Denna delen av 99 uppdateras inte längre utan har arkiverats inför framtiden som ett museum.
Här kan du läsa mer om varför.
Mac-nyheter hittar du på Macradion.com och forumet hittar du via Applebubblan.

Syntar på oväntade platser.

Tråden skapades och har fått 19 svar. Det senaste inlägget skrevs .
1

Kom att tänka på det här ämnet apropå Rotwangs bok med Minimoogen. I vilka sammanhang har ni stött på syntar där ni inte väntat er det? I böcker eller i verkligheten, det är inte så noga.

Själv har jag en erfarenhet från en skola för värstingar. Efter gymnasiet, typ 1989, så jobbade/praktiserade jag knappt ett år på Televerket. Vi var ute på ett jobb på Stigbyskolan på Visingsö i Vättern. Där, i en skrubb i källaren, låg det en mystisk mojäng. Det var en slags modul. Den hade kontrollrattar för filter, oscillatorer och vågformer. Den hade ungefär samma storlek och proportioner som en Oberheim SEM, men den här såg hembyggd ut. Det fanns ingen klaviatur till den, så den måste styrts av någon slags CV/gate-historia.

Jag frågade en ur personalen om vad det var men hon visste inget, bara att eleverna haft disco en gång i tiden och att den kanske hade haft med det att göra. Jag vill minnas att den var silvergrå i en svart plast- eller plåtlåda.

På Science Museum i London såg jag en VCS Synthi. Detta var för ett par månader sedan och den stod i en stor monter bland en massa andra instrument. Det fanns också tidsmärkning på de olika instrumenten. VCS:en representerade analoga syntar. Kan ni gissa vad de digitala syntarna representerades av? Fundera på det ett tag!

  • Medlem
  • International user
  • 2002-11-21 11:11

Hmm... alltså jag skulle säga antingen Fairlight CMI eller Yamaha DX7. Fairlight är väl det första riktiga digitala instrumentet (sampler) o DX7:an känner ju de flesta till..

Nej. Inte bara fel, utan helt fel, he he he.

Då slår väl jag till och gissar på D-50.
En av mina favoritsynthar, omtalad tillsammans med minimoog i ett annat ämne.

Synthar på oväntade ställen.
jag hittade en roland sh-1000 hemma hos en kompis. han hade hittat den i en kontainer.
Jag tyckte den var rolig och satt och pillade på den hela kvällen.
Han tyckte den var stor och ful och tog en massa plats. jag fick den.

Fel, fel feeeeeeel! Inte en D-50 heller. Men den är jappanesisk.

Vi får slänga våra grovsopor i en container. Det finns en liten glugg i den men jag är för övergödd för att komma in där i alla fall. Jag slår vad om att folk har en massa bortglömda gamla syntar ståendes i garderoberna. De läser nog inte ens musikannonser så att de vet att folk gärna köper sånt. Och till höga priser. Tänk er en gammal pensionerad elorgel-lärarinna. Hon måste ju ha minst en Minimoog, en Arp Axxe och två CR-78 i garderoben.

En tid jobbade jag som utvecklare på Sveriges television, och när jag var ny där så irrade jag bort mig kraftigt mer än en gång i TeVehusets labyrint. En dag hade jag hamnat i trakterna av ljudbearbetningen och fann mig stående i ett rum fyllt till brädden av Studer B-67 rullbandare, en dammig Studer 24-kanals digitalmaskin (överflödig sen ProTools tog över) osv... Men det skojigaste av allt var att liggande på ett par av Studrarna låg en Maxi-Korg 800DV!
Senare återvände jag dit för att kolla om den var i aktiv tjänst eller hörde till kategorin "står och dammar" men vid det laget hade de tömt rummet på rubb o stubb och jag fick aldrig nån klarhet i var grejorna tog vägen...

En annan av mina historier som folk på vissa maillistor redanhört, är den om Siel Cruisen från helvetet i en källare i östra Jerusalem som jag stämde mha en armekniv och sedan framförde sveriges nationalsång på ihop med en polare och en galen palestinier...
Jag ramlade in i den här källarbutiken våren -97 i jakt efter någonting att dricka, och fann att affärsinnehavaren hade en gammal orgel och en Siel Cruise stående i butiken. Han såg på mig och sade "you look like you are a keyboard player, yes? come, let´s play something!" De är makalösa människokännare de där araberna! Men Sielen var ju helt ofattbart risig, och krävde ju lite mek innan det gick att spela normalt på den. Kul var det iallafall.

R.t.M.I.

Antagligen var det en gammal DCO-synth?

Hursom, gamla synthar i garderoben är nog ganska ovanligt numer... Finns alltid nån brorson som hört att den därna gamla manicken kan vara värd pengar. Men man kan ju alltid fantisera.

Apropå nästan ingenting, satan vad dyra pantbanken är. Såg en TB303 för 10 000:- för nåt år sen bla. Så högt gick dom väl aldrig i samlarkretsar ens? Eller vad sägs om en MC303 för 4500:- häromveckan...

Sorgligt det där med Maxikorgen. Förmodligen var det någon som tog hem den så att ungarna hade något att leka med. För en 6-åring kan den bli en finfin rymdraket. De lekte nog sönder den helt så att mamma slängde den.

Siel Cruise är nog en VCO-synt misstänker jag. DCO är i regel mycket stabilare. Mycket ökendamm och tobaksrök i den förmodar jag.

"Närkontakt av tredek graden" är också en klassiker med sin ARP 2500.

Rotwangs post kom medans jag skrev min, med DCO-synth menade jag din mystiska London-digitala-exempel-synth...

Njaäe jag tror minsann Cruisen är digitalt kontrollerad... typ någon ryslig hybrid. Den är ju egentligen en stråk- och brassynt med monodel, och rubbet går att stämma med en liten skruv.
De som försökt stoppa MIDI i en sådan säger att det nästan är omöjligt pga dess konstruktion. Inga VCO alltså, utan något numeriskt...

Ett par andra skojigheter om Analogt/Digitalt:

Jänke-analogisten Paul Schreiber (Synthesiser Technology) låter ju oss veta att han har massor med nya bisarra moduler på gång, varav flera faktiskt är delvis digitala, men för en analogfetsichist av sådan rang kändes det väl för surt att uttala ordet "digital", (Argh, dont say that word!) så Paul har istället hittat på "NCO" = Numerical Controlled Oscillator! *garv*

Tänk er, sån negativ klang "digital" fått i ganska vida kretsar!
Annat var det i mitten av åttiotalet då saker skulle göras digitala och analogt var gammalt sunk. Jag hamnade i en Hagström-butik i Luleå där en ny italiensk synt, bit nånting, fanns att pröva. Jag mixtrade lite och affärsinnehavaren frågade vad jag tyckte. "jo, en helt okej analoghybrid" tyckte jag. Då blev mannen skitsur och tog på sig värsta syrabadsmördarlooken och fnyste: "i helvete, det här är en digital synt!" Jag försökte påtala att den är digitalt styrd, men att de flesta kretsarna i den är analoga, men då blev jag nästan utslängd. Han hade minsann inga gamla analogskrällen i butiken! Jo, en MS-20, men den stod på golvet och var mest ivägen...
(Senare fick jag veta att han hade haft källaren full med gamla grejor; bandekon från Hagström, Roland och sånt men slängt rubbet i en container!

Hohoho snacka om "the dark ages"...

/R.t.M.I.

Vågar man på sig en gissning till?
Kan det vara V-50...

om det inte var en tidslinje med i bilden så hade jag gissat på en röd nord.. men en Synclavier kanske?

Det stod små lappar med årtal. Nej grabbar, ni är inte ens i närheten. Det smärtar mig att behöva tala om det för er, tro mig, jag blev minst lika chockad som ni kommer att bli. En förolämpning mot VCS:en är det.

Vi snackar alltså om en liten vit Casio. Det kan ha varit en VL-tone eller något i den stilen. Frågan är om de verkligen är digitala? Må vara att de låter stelt och digitalt, men det var en Casio från tidigt 80-tal och då var ju en enkel analogkrets billig. Fast en digital var kanske ännu billigare. Meningen var kanske också att visa hur små och enkla "moderna" syntar kunde vara, något som till och med mormor kunde använda fjärran från filter, modulatorer och patchkablage. Min mormor köpte min Yamaha PSS-560...

Ps. Någon som sett min Excel-O-Tone? Jag kan inte hitta den. Ds.

  • Medlem
  • International user
  • 2002-11-21 21:40

Aha, menar du den där kombinerade synt-och-miniräknare-i-ett grejen? Har för mig att den hade en liten trummaskin, och att det var den som gjorde beat:et vi känner igen från Trio´s Da Da Da. Men det kan ha varit nån annan Casio synt likväl.. är inte alls säker..

Snubblade över en fan-sida om Casio:n för nån dag sen (i min jakt på CZ-101 stuff) som tyckte att den var hur cool som helst, kan inte hitta länken nu men en riktig VL1 freak var han allt!

..ps.. vad jag vet så har Casio bara gjort digitala syntar.

encore: Deras Casiotone 101 e analog

Jag har för mig att dom gjort iaf någon till som är lite roligare än denna.

parakit: Jag är nästan helt övertygad om att VLtone-serien är dunderdigital.. men www.vintagesynth.com (som man iofs inte bör lita på så mycke) skriver att dom är analoga :
Kan nån öppna sin och kolla?

Jag tog ett kort på VCS:en men jag vet inte om Casion kom med på den bilden. Dags att framkalla bilderna kanske...

  • Medlem
  • International user
  • 2002-11-22 11:45

Apropå billiga Casio maskiner o liknande, är det nån här som har hört Kim Larsen´s (dansk vissångare eller vad man ska kalla det, han gjorde rock förr) album ´Midt om Natten´?

Min brorsa undrar vad det är för en synt/keyboard de använder? Det låter som en blandning av Casio och Yamaha, ni vet Yamaha orglarnas trumbox men med Casio syntarnas blip-blop ljud.

Det finns ett väldigt tydligt exempel på början av "Susan Himmelblå". Kan lägga upp ett mp3-klipp på just början av den låten imorgon, om ni vill.

- encore (frågar man inget...)

Skall lägga in min Moog i scannern nu...

Jag gissar på att digital syntarna representerades av roland mt-32 eller jv-1080

sorry ...
såg inte att det rätta svaret fanns med bland inläggen ...
sorry ...

1
Bevaka tråden