Vi har inget val hur länge vi kan använda våra grejer, det bestämmer Apple

Det handlar nog till stor del om kostnader och försäljningen av ny hårdvara
När är en produkt förbrukad?
Det tråkiga här är att hårdvaran i vissa fall finns där och det är mjukvaran som bestämmer slutdatum och då man befinner sig i Apples ekosystem så finns inte mycket att göra
Åandra sidan så lovordas Apple för att så många har installerat senaste versionen av OS.

Har också en ipad 3 hemma, så farligt slö tycker jag inte den är.

Utvecklingen av mobiler och plattar har gått rätt fort, då är det svårt att utveckla mjukvara och samtidigt ha stöd för gammal hårdvara.
Förhoppningsvis minskar det problemet nu när mobila enheter inte kan göra så stora prestandahopp längre, precis som det blivit med datorer.

Jag förstår ditt resonemang, men tycker att vi (människorna) ska bestämma över prylarna, inte tvärtom.....
Jag vill inte byta/köpa ett nytt kylskåp för att någon annan stänger av det. Sådant byte ska ske med hjälp av information, men att jag själv ska bestämma när jag vill göra det. Tvång är för mej en dålig väg (jag förstår att det bara var ett exempel för att belysa läget).

Det där är väl ett erkänt hårdvarufel från apples sida så man kan tycka att de borde erbjuda gratis batteribyte. Å andra sidan, orkar du få den fixad går den ju att sälja för en betydligt högre summa.

Mycket bra reflektion

När det gäller just telefoner tänker jag att det egentligen är ganska få funktioner som telefontillverkaren lovar att vi ska tillgång till, och som krävs för att telefonens funktion i grunden ska uppfyllas. Det jag kräver av min telefon är att den ska kunna göra telefonsamtal samt ha tillgång till internetuppkoppling så att diverse tjänster och appar kan användas. Av alla de appar och tjänster jag använder på telefonen är det få som kommer från telefontillverkaren. E-posttjänster, sociala nätverkstjänster som Facebook/Twitter/Instragram med flera, Netflix, Google Drive/Dropbox, Google Calendar/Icloud-kalendern, med mera är alla tjänster som tillhandahålls av olika företag och är utbytbara över tid.

Eftersom Facebook och Gmail är tjänster jag använt länge fortsätter jag att använda dem, men om de skulle stängas ner är de utbytbara. Och så pass stora tjänster skulle inte heller stängas ner över en dag. Samma sak gäller Icloud-integrationen i IOS, det är ganska osannolikt att Apple från ingenstans en vacker dag kungör att de stänger ner alla tjänster med omedelbar verkan. Mindre tjänster som poppar upp är mer känsliga för att inte ta fart, men även där brukar det finnas tecken på att det inte går så bra så att man kan förbereda sig på en flytt till annan tjänst, och ofta får man även förvarning i god tid där. När det gäller digitala licenser för kreativa verk, likt de jag nämner i ett inlägg längre upp, finns det däremot betydligt större risk att de helt plötsligt försvinner utan förvarning och möjlighet till åtkomst till innehållet efter det tagits bort.

Däremot håller jag helt med om att, i exemplet med smarta kylskåp, att man löper risken att hamna i kläm om ett visst företags satsning på molntjänster för vitvaror inte går så bra. Då kanske den läggs ner utan någon möjlighet till att byta till andra tjänster. När det gäller den sortens produkter som inte är särskilt flexibla gällande systemmjukvaran hade jag nog väntat på att marknaden stabiliserats så att jag som konsument kunnat få en bättre bild av vilka företags plattformar som har störst sannolikhet att bli långlivade. Men det skulle helt klart vara tråkigt om man investerar relativt stora pengar i en vitvara vars smarta komponent stängs ner efter bara några år.

Om vi pratar om hur samhället ändras kan man iaktta en intressant förändring, det bli allt vanligare att en analys eller iakttagelse uppfattas som en uppfattning eller åsikt...?. Mitt svar är, vet ej. Jag kan se både för- och nackdelar. Min huvudpoäng är att varor och tjänster tenderar att flyta ihop. Inte minst att allt mer av det vi idag konsumerar som varor kommer i framtiden vara tjänster. Var och en får bedöma om det är bra eller dåligt. Medan jag sitter och skriver så landar jag nog i att det sammanvägt kommer vara positivt. Men självklart kommer även jag att tycka att något var bättre förr. Men sammantaget kommer jag om 10, 20 eller 30 år tycka att det är bättre i nuet än i historien. Hoppas jag..?

Den felstavningen kändes otrevligt träffande på något sätt

Haha, ibland lyckas man...

Vinyl är bra, kvaliteten förändras inte med tiden, alltid kompatibelt för dagen även om man skulle behöva köpa någon ny maskinvara för att använda det. Därför har jag det inte samlat hos någon annan som vid ett beslut kan förinta min kollektion. Endast stöld eller brand kan förinta min musik.

Analog film är också bra, som intresserad fotograf använder jag idag min samlade filmmängd i olika medier för mina vänners skull när vi pratar minnen 40 år tillbaka i tiden, scannade med dagen teknik och kommer säkert att finnas apparater i framtiden för detta. Jag fotar idag mina barnbarn för deras barnbarns skull. Jag framkallar och scannar själv. Endast stöld eller brand kan förinta mina bilder. Mina två stora intressen i livet.

En hårddiskkrasch har lärt mig den hårda vägen. Men framförallt är jag fruktansvärt allergisk mot att någon annan ska ha beslutanderätten över mitt innehav, när jag ska använda det och om jag får använda det.
Jag är kung över mig själv!

Men vinyl påverkas med användning. Det är en mekanisk nötning vid spelning så din inledning bygger på ett felaktigt antagande

Inte vad jag märkt.

Hörseln avtar med åldern. Helt normalt.

Jag framlägger bara fakta och mina erfarenheter efter faktiskt närmare 50 års användande av bägge medierna, det är upp till var och en att ta till sig det.

Vinyl är bra skit! Vi får se om t.ex. tjänster som Spotify klarar 50 år utan att dö!

Mekanisk avläsning medför nötning. Nötning innebär försämrad kvalitet. Det kommer du inte runt. Att det tar lång tid och sker i steg där vi inte märker skillnad mellan varje spelning är en annan sak

Visst, det är så det ser jag på mina gamla filmer som bleknat lite men ny elektronik och ny programvara kompenserar det, och så kommer det även att vara i framtiden.
Hur många är det som har 20-25 år gamla datafiler kvar?

Mycket har ju att göra hur man sköter om det. Låter man det ligga framme i solen så får man skylla sig själv. Sedan slits ju allt med tid också.

Datafiler har jag dock som är runt 20-30 år gamla. Jag sparar på det mesta här hemma. Har det kommit in i en dator så sparas det. Om det inte är riktigt skit då. Gamla .avi-filmer som är 10 år kastar jag dock. Om det inte är en riktigt svår film att få tag på. Nuförtiden lägger jag dock allt i så bra kvalité det går.

Den som spar, han har!

Jag har varit med sen MS-DOS Word tiden och sett utvecklingen med 3.0-3.1-Win95. Endast de senaste 10 åren har jag haft Mac och är inne på min tredje MacBook pro 13” 2014 års modell, och med den försvann CD/DVD som jag hade som backup. Visst kunde jag skaffat en extern spelare men testade ett tag för att se om det fattades något. Har kört de senaste åren med en extern hårddisk som den utmärkta Time Machine sköter perfekt via ett usb uttag, för det blir den sista usb maskinen utgår jag ifrån, utvecklingen ni vet.

Men tanken har slagit mig om nu hårddisken kraschade i den förra datorn vad säger att den externa hårddisken är säkrare? Och hur länge kan man använda den i framtida datorer? Jag är skeptisk!
Därav min fråga för jag utgår ifrån att i och med Win95 så kom det mer till den breda allmänheten och borde sparats filer från det. Handen på hjärtat, hur många?

Eller som någon sa tidigare: Den som spar han har!
Frågan är bara vilket medium är mest bakåtkompatibelt över en längre tid? Analogt har inte försvunnit, tvärtom!