Vidvinkel till Canon 5D - 16-35 eller 17-40?

Nu snackar jag om vidvinkelzoomar: 20-35, 17-35 och 16-35/2,8 alla Canon EF-optik. Imponerande att dina tjugo år gamla vidvinkelzoomar håller skärpan! Det är inte du som börjat se lite dåligt?;)

Inte för att jag är kameratekniker men ett visst grepp om optik har ja ändå

Det enda jag kan tänka mig är mekaniskt slitage. Kameran bestämmer ju när den tycker att skärpan är OK (i AF läge givetvis), men det måste finnas en viss hysteres när kameran ger upp annars skulle den fortsätta att jaga bästa fokus i evigheter

Märker du detta fenomen bara i autofokusläge eller även vid manuell foksering?? I så fall kan ju linserna flyttat sig. Det är flera linsgrupper som rör sig i inbördes, blir kammar och annat som styr rörelserna slitna så blir ju rörelserna mindre exakta.

Vidvinkelzoomar har stort skärpedjup men jag tror också att rörelsevägarna internt är ganska små, därför bör ju slitage märkas mer än på längre zoomar.

Eftersom du är yrkesfotograf så får de antagligen ganska mycket användning ??

35 1.4L är kanon på 5D. Körde den kombon ett tag med fina resultat.

A

Jag är mycket nöjd med 17-40/4 till min 5D. Mycket skarp i kanterna även vid full bländaröppning! Använder den mest i mittenregistret (ca 22-35mm). Har dock bara jämfört med 24-105/4-optiken vilken har ganska kraftig distortion (tunnformig i ena zoomläget, kuddformig i andra) och därför inte funkar för arkitektur/ interiör.

EOS 5D.

Kan tillägga att kameran tittar lite neråt på testbilden, därför är inte vänsterkanten på tavelramen rak. Tyvärr saknar Aperture funktioner för linskorrektion varför färdig bild måste in i Photoshop (linskorrektionsfilter/ vertikal perspektiv) och sedan tillbaka i Aperture. Det går smidigare än man tror, Aperture och PS lirar fint ihop, men den här funktionen saknar jag verkligen i A. Färdig bild blir då så här:

Jag har en gammal Leica M4 som är uppemot 30 år, med en Summicron 35 mm. Jag har tagit 100.000 bilder med den och objektivet är lika skarpt som när det var nytt. Skärpan är inte på något sätt utnött.
Det kanske är så att glasbitarna i nyare japanska objektiv tröttnar på att vara skarpa efter ett tag?

Det är mindre mekanik som kan slitas och glasbitarna måste röra sig mindre i en fast optik i jämförelse med en zoom

Plus att mekaniken i de flesta nutida objektiv inte på långa banor lever upp till den robusthet även de enklaste objektiven hade förr i världen. Någon som ens törs gissa på vad en valfri Takumar skulle kosta om de tillverkades idag?

Jag är inte så säker på det. Gamla gluggar helt i metall känns jäkligt stabila, men det är möjligt att med moderna materialval och smörjmedel går det att uppnå samma slitstyrka.

Dagens gluggar är betydligt mera komplexa i sin optiska konstruktion, för 30 år sedan hade man inte de beräkningsmodeller som krävs för att konstruera dem. Hade man försökt så skulle resultatet blivit skrattretande. Med denna kompexiteten så tror jag också att toleranserna är mycket mindre idag, fel märks tydligare.

om du är ute efter en skarp vidvinkel i stället för Canon EF 14/2,8 varför inte kolla på Sigmas motsvarighet. Halva priset och lika (eller till och med skarpare hävdar somliga)skarp.

Mvh

nikolaj