Aftertouch, Vangelis och CS80 är en associationskedja man stöter på titt som tätt. Troligtvis beror det på att han utvecklade en egen teknik för vibrato genom att vicka på fingrarna samtidigt som han tryckte ner tangenterna på CS80 vilket gav upphov till hans sköna och karaktäristiska vibrato.
Jag och många med mig tycker dock att det känns som en rätt udda och kanske aningen konstlad form av modulationskontroll. Om det verkligen hade varit 100% användbart så hade det funnits på långt fler klaviatur idag tror jag. Inte så att jag dissar idén, men jag spelar även lite gitarr och munspel och när man har provat dessa två instrument så inser man att aftertouch är ett ganska klumpigt sätt att i ett klaviatur försöka klämma in lite av samma känsla som man man kan få t.ex. med gitarr eller munspel. En gitarr och framför allt ett munspel är i mina ögon ett mycket bättre gränssnitt för att få in den organiska känslan in spelandet, t.ex vibrato eller andra variationer i tonhöjd/volym.
Med det sagt ska jag säga att jag inte längre gör några inspelningar med gitarr och munspel utan det är 100% klaviatur/sequencer numera. Så jag talar lite emot mig själv.
