XT vs Q

Overkill tycker jag inte att det är...visserligen har ju Q:n wavetables men inte lika avancerat (IMHO) som XT:n...

Har aldrig prövat vare sig Nova eller Q men har däremot haft både Supernova och MicroQ och jag, liksom många med mig, tycker att Q:n är lite hårdare och mer klinisk...tysk helt enkelt...

Har faktiskt också börjat fundera lite åt Q-hållet...som du säger, rackarna börjar bli riktigt billiga nu...

Eftersom Virus går ner rejält i pris för tillfället (med anledning av Virus Ti) skulle nog mitt tips vara att gå i den riktningen.
Jag har XT och MicroQ, och jag tycker nog att de ljud som MicroQ gör bra, även går att komma i närheten av med XT'n.

Testa Q'n är mitt tips (har du vägarna förbi Gbg finns min till hands). Den har helt klart ett eget sound. Jag gillar det skarpt. Men den är egentligen motsatsen till klichebilden av en analogsynth, arkitekturen till trots.

Är det inte du som dyrkar din JP8000, parakiten? Den, om någon, stinkar väl tysktechno mer än någon annan synth! :rolleyes:

Jag har en Waldorf Q (som den på bilden) och jag ska försöka ge en ärlig recension. Annars tror jag att folk gärna vill hajpa de syntar de själva äger i olika forum.

Jag har blandade intryck av Waldorf Q.

Det första som slår en med Waldorf Q är en känsla av kvalitet. En lång rad fina (och säkert dyra) jack på baksidan, tjock plåt och designade greppvänliga rattar utan stopp. Gott om lysdioder och en upplyst LCD-display gör att man kan sitta och nattsudda utan problem. Så vad gäller kvalitet, utseende och fingerkänsla har jag inget att klaga på.

Tittar man på innehållsförteckningen så är det en välutrustad synt. Jag behöver inte rapa upp allt här utan hänvisar till Vintage Synth Explorer för den som vill läsa mer. Gott om ocillatorer, filter, både arpeggiator och sequencer osv. Det är sällan något man saknar när man sitter och arbetar med Q.

Samtidigt ska alla dessa fina funktioner kunna upptäckas och kontrolleras via gränssnittet och det är här Q:s verkliga akilleshäl dyker upp. Det är massor av inställningar och parametrar som bara väntar på att en klåfingrig synttok ska komma och fippla dem, men allt som oftast lämnas de orörda eftersom displayen är liten och bara visar tecken och siffror (ingen grafik). Till råga på allt finns det modes som gör att en knapp kan göra en sak i en viss mode, en helt annan sak i en annan mode. Sådant gillar jag inte och det gör synten svårjobbad i mitt tycke. Förvisso är jag nog mer av en presetkille än en ljudmeckare, men tyvärr gör Waldorf Q:s gränssnitt inget för att stimulera till mer experimenterande.

Ljuden som synten ger ifrån sig varierar, från mjuka mattor till vassa och spretiga leads. Det är ett stort och rent ljud och jag har aldrig hört några pinsamma avslöjanden om att den faktiskt är en virtuell analog; ingen hörbar aliasing i filersvep osv. Som VA-synt är den alltså väldigt övertygande. Dock är de ljud Q:n ger på något sätt alltid väloljade, precisa och ehh, tyska. Q är lite som besserwissern i klassen: har alltid rätt svar men saknar känsla och intuition gör att man ibland blir irriterad. Jag kan tänka mig att Scooter äger minst en Q eftersom det är gott om tyska technoljud i burken.

Jag köpte min begagnad runt 2001 för 12 000 kr. Det var ett helt okay pris då, men jag skulle inte köpa en för det priset idag. Å andra sidan har Waldorf gått i graven så det tillverkas inga fler waldorfsyntar. Det gör att de med tiden kommer att bli svårare att få tag på. Jag har många gånger funderat på att sälja min just för att den är så komplicerad och svår att förstå sig på, men jag upptäcker ganska snart att jag faktiskt har använt den en hel del i mina låtar och att jag troligtvis skulle sakna den om jag sålde. De sjunkande priserna och det faktum att de inte tillverkas längre har också bidragit till att jag behållit den.

Jag skulle nog hellre kalla den omfattande och komplex än svårarbetad. Möjligheter kommer ju oftast till priset av enkelhet, och jag tycker nog att dom fått till det hyggligt. Dock bytte jag min Q-Rack mot en Q-Key just för att få den lite mer lättrattad (har ingen plats för tabletop-burkar, och jag trivdes inte med den rackad).

Saknade Q enormt dom veckorna jag var utan (affären sprack på den Q-Key jag skulle köpa, fick jag reda på samma dag jag sålde racket). Hade lite panik innan jag fick tag i en...

Dock tycker jag nog att Parakiten börjar få lite VA-inflation?

Ang. Nova mot Q så är det nog en smaksak. Jag gillar inte Novation-soundet sådär värst. Fast Novan kompletterar väl XT'n bättre kanske...

Jag håller inte med dig. Q är, som du säger, en omfattande och komplex synt, men om man tänker till lite kunde de ha gjort gränssnittet bättre. Bara detta med modes där olika knappar har olika funktioner är vansinne. Gör panelen dubbelt så stor istället. Q är en teknisk synt för folk som gillar detaljer och tysk ingenjörskonst, inte en känslomaskin som man rattar lite på.

Smaksak kanske. Och jag är inte riktigt med på vad du menar med modes? Att man väljer vilket filter man redigerar? Och shiftknapp finns ju på de flesta manicker. Stepsequencern har jag iofs aldrig jobbat med, den verkar lite meckig faktiskt... Men vilken motsvarande komplex maskin har löst det bättre?

Eftersom jag har en Micro-Q så kan inte säga så mycket om realtidspillandet på knappar.

Jag kör min Micro-Q med SoundDiver editorn och den är faktiskt riktigt bra och man får ett bra grepp och överblick över vad som pågår.

Vill man ha en VA-synt med en bra modulations matrix, många filtervarianter, så är det inte mycket att tveka på. Den är ljusår för både Virus och Novation skulle jag nog säga.

Däremot så påminner klangbilden om XT'n (antagligen på grund av flera saker), fast Q'n har så mycket mer än XT'n, som väl gör av med mer DSP-kraft på vågformstabellerna.

Angående Supernovan har jag hört att den är lite risig på aliasing och att man tydligt kan höra stegen när man gör filtersvep. Stämmer detta?

Är helt övertygad om att det är en Nord Lead 2 du behöver

Helt menyfri, också låter den ju bra dessutom!