Karl Bartos har en egen burk som heter DLS.
(Saxat från en intervju med honom)
"DLS:en har han med sig ja, men det berodde på att det var hans eget instrument.. det är egentligen ett gammalt program som han kör på en urgammal IBM maskin med ett analogt (!) kort i.
Den programmeras fonetiskt, med parametrar för varje stavelsem hur länge den ska hålla ut, vilken tonhöjd, eventuellt vibrato och allt sådant... Ingen input signal alls, utan det är en ren talsyntes.
han tyckte det var ett rent helvete att programmera den, men att den är rolig för att den är unik och inget annat låter som den..."