Hur mycket skall jag ta betalt?

Vad anser du sälv att du är värd?

Om man räknar timarvode för inköp av liknande tjänster så hamnar man på allt från kanske 600 kr och uppåt. Men det är inte alltid som timdebitering är vad som gäller vid exempelvis framtagning av logotype, där kan man istället välja att ta betalt för sitt idéarbete.

Sälj dig inte för billigt, det är att göra dig själv en otjänst för framtiden.

Ett helt oseriöst tänkade: Fundera på vad vill ha ut av tjänsten? Ibland när jag hjälpt polare har jag tänkt mer i banorna " polaren fick hjälp och är nöjd med det, jag fick så jag kunde köpa en ny iPod och är nöjd med det"?

800 kronor är pinsamt lite pengar för det jobb du antagligen har lagt ner, även om det är till en kompis.

Jag gjorde en broschyr för en mobiltelefon en gång

Skulle en polare komma och säga "jag behöver en logga. jag ska sälja honung till grannarna från mitt sommarställe." då skulle jag säga "500 pix så fixar jag en logga"..

För här är logotypen inte mkt värd för verksamheten. Mina chanser att skapa mervärde är ganska små. Men om det blir större så har jag en fot inne. Va det inte en polare skulle jag kanske tacka nej till uppdraget, med förklaringen att jag inte utför små uppdrag. Men hänvisa till nån som skulle göra det. Möjligen skulle jag göra det mot 10 burkar honung om jag gillade honung. (jag skulle lägga ner en timme på den loggan..)

Skulle en polare komma och säga "jag ska starta ett klädmärke och vi ska sälja kläder i europa och konkurrera med diesel och alla dem. vi behöver en logga." Då skulle jag sätta tänderna i den kakan och diskutera målgrupper, säljkanaler, CI, grafisk livslängd, trender, bla bla och försöka dela upp uppdraget i delsteg efter kundens ekonomiska utveckling. Jag skulle ta reda på vad kunden förväntar sig att loggan ska åstadkomma, vilken utveckling företaget ska få, och förklara hur människor påverkas av visuella medel och hur man kan skapar en kommunikation och diskutera vilket värde mitt arbete kan få och förklara att företaget behöver en djupgående designorganisation för att hantera en väl fungerande grafisk profil och image och erbjuda mig själv att sitta med på styrelsemöten gratis och hålla föreläsningar och bla bla.. jag skulle vara insatt i verksamheten, och deras konkurenter. Jag skulle skriva analyser och lobba för att göra opnionsmätningar. jag skulle hela tiden utvärdera mitt värde för verksamheten och rapportera det och ta betalt där efter. Kanske börjar det på 500 pix/h och slutar på 2000 - kanske i bästa fall med delägarskap. Eller så slutar det med en flopp. (det skulle jag i vilket fall lägga ner mer än en timme på..)

hade jag redan gjort allt detta för ett annat företag innan och kunde visa mitt värde jag hade för dem, hade jag nog börjat på lite lägre pris än vad jag slutade på där.

ditt värde bestäms inte av dig själv, utan av vad du skapar för mervärde för dina kunder. ingen anlitar en grafiker om de inte tror att de tjänar på det.

så hur mycket de tjänar på att anlita dig bestämmer vad du är värd. (men förstås även efter utbbud och efterfrågan - hur många kan göra vad du gör, och hur många behöver sådana tjänster..)

ta reda på vad du kan göra för verksamheten, och vad det får för konsekvenser rent ekonomiskt för dem. utvärdera vad du är värd just nu för dem. och gör nya utvärderingar om det blir ett långtgående arbete.

(tex om man skulle göra en logga på 40 papp för honungsodlaren skulle det antagligen inte medföra någon vidare större kundkrets, och han skulle konka.. ditt arbete är inte värt 40 papp. men kanske 500 pix. om han nu säljer några burkar honung till sina grannar..)

(men om din logga och image blir etablerat som ett klädmärke och du har byggt upp en serviceorganisation kring dem, så är ditt arbete värt en jävla massa - och du är den som kan den imagen och organisationen bäst, så det kostar mer att ta in en annan.. såvida du gör det bra..)

hi-5!

Hallon,

Om du är proffs, dvs har detta som levebröd, så är det skitviktigt att tala om för polare hur mycket det egentligen kostar - om man nu ska ha affärer med polare över huvud taget. Sen får ni väl diskutera fram nåt bra utifrån det.

Men om du nu inte talat om hur mycket du vill ha, så får du väl ta vad du får och sedan inte gå och gräma dig om det blev för lite. Sånt kan sabba vänskapen.

Jag gjorde ett jobb åt en polare för en massa år sen, och han kom med en idé som jag sedan dess använt några gånger. Han startade också en firma och hade ju inte så gott om pengar. Så han föreslog ett alldeles för billigt kompispris och lovade istället att betala fullt den dag företaget gick bra. Jag gick med på det, gjorde jobbet för en löjlig peng, men efter ett halvår ringde han och ville ha en ny faktura på rätt belopp eftersom han hade blivit stadd vid kassa.

erh, jag kom av mig där, sorry..

nu har du ju redan gjort logotyperna och det känns säkert surt att du lagt ner massa tid och nu ska du bestämma priset. Hm, men jag skulle säga att du får nog ta på dig att du lagt ner tiden du lagt ner innan du bestämde vad logotyperna vad värda. Så bortse från nedlagd tid.

Sen försök tänka ut vad logotyperna är värda för din polare. Hur länge kommer de användas? Hur viktiga är de? Hur tjänar de verksamheten? (om de inte är viktiga borde du inte lagt ner så mkt tid.. men som sagt..)

Sen skulle jag säga det som danne snackar om: prata med din kund. Du måste diskutera det här med din polare. Förklara vilken knipa du tror att satt dig i. Förklara att du är rädd att han tror att du är alltid är så här billig. Om du inte får dina kunders förståelse för dina handlingar tror de att du lurar dem.

Förklara att du inte är säker på vad du vill ta betalt i framtiden, men att du ska tänka ut det och presentera dina tankar för honom senare. Och se till att ha motiv bakom. Du måste kunna säga varför du är värd vad du är värd.

Det här är ju din polare, så jag tror att det är extra viktigt att du är öppen och ärlig. En förlorad kund är en grej. Men en förlorad polare en annan.

Angående ta mer betalt för idéer: hm, visst. Men hade jag ett företag och ville ha en logga och skulle välja mellan en grafiker som tog 10 papp för en "idélogga" och en grafiker som tog 10 papp för en genomtänkt logga hade jag nog tagit den genomtänkta. (jag hade förväntat mig att den genomtänkta också va orginell och baserad på en idé dock..)

En annan sak: istället för att ta 800 pix styck, ta 1600 för den ena och släng me den andra som "special offer". Det tror jag skickar de signaler du vill ha ut..

jag gjorde en hemsida för en polare en gång för fast pris. Men jag ville lägga ner mer tid på hemsidan än avtalat för jag ville kunna visa upp den för andra kunder. så jag skrev i fakturan sen..

- Grafisk utformning av hemsida 10tim á xxx kr/tim xxxx kr
- Grafisk utformning av hemsida 15tim á 0 kr/tim 0 kr

Bara så han inte trodde att hans supersnygga hemsida kom till på 10 tim

shit va mkt jag skriver.. inge mer nu
hi-5!

de nada..
hey it's business!
lycka till

Hallon,

Detta är INTE riktat mot dig, utan rent allmänt. OK?

Jag har nämligen ganska svårt att förstå såna här frågor som dyker upp då och då. Har verkligen en del så dålig koll eller dåligt självförtroende att man måste fråga om sånt här? Visst, jag får fundera ibland också, men jag skulle ju inte drömma om att fråga andra eftersom kundrelationer nästan alltid är unika och har massor med faktorer man bör räkna in. En utomstående kan aldrig sätta sig in alla dessa parametrar.

Driver man en firma, så ska man ju ha arbetat fram en strategi för sin egen marknadsföring och prissättning. Man ska veta vad man ska ha per timme, per dag, per vecka, om man jobbar in-house hos kund, eller om man tar ett långtidsprojekt. Att driva en firma innebär ju att man är en affärsman. Jo, jag vet att en del tycker det låter fjantigt, som om man var nån slags direktör eller nåt, men det är icke desto mindre sant. Om man inte lär sig att göra affärer, så spelar det nästan ingen roll hur duktig man är som grafiker eller web-designer eller snickare eller vad det nu är man gör. Man klara inte att driva företaget.

Jag har bott i ett land där varenda unge lär sig pruta och kohandla eftersom man måste göra det varje dag på marknaden och på annat håll. Men det verkar som om vi i västerlandet (och kanske speciellt i Sverige?) blivit så dåliga på sånt eftersom vi har prislappar på allt. Vi blir lätt osäkra när vi hamnar i en prisdiskussion - och det gäller faktiskt på väldigt höga nivåer.

Istället för att diskutera fördelar/nackdelar med det som säljs/köps och sedan relatera det till högre eller lägre pris, så klampar vi ofta in och bara drar till med ett pris och tycker att vi "prutar". Det typiska är när vi är utomlands. Om en mattförsäljare i Turkiet säger att en matta kostar 2 miljoner Lira, så säger vi "du får 1 miljon" utan att säga varför vi inte går med på ordinarie pris. Vi kunde lika gärna ha ordet "fåntratt" skrivet i pannan (på turkiska förstås) eftersom det är just vad försäljaren fattar att vi är.

Lessen för den här drapan som alltså inte är riktad åt nåt speciellt håll. Måste bara få lätta på trycket...

Bra att du inte tog åt dig.

Givetvis kan det vara skönt att diskutera prissättningar med kolleger ibland. Man kan ju undra om man ska ta med telefonsamtal, resor (som timtid) och annat, och behöver ett bollplank för idéer och för att höra andras erfarenheter.

Men i grund och botten tror jag att varje tänkande människa faktiskt vet ganska väl hur mycket han/hon bör ha för ett jobb. Osäkerheten tror jag istället kommer sig av att man undrar om priset man tänkt sig är konkurrensmässigt eller inte.

Och då drar jag min gamla tes som jag publicerade nån annan stans på 99mac: Man ska strunta högaktningsfullt i vad andra tar betalt. Man ska inte ägna en tanke åt att någon annan kanske gör jobbet 10% billigare. Börjar man grubbla på det, så kommer man aldrig ur det eftersom det ALLTID finns nån som gör det billigare, oavsett hur billig du tänker vara.

Skulle nån gnälla över priset (som vanligt utan att ge något skäl, bara att det är "dyrt") så tala om hur lång tid det tar, inklusive tankearbete, idéer, skisser, kundkontakter, etc.

Mmmaffärer.

Spontan reaktion:

Det fanns en kille som fick nobelpris nån gång på 60- 70-talet för en ekonomisk teori. Den gick ut på att alla affärer som människor gör är antingen win/win eler win/lose. Dvs antingen tjänar båda parter på affären, eller så vinner en på affären och den andra förlorar.

Han visade vidare att win/lose deals i längden leder till att alla inblandade in en win/lose-kedja förlorar, typ. Och sen blir det krig och alla dör. Det hela är säkert kopplat till spelteori också. Intressant.

Min poäng? Erh, jag glömde..

Eller just det.. Man tjänar alltså enligt denna teori på att se till att den man gör affärer med också tjänar på affären. Då uppstår nån slags positiv spiral och man får tillväxt - för båda - vilket ger mer affärer för båda osv.

Så..
Hade jag varit matthandlare hade jag frågat mina kunder vad de skulle använda mattan till, vad de letade efter och vilka behov de har och vad de förväntar sig av sin matta. Sen hade jag sett om jag kunde erbjuda en matta som tillgodosedde deras behov till ett pris som gör att även jag precis tjänar på affären. Hade de prutat hade jag sagt att jag inte längre tjänar på affären och jag vill inte vara del av deras win/lose-kedja. Tänk om de går till mina konkurrenter då? Jag tror mina kunder hade uppskattat att jag inte försökte lura in dem i en win/lose-deal genom att ta ut ett överpris. Och om mina konkurrenter tar ännu lägre pris än jag för samma mattor så hade säkert deras verksamhet konkat iom att vi har ungefär samma kostnader. (såvida de inte skattefuskar

Hade jag köpt mattor hade jag frågat om säljaren viste vad jag behövde och vilka behov jag har. Hade en matta varit dyr hade jag frågat varför den är så dyr. Brydde han sig inte eller inte kunde förklara varför hade jag gått nån annan stans.

Nu tror jag att jag hade sugit som mattsäljare. Jag kan inget om mattor. Men jag använder samma filosofi när jag gör designuppdrag.

För övrigt älskar jag sådana här frågor. Jag ser det som ypperliga tillfällen att utbyta affärsfilosofier och erfarenhet. Affärsvärlden utvecklas den med. Och jag respekterar alltid de få modiga som vågar blotta sig och fråga! respect!

hi-5!
(tack jesper )

win/loose ?

Den ena vinner, och den andre är lös?

Förlåt, men språkpolisen i mig kunde inte hålla tyst...

..och det gör ont när jag ser folk som ställer en fråga behöva förklara varför de ställer sin fråga för att annars idiotförklaras! gaaaah... var är mänskligheten på väg...

????? Vem har idiotförklarats????????

Vem är det som sitter och raderar relevanta inlägg i denna tråd?
Den som modererar på det här sättet ska tammefan tala om varför.

Apropos "win/win" eller "win/lose" så beror det alltså på hur parterna själva upplever en affär. Det finns givetvis ingen objektiv bedömning. Det är bl.a. därför en del betalar höga priser för märkeskläder, medan andra hellre tittar på funktion och köper samma plagg billigare utan det dyra märket. Värt att komma ihåg.

En annan sak, som inte heller hör till tråden men som är lite bra att hålla i minnet, är att just den teorin är vad som delvis ligger till grund för den avtalslag vi har i Sverige. Ett avtal (bl.a. en affär) ska vara givande för båda eftersom ett plus ett inte ska bli två, utan mer än två.

För övrigt kan man ju kosta på sig ett par hundra och skaffa lite böcker i ämnet: http://shorterlink.com/?WMFY5B eller http://shorterlink.com/?1K523R eller http://shorterlink.com/?UTF95I

man kan ju lätt tänka sig en lose/lose-situation också...

Utan att ha läst varje mening i den här tråden så kan jag säga, av egen erfarenhet, att man jobbar inte åt kompisar mot betalning. Antingen jobbar man gratis eller inte alls.

Det beror ju på vad man menar med kompisar, men om jag skulle vara strikt med den regeln skulle jag inte ha mycket på banken.

Det jag menar är att om man gör affärer med bekanta så blir de kunder. Kompisar säger ofta när man ska fixa nåt åt dem "det är klart du ska ha betalt, det här är ju ditt levebröd", men jag känner aldrig att jag kan ta fullt betalt av dem, så då försöker jag i stället undvika att jobba åt dem. Min tid är så värdefull att jag vill använda den på fullt betalande kunder.

Tror snarare att Win/Lose-situationer blir Lose/Lose-situationer på lång sikt. Någon tjänar alltid kortsiktigt på en affär.

När jag jobbar har jag inga kompisar...

Jag har inga kompisar annars heller.

De senare inlägen av Sooul8o8 och Danne V är bra och tål att tänkas på... -faktiskt!

Men, de utgår från att det finns ett pris (nollpunkt?) att diskutera från? Har man noll koll, och kanske kommer från en situation där hobby börjar gå över till profession, så hjälper inte dessa inlägg att sätta det första priset. För att sätta det första priset måste man veta a) vad andra tar för en liknande tjänst eller b) vilken ekonomisk kompensation jag vill ha för det arbete jag just utfört. Ofta påverkas dessutom b) av a).

Ett normalt ”kompispris” (läbbigt ord) innebär alltid en win/lose-situation om man blandar in pengar.

Problemet är detta:
Kompisen/beställaren kontaktar dig eftersom denne förväntar sig ett kompispris = lägre än gängse marknadspris.
Eftersom du är bussig gör du det för lägre pris än normalt = du förlorar på jobbet.

Det intressanta med ”kompispris” är att det alltid är enkelriktat. Den som håller i stålarna ska få betala mindre.
Varför ska du förlora på affären för att det är dina kompisar?
Det är väl inte speciellt kompisaktigt?!

Logiskt sett kan du begära ett omvänt ”kompispris” och ta ut lite mer än marknadspris.

Som egenföretagare tar man betalt för
1. sin tid
2. sina idéer (om det är möjligt)

Ens prissättning, både upp och ned, beror på konkurrenssituation och hur desperat man/kunden är.
Men det är mycket viktigt att man har räknat på ett ”normalpris” att utgå ifrån.

Tumregler
I runda tal kan man räkna på att man får behålla 45% av det som debiteras.
55% är skatt och avgifter.
Moms ingår INTE i detta eftersom den lever ett eget liv.

Grov grundkalkyl
7 tim x 5 dagar x 4 veckor = 140 tim/månad
M = ”Månadslön”, vad du vill/behöver ha ut efter skatt
T = Timdebitering

M = 140 x T x 0,45

600 kr/tim = 140 x 600 x 0,45 = 37.800 kr

Ser kanske mycket ut för er som inte har företag, men man kan inte debitera fullt alla dagar och semester får man betala själv. Försäkringar etc tillkommer också.