inte starta ett företag om man inte räknar med att arbeta dygnet runt i resten av sitt liv. med en sådan pessimistisk inställning kan man nog egentligen lyckas bättre. förvisso ramlade jag in på ett bananskal, men ändå. (jag är verkligen inte att ta efter, då jag chansat och tyvärr lyckats göra diverse olagliga saker iom mitt företagande - utan att vetat om det.)

PÖSS

en liten edit: jag har ett vanligt fyrtiotimmarsarbete som robottekniker, som jag arbetat med sedan jag slutade skolan - det ska sägas att jag delat upp de här två inkomsterna ganska rejält.

Svenska staten har verkligen lyckats. Inte bara med att krama ut så mycket pengar som möjligt utan även indoktrinera folk att jobba arslet av sig och knappt få ut något är helt i sin ordning. Ok jag vet att du inte är hjärntvättad men jag spyr verkligen på det här landet ibland.

Nog fan ska de som startar företag, de som tar risker, kommer på nya saker och jobbar mycket och obekvämt vara de som tjänar mest pengar. Mer än de som hatar att jobba och bara väntar till helgen, chips och hörnsoffa.

Helt rätt Acke.

Om jag riskar och lägger ner en massa tid så vill jag ha mer för det - men i Sverige är det inte så enkelt att tjäna pengar i alla fall. Det är dvla mycket regler och skit man måste kunna för att klara av det.

Jag både har varit och är egenföretagare. Första gången gick inte så bra, nu går det bättre.

I mina ögon är uttalanden som att man måste jobba dygnet runt som egenföretagare rätt löjliga. Det beror ju på vad man jobbar med. Att jobba som egenföretagare är inte likadant för alla som gör det. Det borde ju vara självklart och uppenbart för alla, men svepande uttalanden om egenföretagande är ändå rätt vanliga.

Att ha eget företag kan te sig mycket olika — allt från att ha en korvkiosk, vara franchise-tagare, vara taxi-förare, ha ett webbhotell, ha en hårsalong (eller bara hyra en stol i en hårsalong), ha en redovisningsfirma, eller vara projektledningskonsult.

Det stämmer inte alls att man som egenföretagare måste jobba arslet av sig. För vissa, ja, för andra inte. Som egenföretagare så påverkas inkomsten ofta av arbetsinsatsen — det är ungefär hur svepande uttalanden man kan göra om egenföretagande utan att det gränsar till skitsnack. Det är förövrigt inte heller så att egenföretagare alltid tjänar massor av pengar, många egenföretagare kämpar på i åratal utan att tjäna mer än genomsnittet — inte för att de är dåliga på vad de gör, utan för att det kan vara tufft helt enkelt.

Det behöver inte heller vara svårt, det går ju faktiskt att anlita exempelvis redovisningsbyråer och revisionsbyråer för att sköta det ekonomiska. Personligen tycker jag att alla borde prova på det, det ger ett helt annat och förhållandevis osvenskt perspektiv på vad företagande och vanligt arbete är.

Klart att det är olika från fall till fall. Allt beror ju som sagt på hur mycket man drar in i timmen.
Jag känner flera som jobbar 15h per dag för att gå med vinst. Om de då tar tillräckligt betalt eller om de skulle tänka på att göra något annat är så klart en fråga som kommer upp.

Det är givetvis en process.

Vissa arbetar 15h+ om dagen vissa jobbar inte ens fulltid, och kan tjäna lika mycket.
Sen är det beroende på vad man har för mål med verksamheten, ska jag tjäna bra för rimlig insats själv eller ska jag utveckla ett företag som är roligt och ger mig en möjlighet att ta ett steg tillbaka och låta personalen arbeta.

Det är helt enkelt olika, jag har drivit ett 30 tal företag, varav 4 varit egna, beroende på ålder och mognad har jag lagt ner olika mycket tid. med olika resultat givetvis. ett gick åt fanders, några andra har varit lite pyssligt. några har varit bra.

Nu driver jag något jag vill vidareutveckla till något mer, med ett antal anställda osv.

/Tangen