Tävling: Vinn hårddisken Canvio Connect II

Hej!

Min värsta dataförlust var (för många år sedan) när jag hade krypterat hela D:disken o plockade ut disken för att datorn skulle slängas. Då efter ett tag skulle jag flytta hårddisken till en annan dator. Tänkte inte mera på det då utan märkte att jag kommer inte åt mina filer långt senare.

Den förra datorn hade jag redan slängt o nu sitter jag med en annan dator o kommer ej åt mina filer på D:disken.
Lagom kul

Min värsta dataförlust hände under första halvan av 90-talet då jag hade köpt spelet Theme park för att spela på min Amiga 1200. Eftersom disketter på den tiden inte alltid var speciellt framtidssäkra bestämde jag mig snart för att göra en säkerhetskopia av mitt nyinköpta spel som låg på två stycken disketter om jag minns rätt.

Jag kopierade disketterna under operativsystemet Workbench 3.0 som då fanns på min dator, självklart var både källdisketterna och destinationsdisketterna ej skrivskyddade… När jag snart skulle fortsätta att spela igen märkte jag att något var fel, spelet gick inte att starta längre. Jag hade kopierat innehållet från tomma disketter till min originalkopia av Theme Park!

Sur och ledsen gick jag vidare i livet med en ny lärdom, tänk efter före! Sedan dess har jag inte blivit av med några filer av betydelse vad jag kan minnas, kanske tack vare denna traumatiska händelse.

I mitten av åttiotalet lånade jag ut min tjänstedator, en IBM Portable som var lindrigt portabel, mer i symaskinsklass, till en medarbetares son.
Dagen efter kom medarbetaren till mig, aningen förlägen, och berättade att sonen av misstag formaterat hel den massivt stora (20 MB, inte GB!) hårddisken då han hittade ett spännande program som hette format i katalogen C:\DOS.

Utan en bra backup tog det mig två dagar att återskapa innehållet på disken, en hel del gick dock förlorat den gången.

Året var 2006 och jag var nybörjare på OS X. Systemet då var OS X 10.4 Tiger.
Jag hade som sagt precis emigrerat från Windows-världen och skulle hjälpa min dåvarande sambo att flytta ett stort antal bilder och filmer mellan tre externa hårddiskar. Mest semesterbilder och bilder på hennes katter som hon älskade.
Det var tre stycken USB2-hårddiskar med lagom mycket material på varje disk. Detta material skulle temporärt flyttas till en gemensam hårddisk så att den största hårddisken kunde formateras om och partitioneras enligt sambons önskemål, för att sedan återigen fyllas med bilderna samt videoklippen.
Med hjälp av Finder flyttades allt material till en gemensam hårddisk. Allt gick enligt plan. Men när jag sedan skulle radera och partitionera den största disken tar jag fel i Skivverktyg och raderar hårddisken där alla bilder och filmer lagrades temporärt. Ja ni förstår, total katastrof.
Program som t ex Diskwarrior hade kanske kunnat rädda situationen, om jag hade känt till dess existens. Istället tog jag svansen mellan benen och erkände vad jag just hade lyckats ställa till med.
Sambon blev inte glad, och hennes ramsa av svordomar som hon rabblade upp minns jag bara vagt idag. Men det är nog lika bra det, den var alldeles för lång och hade inte gjort sig särskilt väl i denna text.

För två år sen i Vietnam så var jag och familjen på olika småöar, och jag och brorsorna hade skit kul och tog massor med bilder. Och gissa, dem bara försvann. Och jag tänkte att det bara var fel på minneskortet som jag bytte ut och efter en dag så försvann bilder igen... Sen när vi väl fick en helt ny kamera så tappade jag den i toaletten så då blev det ingen ny kamera resten av resan. Riktigt tråkigt då men nu skrattar jag åt det.

Det var i september 2009 det hände..

10Gb data försvann spårlöst...

Å än idag kan ingen berätta vad som gick fel, vad som försvann eller varför det hände.

Allt började när jag fyllt hårddisken på min stationära dator och funderade på att byta hdd. Men någonstans på vägen väcktes ha begäret och en sprillans ny 13" MBP inhandlades. På min gamla dator var den 80 Gb disken full men efter flytten till nya datorn visade den bara 70Gb. Men inget verkade saknas och nya datorn kunde ju allt som den gamla och mer.

Ingen verkade kunna förklara och några Engelskmän i närheten pratade om att det var typiskt för fönster. Jag förstod aldrig vad de menade men jag frågade min far som är väldigt händig och teknikintresserad vad han trodde hade hänt? Han kunde inte heller svara. Engelskmännen skrattade och fortsatte prata om skillnaden mellan fönster och äpplen.

Jag blev inte klokare för det men var glad över mitt extra utrymme på disken.

Mitt teknikintresse har sedan dess bara växt med åren. Jag känner mig nu precis som min far men jag är inte lika händig. Så det får även i fortsättningen bli frukt istället för fönster.

Kanske faller äpplet inte så långt ifrån trädet ändå...

Första resan med tjejen blev en långweekend i Åre. Mycket åk och trixande på våra brädor, samtidigt som jag filmade och tog kort med min Nokia N95. Pressade mig riktigt hårt för att hålla hennes tempo och få bra vinklar. Minns än idag hur fingrarna kände sig efter Hamrebacken utan handskar.

Väl hemma hamnade minneskortet på skrivbordet, ett svart litet microSD. Veckan därpå dammsög jag, och passade på att suga upp det värsta dammet på mitt svarta skrivbord.

När jag senare skulle ladda in bilderna i datorn fanns kortet inte att hitta. Letade överallt. Tömde tom dammsugarpåsen in och ut, men insåg att den redan bytts ut mot en ny.

En hård lärdom, och en påminnelse om sakers förgänglighet. Minnena, ja de håller jag och sambon levande när vi pratar om den där helgen i Åre!

Har min och fruns telefoner kopplade mot en NAS via internet. Varje gång vi tar en bild och har internetuppkoppling förs bilden över till NASen hemma helt automagiskt.

Så vi har varit på en underbar semester med våra två små barn, då 1 och 3 år gamla och tagit nära enorma 500 bilder på våra små guldklimpar. En fantastisk resa vi aldrig glömmer.

När vi kommer hem upptäcker jag att NASen varnar för disk failure på den sekundära disken. Det är ingen fara känner jag. Allt finns ju fortfarande kvar på den primära disken. Det tar ett tag att hitta en ny disk som passar bra och monteringen går problemfritt. Fast vid initialiseringen av disken vill systemet inte återskapa allt korrekt. Systemet vill formatera om båda diskarna för bästa synk.
Jag har en 2 TB USB-disk som jag då försöker kopiera alla filer till, men systemet tillåter inte kopieringen av okänd anledning. Så jag klipper ut alla filer och startar en överföring som godkänns.

I samma veva insjuknar hela familjen i influensan. Hela projektet står still i 2-3 veckor innan jag fortsätter igen.

När jag kollar NASen har systemet formaterats, uppdaterats och diskarna har initierats korrekt. Skönt! Då är det bara att flytta tillbaka alla filer från USB-disken.

Men när jag kollar 2 TB USB-disken dit jag förde över allt finns det inte en enda fil där. Varken av de nära 500 bilderna från semestern eller de otaliga filer som fanns på NASen innan. Jag blev helt kallsvettig. Urklippsöverföringen hade gått över natten och den måste ha avbrutits på något sätt och tappat all data. Det är inte vanligt, men det händer.

Telefonerna har tömts efter idoga påminnelser om att minnet nästan är fullt.

Allt borta. Allt.

Vi har lyckats få tillbaka endast en bråkdel av bilderna från mail, MMS, sociala medier etc. Men det är ju ingenting mot vad vi hade innan. Alla dokument, excelfiler etc är borta. Men värst är bilderna. Det blev en dyrköpt läxa om att inte lita på helt automatiska funktioner utan att kika hur de mår lite då och då.

2 TB USB-disken fick ta den värsta smällen från frustrationen (trots att det säkert inte ens var dess fel) och finns inte längre ibland oss. Den skulle behöva ersättas av en ny backupdisk

Det var tidigt 2000-tal och sommarlov. Jag och mina tre syskon fick spela datorspel max två timmar om dagen, och det utnyttjade vi till max. Med tidtagarur och spelschema varvade vi och spelade en timme i stöten. Det var viktigt att tiden var exakt för att ingen skulle få fördel gentemot någon annan.

Spelet som stod högst på listan för tillfället var Pokémon (Blue Version). Efter många timmars spelande, dag efter dag, vecka efter vecka, i ett varmt källarutrymme på en gammal och aldrig urstädad Packard Bell började det plötsligt lukta bränt. Jag minns hur jag tyckte det var lustigt för en sekund tills datorn totaldog och alla Pokémon vi fångat hade vart förgäves. Förvånat försökte jag starta om datorn men den var bortom all räddning och den lustiga känslan jag haft övergick blixtsnabbt i panik och ångest när jag insåg vad som hade hänt.

Sedan var det såklart vi som fick skulden till datorhaveriet trots att moderkortet såg ut som ett grustag när vi väl öppnade burken. Något mer spelande vart det inte den sommaren.

Den värsta datakraschen någonsin var den som torrlade vårt bröllop. Det var inte ens vårt eget fel... Vårt fel var det däremot att vi väntade in i det sista med att handla alkoholen. För mig personligen, som är nykterist, spelade det mindre roll däremot

Men vem hade en tanke på att min och min frus släkter skulle bli ofrivilliga nykterister, bara för att Systembolaget råkade ut för en datakrasch modell större? - http://www.trelleborgsallehanda.se/trelleborg...

En C-uppsats i engelska. Behövs väl egentligen ingen närmare förklaring. Alla som har skrivit en C-uppsats förstår precis. Till och med lokaltidningen skrev om det.

Många bra bidrag. Vi kommer inom kort att meddela en vinnare här!

Grattis till mattiL, som utsågs som segrare av en enhällig jury med följande motivering:

"En underhållande skildring av en tragisk händelse, med både sedelärande sensmoral och historisk förankring."

Hehe, den där meningen måste jag nog föreviga!