memorymoog

Ta en skärmdump på ditt bankkonto så skall jag berätta om du skall slå till eller ej.;- )

Bilen lär tappa i värde, tror knappast moogen gör det.

Att Memorymoogen är en av de bästa analoga polyfoniska syntharna som tillverkats råder det inget tvivel om. Hur bra är nog mest en smaksak.

Den låter inte som sex Minimoog, vilket en del påstår. Den låter faktiskt inte så mycket Minimoog om den, men den kompenserar en del med bättre modulationsmöjligheter och en hel del andra moderna finesser. Matrix-12:an är det svårt att jämföra med. Den har helt andra kvaliteter. Synthexen är väl funktionsmässigt rätt lik, men låter väldigt annorlunda. Vilken man gillar bäst är en smaksak. Själv tycker jag att Memorymoogen är chanslös mot t ex Oberheim 4-Voice.

Memorymoogen är inte världens stabilaste konstruktion. I början stämde de om sig stup i kvarten och de kraschade också mycket. En Lintronicsmodifierad är naturligtvis det bästa man kan köpa. Folk säger att alla inte blir helt stabila ändå, men jag tror inte det är några större problem.

Behöver du verkligen polyfonin? Personligen anser jag att det finns en hel drös med monofoniska synthar som är intressantare och låter bättre. De är dock...just monofoniska.

En sak är i alla fall säker...hade du tänkt ta med den på turnéerna så skall du nog hålla dig undan från mig. :hmmm: :kaaaka!:

Vi har haft fyra memorymoogar genom åren och ingen av dom har faktiskt varit varken speciellt taskiga på att hålla stämningen eller instabila, faktiskt... Det verkar vara lite av en myt.

Tjo!
Jag stod en halv dag på JAM och kranade Memorymoog. Alla som känner mig vet att jag är Moog-fetischist, men jag blev inte överväldigad. Alltså, en helt klart maffig polysynt, men "Sex minimoogar i en låda" är den INTE. En röst i den där låter inte som en Minimoog. Punkt. Oscillatorerna är CEM-baserade och låter inte som minins nästan diskreta byggen. Filtrena är ju som de alltid varit, men helheten är ändå inte så maffig som man skulle vilja.
Jag prövade att sparka in den i Unison-mode och visst brööökade den en del, men inte så massivt som jag hade trott, mera chorus-känsla. Påminde en del om känslan när jag ställde min gamla Akai AX-60 i unisonläge.

Skulle jag slänga ut de pengarna på en klassisk high-end polysynt så skulle jag i första hand leta efter en Jupiteråtta. Troligtvis billigare också. En Matrix-12...? JA TACK! Elka Synthex? Kanske, men jag vet inte. Jag är misstänksam mot italienarna...

Visserligen är ju Memorymoogen SNYGG men...

Det är nån här i Umeå som försökt sälja en Memorymoog med en defekt röst ganska länge, men jag tycker fortfarande att det är för mycket pengar (vill ha dem till en G2 istället...) och jag har redan tillräckligt många rep- och ombyggnadsprojekt på labb-bänken...

Mini lilla åsikt såhär mittpådan.

/Rotwang!

Saken är klar!
Ställ in dig i ledet.
Vilken smak du än väljer får du vanilj.
Köp en Volvo.

Nej, 4-Voice sköter sig fint. Den stämmer inte om sig nämnvärt och håller bra och så. Dessutom är den bra mycket enklare att serva när det skulle behövas. Lite kladdig att jobba med polyfoniskt bara av naturliga skäl.

Jag kan kanske fixa en Polykobol II till dig. Det finns bara ca 30 st och tyvärr blev synthen aldrig riktigt stabil. Men jag tror jag vet en som är till salu för runt 50.000 kr.

http://www.users.globalnet.co.uk/~concuss/concussor/sem.htm <- prisvärt alternativ?

Jag äger en sådan.(black lim. edition)
Den låter riktigt bra.Filtret påminner lite om en sem modul, men man ska nog inte jämföra den för mycket heller med sem modulerna. det är 2 helt olika grejer. Semblancen är jävligt stabil och mer avancerat än man tror. Har midi. Sköna rattar också

Matrix 12/ Expander är fin! Betvivlar inte SEM heller

Jag har lekt ganska mycket med Memorymoog LAMM:en som säljs just nu då jag känner Jonas. Hade jag haft pengar skulle jag köpa den... Den är i otroligt fint skick, stabil (bättre tuning än A6:an då background/Temp tune är avslagen) och det är alltid kul att kunna styra parametrar med CC. Med lite träning går det att göra mycket sköna ljud. Den är mer avancerad än man kan tro. Finns en hel del gömda funktioner som man missar om man inte har manual.

Jag gillar polysynthar då ljudet låter lite mer levande, rösterna är inte helt kalibrerade vilket muffar till ljudet. Vill man ha en monosynth kan man alltid köra den i Solo läge nått som tyvärr inte P5:an kan.

MVH
Demokid

Hade den blivit färdig och fungerat som den skulle känns inte priset helt orimligt med tanke på samlarvärde och vad den kan. Den blev dock aldrig färdigbyggd, utan för att vara stabil så skulle man behöva "uppgradera" vissa saker. Detta är troligen inte gjort på särskilt många eftersom det skall vara en av de värsta syntharna som finns att börja gräva i.

Det jag har hört av Semblance låter mycket bra. Att de sedan har sålts begagnade för 3.500 kr gör inte saken sämre. Det låter inte jättemycket SEM, som ju är betydligt skitigare i ljudet. Jag värderar dock aldrig syntharna efter hur lika originalet de låter om de försöker kopiera någon utan jag tittar bara på om det är en bra synth eller inte och gör 3.500 kr tycker jag Semblance verkar vara ett kap. Men det kan ta ett tag innan de dyker upp igen för det priset förstås...

Memorymoogen har i alla fall tre oscillatorer per röst, diskret Moogfilter och bra modulationsmöjligheter så den slår de flesta konkurrenterna. Själv skulle jag inte satsa på LAMM, utan jag hade nöjt med med en stabil Memorymoog helt enkelt. Det där med att låta rattarna skicka MIDI-CC har jag aldrig förstått. Man rattar ju live när man spelar in. Eller folk kanske vill styra Reason med sin Memorymoog?

Nej, det vill jag inte säga. Jag skulle kunna peka ut nu tre stycken direkt som inte är så stabila som man skulle önska. Men det varierer som sagt, och olika personer är också olika känsliga för sådant.

I de flesta stora gamla klassiska analoga polysynthar sitter det antingen CEM- eller Rolands chips och tyvärr, även om de ofta låter bra och ändå hyfsat olika finns alla ändå på ett begränsat område på ljudskalan. Det finns många monosynthar, även billigare sådana, som utklassar dessa "standardbyggen", både när det gäller grundljudet och funktioner. De öppnar dörren till helt andra ljudupplevelser...

En analogsynth låter i huvudsak inte levande för att olika röster inte är perfekt kalibrerade. En analogsynth låter mer levande för att hela signalvägen är just analog. Varje enskild röst låter olika varenda gång. Det är det som är den analoga faktorn som rattmuffar till ljudet. Sedan låter naturligtvis ackord trevligare om rösterna inte är helt kalibrerade, men på många andra synthar, t ex VA-synthar, har man möjlighet att enkelt programmera sådant. Använder du sololäget på en polyfonisk synth spelar du alltid på samma röst ändå. Dessutom behöver i alla fall oftast inte jag mer än en röst för varje ljud. Jag använder inte så mycket elpianon och brass stabs.

Svårt att bestämma värde på en snart veteran synth. För en person som verkligen gillar Moog kan det vara värt priset. Det är nog väldigt personligt. Sedan är det tillgång/efterfråga. En Memorymoog hittar man inte ofta på köp/sälj siter, är den dessutom LAMM uppdaterad så är den ännu ovanligare och kommer inte krångla lika mycket som en vanlig. Hur många Memorymoog:ar i bra skick finns i Sverige och hur många har LAMM?

Jonas har alltid älskat Sequential och han har i många år velat äga en Prophet~T8. Om man nu får ut tummen och säljer sin Memorymoog kommer han troligen köpa en T8:a.

Personligen tror jag inte han kommer sälja sin MM LAMM... Han har försökt förut men ångrat sig. Lite som när jag skulle sälja min Crumar DS2... försökte fem gånger innan jag tillsist lyckades skiljas från den. *saknar*

MVH
Demokid

Det är jag som är Umeåbon som försöker sälja sin Memorymoog (MM). Ger gärna några synpunkter på synten baserat på 13 års innehav.

För det första tycker jag inte att MM är så imponerande som polysynt. Redan när jag köpte den tyckte jag att min Oberheim Matrix 6R var klart överlägsen på den fronten. MM tar helt enkelt upp för mycket plats i ljudbilden så snart man börjar spela mer än en ton åt gången. Visst kan man åtgärda det med EQ och knep vid mixningen, men då är det ju ingen vits med att ha en "fet" synt till att börja med. Och för egen del vill jag ofta ha tillgång till de nyanser som velocity och aftertouch erbjuder på polysynt-ljud, vilket MM inte erbjuder. I dagens läge kan nog de flesta moderna syntar (inklusive VA-syntar och samplingsbaserade syntar) fungera bättre som polysyntar. Köp en Roland JV-1010 som folk nu för tiden nästan ger bort och Du får en polysynt som i de flesta fall inte är sämre än MM!

Däremot är MM suverän som programmerbar monofonisk synt. Rösterna kan användas i programmerbart unison-läge, dvs man kan för varje ljud bestämma om det ska använda en eller flera röster. Särskilt i slutet av 80-talet och början av 90-talet fanns det väldigt få instrument som var programmerbar analog monosynt med Moog-filter. Då var MM ett superbt val. Och på en synt som framför allt används för att skapa ljud som är i 70-talsanda (dvs Minimoogljud och kanske även andra monosyntar) är funktioner som velocity och aftertouch inte helt nödvändiga (även om jag inte skulle tacka nej om funktionerna fanns).

Konkurrensen har förvisso skärpts på senare år. I premiumsegmentet finns Moog Voyager och en del andra liknande syntar. VA-syntarna har förbättrats påtagligt och kan nog i många sammanhang lura de flesta lyssnare. Det har också kommit en del enkla och tämligen billiga monofoniska syntmoduler (bl a DSI Evolver) som kanske också kan konkurrera (har dock inte testat någon sådan själv).

Vilken fördel har MM framför ovanstående syntar? Jämfört med de exklusiva modellerna är det priset som talar för MM. Jämfört med billiga syntmoduler är det enkelheten i ljudskapandet. Varje funktion har en egen ratt, inga funktioner dolda i undermenyer. Och jämfört med VA är det ljudkvaliteten. Varje gång jag sätter mig och rattar på MM fastnar jag i timtal eftersom den direkt ger ifrån sig så bra ljud. Det låter förstås som en överdriven klyscha, men jag tycker verkligen att det nästan är svårt att ratt in ljud som inte låter bra på MM! Och detta även utan externa effekter.

Trådens inledande fråga var om en MM tillför något om man redan äger en Moog Voyager. Jag har visserligen inte själv prövat Voyagern, men tror ändå att den klår MM på sitt område, dvs som monosynt. Och MM som polysynt är jag, som sagt, inte så imponerad av. Följaktligen: nej, jag tror inte att en MM ger Dig någon betydande ytterligare lycka i livet om Du redan äger en Voyager!

/FlowerP

18000 kr i befintligt skick. Närmare beskrivning av synten i annonsen http://www.vendolin.se/annons.php?119118

/FlowerP

Ah! Ume-bor med Moog! = Schysst

Man blir sugen emellanåt, särskilt som jag ett tag trodde att jag framöver skulle få en tandläkarnota på 22K, men det visade sig att det räckte med 800kr... = ekonomiskt handlingsutrymme Men NEJ jag skall låta bli att investera i nya leksaker även fast det nu finns goa gerät till salu nästgårds!
En polysynt är inte fel - jag skulle, mini- och micrommoginnehav till trots, gärna emellanåt sträcka ut näven och spela flera toner på en gång! Ibland lirar man ju inte bara parallell-monofon syntpop, utan vill jamma med traditionella musiker...
Det behovet har jag iaf hittills tillfredställt medelst Solina.

Kul det där du säger med att MM:an tar upp för mycket plats i ljudbilden. Det tycker jag ofta händer med min Mini, och det med endast en ton åt gången! För det mesta kör jag den bara med två oscillatorer igång, och filtrerar en hel del med (Moog- )EQ ety det inte finns plats för något annat annars. Detta kan iofs vara en fördel oxå, då man kan göra mkt enkla och sparsmakade låtar och arr, men som ändå dominerar hela ljudbilden. Annars om man pillar med plippsyntar så ryms det lätt en miljard grejor - och så blir det. Hysteriskt dataspel i slutänden...

Fan vad surt det är att bo i mörkaste norrland när man skall köpa o sälja grejor. Ett evigt råddande med frakt och avstånd. Överlever en MM diligenstransport överhuvudtaget? Hur är de byggda? Generellt så gjorde väl Moog ganska stabila grejor, men man vet ju aldrig.

mvh

/Rotwang! (skall köpa ett nytt kylskåp istf fler syntar)

Säg att man gör t.ex. ett basljud på polyfonisk synth med ganska kort release. När man spelar ljudet polyfoniskt kommer tonerna blandas när releasen från första tonen fortsätter in i nästa ton (inte mycket) detta muffar till ljudet lite. Sånt tycker jag är skönt.
Kör man i sololäge för man inte det muffet då tonen klipps av när nästa ton spelas. Det kan vara bra ibland. Vissa synthar har möjlighet Solo-Rotate där ljudet klipps av men en ny röst spelar nästa ton. Detta låter toppen då rösterna inte är helt kalibrerade.

Billig synth som låter levande:
Polysix låter helt fantastiskt och organisk. Rösterna är aldrig helt perfekt stämda vilket får den att låta otroligt muffig.

Visst har det något användningsområden, men huvudorsaken till att det låter bättre då är att synthen låter lite klent och inte är något vidare på basljud. På en Minimoog skulle det bara bli grötigt, och det skulle knappast bli bättre på t ex en Pro-One eller Prodigy heller.

Vilka analoga synthar har det?

Solo-Rotate hade min Matrix-6 och OB-Xa, troligen även Matrix-12/Expander Jupiter-6 med Europa MIDI får extra keyboard modes bl Solo-rotate, Andromeda.

Detta är bara en teori då jag inte är så duktig på hur man kodar trigg i en synt.
Är det inte enklare att göra en synth som har rotate-trigg än t.ex. Re-asign trigg? Jamenar i rotate behöver man bara stepa igenom röst för röst när en ny trigg kommer? Om det är så kanske dom billigaste analogpolysyntharna alltid kör med rotate.

MVH
Demokid

Andromeda har det inte och Matrix-12 och Xpander har det inte. Matrix-6:an har det troligen inte heller. Den har väl bara monoläge över MIDI-mono om jag inte missminner mig? Då tar den emot varje röst på en egen MIDI-kanal. OB-Xa har väl inte heller något vanligt monoläge utan bara unison? Har inte lika bra koll på de två senare...

Jupiter-6:an med Europa har det, men syftet är inte att gå runt bland rösterna. Poängen med att lägga in det där är att få multiple triggering på monofoniska ljud.

Rotate fyller egentligen bara en funktion i polyfoniskt läge. Det är ingen poäng i sololäge och i princip ingen synth har det där. Det skulle bara vara onödigt krångligt att lägga in.

En helt analog polyfonisk synth är egentligen uppbyggd på samma sätt som en 4-Voice, dvs den består av en synth för varje röst. I monofoniskt läge stänger man helt enkelt av alla synthar utom en och den klipper då sig själv automatiskt eller fortsätter på den befintliga envelopen (multiple vs single triggering). Vill man ha in solo-rotate räcker det inte att bara släppa gaten på den gamla rösten, utan man måste tysta den också. Att det finns just i JP-6 med mjukvaruenvelopes är inget överraskande, men syftet är som sagt inte att gå runt på rösterna i sololäge utan det är istället ett sätt att implementera multiple triggering i sololäge.

Demokid: Jag tycks ha imponerat på dig med mp3orna jag skickade