Apples misstag (min lilla klagohörna)

Det här blir en liten (inte så liten kanske) samling av mina högst personliga åsikter kring Apples hantering av iPhone. Inte mycket är egentligen att allmänt intresse.

Jag är av den åsikten att alla försök till låsning (av iPhone, andra telefoner och produkter) är i grunden av ondo och resultatet av paranoia och osunt kontrollbehov. Det fungera sällan eller aldrig och resulterar bara i att dels skapa arga (potentiella) kunder och ofta en välmående hacker-scen.

Detta har visats gång på gång under elektronikens korta historia. DVD-spelare kan ju bara spela filmer från en viss region. Detsamma gäller för de flesta TV-spel. De är dessutom kopieringsskyddade så att vi inte kan kopiera en film och lägga upp den på nätet. Det går inte att flytta filer från en iPod tillbaka till datorn. Visst håller alla med? Inget av dessa saker är möjliga, eller hur? Låsning vinner alltid.

(ok, slut på ironiseradet)

En ganska bra jämförelse kan göras mellan iPhone Sony's Playstation Portable. Sony har lagt mängder av energi, resurser och troligen pengar på att låsa sin produkt för att förhindra allt från speladet av fel sorters media-filer till installeradet av programvaror och piratspel. Har de lyckats? Inte det minsta. Internet är full av spel, emulatorer och guider till upplåsning. Det finns tom en nästan helt transparet lösning som fungerar precis lika bra som det officiella operativsystemet men som helt enkelt släpper på alla restriktioner. Det är så välgjort att man inte alls tänker på att det är ett hackat system. Min tro är att om Sony låtit bli att låsa sin maskin så hårt skulle dessa hacker-lösningar aldrig uppkommit. Hade de kunnat stoppa piratkopior av spelen men tillåtit installtion av annan programvara, codecs och vad det nu är man vill göra så hade stödet för hacknings-försöker varit mycket lägre. Troligen har man kunnat spela piratspel ändå men det hade nog inte varit en så komplett och konsument-vänlig lösning.

Jag tror att detsamma är framtiden för iPhone som Apple nu valt att arbeta. Jag undrar hur mycket resurser som Apple lägger ner på att försöka stoppa upplåsningar istället för att utveckla produkten? Jag undrar hur mycket resurser som energiska hackers lägger ner på att hitta nya sätt att låsa upp telefonen istället för att utveckla bra programvaror för plattformen? I slutändan är det konsumenten som får lida. Telefonen kostar mer och har färre funktioner men innehåller massor med kod som styr användandet utan att det gagnar denne på något vis.

Det är inte helt otroligt att de problem som en del har med sin officiellt upplåsta telefon (se tråden om lur från Tyskland) kommer sig av problem med att hantera hur telefonen ska vara låst och inte låst för det ena och det andra. Att argumentera för att telefonen inte är anpassad för det ena eller det andra nätet är löjeväckande. Min svensksålda Nokia brukar fungera utmärkt även utomlands både med mitt SIM-kort och lokala kontantkort. Det är självklart att man ska kunna kräva att en telefon man köpt i grunden ska fungera i alla GSM-nät med rätt band.

Mitt råd i all välmening är att vinna kunder på de fördelar som det officiella nätet erbjuder och med ett leende släppa de som trots det vill byta. Vinn kunderna på att erbjuda ett bra paket till telefonen med konkurrenskraftiga trafikavgifter. Det räcker och dessutom kan inget hack i världen ju fixa den coola röstbrevlådan.

Produkter som är öppna för anpassning överlever med råge de som målar in användaren i ett hörn. Apple har ju tidigare visat på sitt skarpsinne i rätt riktning. Jag kan köra Windows på min Mac utan att det pajar med varje uppdatering som släpps av Mac OS X. Linux har jag kunnat köra långt tidigare även det utan motangrepp från Apple. En Airport accepterar datorer från Dell av alla tillverkare. Men när det handlar om iPod och numera även iPhone är Apples inställning mot kunderna en helt annan och min åsikt är att de skjuter sig själva i foten.

Det verkar som att Dr Jekyl jobbar med "proffsgrejerna" medan Mr Hyde ansvarar för "konsumentprylarna" på Apple.

De har flera både mer och mindre legitima ursäkter för sina försök att låsa produkterna... men inga av de ursäkterna är egentligen mig till fördel. De ursäkterna handlar mer om att skydda sig själva och sina partners mot mig som opålitlig kund. Jag skulle föredra att de litade på att kunderna och framförallt gav dem friheten att använda sin dyrt inköpta leksak som de behagar utan att aktivt motarbeta kreativa användningsområden. iPhone skulle kunna vara en helt oslagbar produkt men när spökhistorierna om att inte ens legitimt upplåsta telefoner fungerar som de ska blir jag riktigt besviken. Det visar på helt fel fokus.

Jag slutar där. Den som orkat sig genom all min klagosång bugar jag för. Jag hoppas det inte var för jobbigt. Jag blir nog gladare när jag lyckats fixa en ursäkt för att göra en kort resa till Paris... eller så blir det bara värre

Förtydligande:
Jag hoppas att jag inte skrev att iPhone var en undermålig produkt? Poängen var inte alls tänkt så. Priset på luren är klart konkurrenskraftigt om än rätt dyrt för den uppåsta telefon från Frankrike eller Tyskland. Det handlar inte heller alls om 3G eller MMS eller någon annan specifik funktion som saknas.

Det jag ville belysa var att de faktiskt läger resurser på att låsa telefonen som annars hade kunnat läggas på att utveckla sådant som i alla fall jag ser som mer användar-nyttiga (vad de nu må vara). Särskilt som det många gånger visat sig har ingen eller motsatt effekt i slutändan. Det tycker jag är synd och ett misstag.

Det är dessutom raka motsatsen till hur Apple på datorsidan tillåter och aktivt förespråkar öppenhet. Gissningsvis sitter det en och annan GPL-licensierad system-komponent i den låsta iPhone vilket jag ser på med ett litet leende. De gillar öppen källkod men agerar samtidigt för stenhård låsning av telefonen.

Jag tror på affärsmodeller som bygger mer på morot än piska. Om det är väldigt lätt för mig som kund att bryta ett abonnemang eller byta en leverantör men att jag stannar ändå. Det visar på kvalitet.