Problemet brukar inte vara att generera vågformen, det är snarare hur man styr och förändrar den på ett smidigt sätt. Vilket delvis handlar om vana (är man Brian Eno så är en DX7 lättbegriplig), men också om hur kontrollmöjligheterna ser ut för en viss syntesmetod. Så även om man teoretiskt sett kan generera alla vågformer kommer man inte så långt om det inte finns något vettigt sätt att kontrollera dem, eftersom en statisk vågform är rätt trist.
(Sen beror det till rätt stor del på tycke och smak också, det verkar inte finnas så stort utrymme för metoder utanför relativt enkla varianter på subtraktiv syntes, vilket jag tror beror på lika delar beprövad erfarenhet och överdriven traditionalism.)